- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
225-226

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Le Poittevin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lepteena-Leptothrix

226

Lenbach i Munchen samt är bosatt i Berlin och medlem
af secessionen där. L. målar goda porträtt (två dylika
finnas på Nationalgalleriet). Äfven hans hustru, S a
b i n e L., född Graf, f. 1864, är porträttmålarinna
(oftast dam- och barnporträtt). 1. K. P.*
2. A.G-n. 3. G-gN.

Leptaena Dalman, paleont., fossilt släkte tillhörande
armfotingarna (brachiopoda). Formen är vanligen
halfrund, låsranden rät. Det större skalet är konvext;
det mindre är konkavt och sluter sig nära intill det
större. Skalen, som leda mot hvarandra medelst tänder
och låsgropar, äro utvändigt vanligen försedda med
radicrandc strimmor. Släktet förekommer allmännast
i silursystemet (L. quinque-eostata, L. sericea,
L. transversalis m. fl.), och efter detsamma har
tagits benämningen leplannkalk för en i Dalarnas
silursystem förekommande mäktig kalkstcnsbildning,
motsvarande andra områdens bra-chiopodskiffer. De
yngsta Leptaena-aiterna ha anträffats i öfre lias
och äro mycket små. . B. L-n.*

Leptaenakalk, paleont. Se L e p t se n a.

Le’ptalis, zool. Se P i er i d se.

Lepti’didae, zool. Se S n ä p p f l u g o r.

Le’ptis, zool. Se Snäppflugor.

Le’ptis. 1. L. ma gno, (nu Lobda), fenicisk ruinstad
ö. om Tripolis i norra Afrika vid Syrtcn. Den bestod
af två delar: gamla staden, som liknade Kartago
till läge och plan och af hvilken massiva kajer och
dockor finnas kvar, samt den vida större nya staden,
hvars ruiner tillhora den senare perioden af romerska
kejsartiden. Scptimius Sevcrus (193-211), som var
född i L., icke allenast gaf staden jus italicum,
utan uppförde där många dyrbara palats. Enligt
Ammianus förstördes L. 370 af austurierna (en libysk
stam). Och ehuru Justinianus (500-talct) omgaf
staden med nya murar och gjorde den till hufvudstad
i prov. Tripolis, återfick den aldrig sitt forna
välstånd. Efter den arabiska cröfringens (slutet
af 600-talet) tid försvinner den ur historien. Do
lokala inskriptionerna äro grekiska, latinska och
puniska. - 2. L. parva, likaledes en fenicisk koloni,
af hvilken ruiner af dockor, amfitcatcr, akropolis
m. m. anträffats n. v. om Lemta, vid Hammamctvikcn
på Tunisiens östra kust. Julius Caesar gjorde det
till bas för sina operationer före slaget vid Thapsus
(46 f. Kr.), och under kejsartiden var det ett mycket
blomstrande samhälle.

Leptlt (af grek. leptofs, fin), petrogr., af
D. Hummel föreslagen, på senare tid åter i bruk kommen
benämning för de finkorniga, kristalliniskt skiff-riga
bergarter inom Sverige, som vanligen sammanförts under
namnen evrit, Tiälleflinlgnejs, och gra-nulit (se
d. o.). Jfr D. Hummel, "Öm Sveriges lagrade urberg"
(i Bih. till Vet. akad:s handl. 1875). ’
E. E.*

Leptja. Se L e p c h a.

Leptobla’stus Angclin, pnleont., till Olenidae
hörande trilobitsläkte, utmärkt genom sin från kindens
ytterrand tvärt afsätta, korta, nästan raka kindtagg.
A. Ung.

Leptoca’rdii, zool., ett namn, som stundom användts
för den djurgrupp, som representeras af lan-settfisken
(se d. o.).

Leptocefalider, zool. Se Å l s l ä k t e t.

Leptoce’ntrisk, bot. Se K ä r l s t r ä n g, sp. 581.

Leptoce’phalus morrisii, zool. Se H af sal en.

Tryckt den 4/10 11

Leptoci’rcus, zool. Se P a p i l i o n i d JB.

Leptodöra, zool., ett släkte, tillhörande
blad-fotingarna bland kräftdjuren. Hufvudet har ett
mycket stort öga; skalet är litet och tjänstgör blott
som förvaringsställe för äggen; sex benpar finnas;

En Leptodöra (mycket förstorad).

bakkroppen är mycket lång, cylindrisk; hela kroppen
är genomskinlig; längden är nära l cm. L. hy (dina,
som förekommer i sötvatten på många ställen i Europa,
äfven i Sverige, tillhör de pclagi-ska djuren och
uppehåller sig i allmänhet i vattenytans närhet;
den lifnär sig af smärre djur, äfven kräftdjur.
L-e.

Leptoga’ster. zool. Se E of flugor.

Leptogra’ptus Lapw., pnleont., ett i närheten af
Coenograplus (se G r a p t o l i t e r) stående
graptolit-släkte med två enkla grenar utan
sidogrenar. A. Ung.

Leptolepis Äg., paleont., ett från lias- till
äldre krittidcn lefvande fisksläkto, närmast
liknande det nu lefvande sillsläktct, men saknande
bukrcfbcn. L. förekommer alltid tillsammans i stora
skaror, särskildt vanlig i litografiska skiffern vid
Solcn-hofcn i Bajern (L. spraltiformis Äg., L. Knorri
Äg.); en art, L. Nalhorsti Smith-Woodw., är funnen
i öfre juran på Kung Karls land. A. Ung.

Leptöm, bot. Se K är Is trän g.

Leptomeningltis, med. Se M c n i n g i t i s.

Leptomitus, bot. So Saprolegniaeese.

Lepto’n (plur. lepta), forngrekisk vikt, = omkr. 10
mg.; forngrckiskt kopparmynt, det minsta i det
cginctiska myntsystemet; nygrekiskt kopparmynt [uttal:
leftiVn], = 1/100 af en draclune (se d. o. 3).

Leptophyes, zool. Se V å r t b i t a r e.

Leptophyllia Rcuss, paleont., fossilt, under jura-och
krittiden lefvande korallsläkte; arterna äro oftast
skifformiga, med talrika scpta och tvärblad, men utan
opitek. L. ballica Hng är karakteristisk för nordöstra
Skånes mammillatuskrita. A. Ung.

Lepto’ptilus, zool. Se S t or k fåglar.

Lepto’siphon, bot. Se G i l i a.

Leptospe’rmum, bot., ett till fam. Myrtacew hörande
växtsläkte. So Australien, sp. 455.

Leptosporangiätae, bot. Se Filicales.

Leptothörax, zool. Se M y r m i c i n se.

Lepto’thrix (af grek. leptofs, tunn, och thrix, h?ir),
bakteriol., släktnamn för mikroskopiskt små svampar,
som ha formen af mycket långa och smala trådar
utan förgrening. Vissa arter förekomma konstant i
munhålan. En art, L. innominata, anträffas i synnerhet
i den gulhvita, lösa massa, som finnes på och mellan
tänderna; en annan i munhålan konstant förekommande
art benämnes L.

16 b. 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free