- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
289-290

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leukerbad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

289

Levander-Levantiska kompaniet

290

semon (se d. o.) för den handling, hvarigenom en
romersk fader i gamla tider erkände ett barn som sitt,
i det han upplyfte det från marken, där det nedlagts
framför honom.

Levander, Ka ar lo M a in i o, finsk zoolog, f. l
nov. 1867 i Lovisa, blef student 1886 och filos,
doktor och docent i zoologi 1894, företog 1894-95 med
understöd af universitetet en forskningsfärd till Röda
hafvet, antogs till zoolog vid hydrografiskbiologiska
laboratoriet i Helsingfors 1902 och utnämndes
till professor i zoologi 1910. L. har egnat
-sig företrädesvis åt utforskandet af Finlands
vatten-fauna, särskildt den lägre och lägsta,
hvilken han bcskrifvit i åtskilliga afhandlingar
och uppsatser, de flesta ingående i de af Societas
pro fauna et flora fennica utgifna skrifterna; han
har där gifvit värdefulla bidrag till kännedomen
om vattendjupens geografiska utbredning. Han har
deltagit i de internationella hafsundersökningarna;
speciellt har han studerat förekomsten af plankton i
Finland. Finska vet.-socrs djurfenologiska material
bearbetas af L. T. C.

Levang, sjöv. 1. En till rengöring af däck, segel
m. m. afscdd borste med skaft. - 2. Namn på fasta
rundjärn, hvilka ombord på båtar eller fartyg tjäna

till fäste för block eller hakar, rörliga
längs Ic-vangen. Sådana levangar begagnas
t. ex. på segelbåtar för att därvid hugga
storseglets skotblock (se a å fig.).
L. H.*

Le’vanger (fno. Lifangr). 1. Köpstad i nordre
Trondhjems arnt, Norge, innerst vid Trondhjemsfjor-den
på 62° 44’ 48" n. br., 84 km. från Trondhjem land-, 66
km. sjövägen. 1,643 inv. (1910). L. omnämnes 1274, då
Magnus Lagaböter besökte stället. 1473 omtalas det som
marknadsplats och fick som sådan stor betydelse genom
den omsättning, som där försiggick mellan Jämtland
och bygderna kring inre Trondhjemsfjorden. Denna
mellanrikshandel, som särskildt ökades efter 1835,
då hufvudvägen till Sverige (Karl Johansveien) var
färdig, föranledde, att L. 1836 blef köpstad. Handeln
med Sverige af tog småningom under 1800-talets sista
mansålder och spelar nu blott en ringa roll utom i
fråga om hästmarknaden. 1846 nedbrunno 110 af stadens
133 hus; 1877 drabbade samma öde alla stadens hus på
23 när, och 1897 lades 4/5 af denna i aska, så att
blott 29 hus återstodo. L. har åtskillig industri;
de viktigaste exportartiklarna äro trämassa och
svafvel-kis. Till L. är förlagdt Nordenfjeldske
dragonregementet, som har exercisplatsen Rindenleret
alldeles i närheten. Genom Hell-Sunnan-banan och lokal

Tryckt den "/io 11

ångbåtstrafik står L. i liflig förbindelse med
Trondhjem och angränsande distrikt. - 2. Härad,
s. och ö. om staden L., är 140,24 kvkm. med 2,324
inv. (1910); det tillhör Indherreds bäst uppodlade
och bördigaste trakter med betydlig boskapsskötsel
och ansenligt skogsbruk. l
o. 2. K. V. H.

Lewanika, barotsehöfding. Se M a r u t s e-Mambunda.

Leva^na-gruppen, ett bergmassiv i Grajiska alperna,
på gränsen mellan Italien och Frankrike. Högsta toppen
ärMontLevanna, 3,640 m. 3- F. N.

Leva’nte, italienska namnet för östvinden. Jfr
Kanarieöarna, sp. 755.

Leva’nten (it. il Levante, Österlandet,
eg. soluppgången, af levārsi, uppgå), i allmänhet
de Europa närmast belägna delarna af västra Asien
jämte Turkiet, Grekland och Egypten; i mera inskränkt
mening de asiatiska kusttrakterna vid Medelhafvet. –
Levantisk handel, handel med produkter från dessa
trakter. Den förmedlas nu till största delen af
England, Marseille och Trieste, medan den förr hade
sitt hufvudsäte i Venezia och Genua. Redan under
1700-talet sökte Sverige själfständiga handels-
och sjöfartsförbindelser med L. (se Levantiska
kompaniet
), och 1911 startade två svenska rederier
i Göteborg, A. Broström & son och bol. Banco, hvart
för sig, det förra med 4, det senare med 3 ångare,
trafik emellan Sverige och L., s. k. Levantlinjer. –
Levantīner kallas i L. (i inskränkt mening)
födda ättlingar af européer, i synnerhet om de ha
österländska mödrar. De spela en viktig roll i de
levantiska handelsstäderna som köpmän och mäklare, men
anses vara opålitliga och af tvetydig moral. –
Leva’ntisk, som hör till eller härrör från Levanten.
J. F. N.

Levante Veneto. Se Joniska öarna, sp. 92.

Levantin. 1. Se Levanten. – 2. (Fr. levantine),
ett slags i kypertbindning väfdt sidentyg, som urspr.
tillverkades i Levanten.

Levantinthaler. Se Maria-Teresia-thaler.

Levantisk. Se Levanten.

Levantiska kompaniet kallades ett 20 febr. 1738
privilegieradt svenskt kompani, som fick uteslutande
rätt att under tio års tid idka handel på Levanten
"till alla från kusten af Morea belägna hamnar och
orter". Det fick nederlagsfrihet på alla utländska
varor, som skulle exporteras till Levanten,
samt tullfrihet på alla från riket dit utförda
effekter. För levantiska varor och rudimaterier, som
infördes till Sverige, medgafs likaledes tullfrihet,
utom för dem, "som på något sätt rörde inrikes
fabrikers uppkomst och förkofran". Dessa importerade
varor skulle direktionen få bortauktionera. På
direktionens ansökan och ständernas förord blef denna
oktroj förnyad på ytterligare tio år 15 jan. 1748. Den
handelsverksamhet, som detta kompani utöfvade, blef
icke synnerligen stor eller vinstbringande. Sekreta
utskottet vid 1752 års riksdag fann sig därför
föranlåtet att hos regeringen hemställa, att
nödiga åtgärder skulle vidtagas till den levantiska
handelns höjande; och i anledning däraf fick kompaniet
förklara, hvarför ej dess handelsrörelse visat sig mer
fruktbringande. Det svarade, att orsaken vore den,
att andra nationer kunde till lägre pris och dock
med större vinst sälja sina produkter i Levanten,
hvarjämte deras handel där vore äldre och fastare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free