- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
291-292

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levantisk senap ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grundad än den svenska. Kommerskollegium vitsordade
dessa förhållanden samt ansåg f. ö., att, när oktrojen
utlöpte, handeln borde något frigifvas, så att hvem
som helst skulle få drifva den, dock under styrelse
af ett samfund och under vissa regler, så att icke
oordningar skulle uppstå. Emellertid sökte kollegiet
att egga kompaniet till lifligare verksamhet, men
utan resultat. När därför 1755 intet fartyg afsändes,
ehuru konjunkturerna då enligt kollegiets åsikter voro
mycket goda, ville det, att kompaniet skulle tillåta
andra handlande försöka den handel, som det själf ej
syntes vilja drifva, men kompaniet nekade. Då föreslog
kollegiet, att oktrojen skulle återlämnas, hvilket
kompaniet ville medge, om det blef hållet skadeslöst
"såväl för det, som på det instuckna kapitalet
brista kan, som för intresset från den tiden ingen
utdelning mer ske kunnat till den dag, då oktrojen
komme att återlämnas". Kollegiet tyckte denna fordran
"involvera något, som kunde falla alltför drygt för
publico att ingå uti"; och som kompaniet ej nu kunde
uppge, hur stor summa det ville ha, fick frågan
för tillfället falla. Vid 1755–56 års riksdag kom
den åter före. Sekreta utskottet förklarade då, att
kompaniet icke uppfyllt sina förbindelser mot riket,
och därför borde denna handel för framtiden ställas på
bättre fot, hvilket nu vore så mycket viktigare, som
England och Frankrike vore i krig och alltså handeln
hufvudsakligen måste föras med neutrala fartyg. Som
emellertid två år återstodo af privilegietiden, kunde
ej oktrojen utan kompaniets medgifvande återtagas,
och detta fordrade ersättning. Det uppgaf, att
aktiesumman utgjorde 600,000 dal. kmt (400 aktier
à 1,500 dal.) och skulderna 299,418 dal. kmt
eller tillhopa 899,418 dal., tillgångarna åter
blott 813,897 dal. Den befintliga bristen af 85,521
dal. kmt ville det ha ersatt jämte 6 proc. ränta
under 4 1/4 år å aktiekapitalet, hvilken senare
fordran dock återtogs. Sekreta utskottet antog detta
anbud, och sålunda återlämnades oktrojen. Kompaniet
exporterade hufvudsakligen järn och stål (25,030
sk?), mässing (121 sk?), koppar (44 sk?), krut
(1,610 centner), bräder (365 tolfter), grå verk
(2,302 timmer), mårdskinn (2,723 st.), räfskinn
(8,891 st.), spik (för 17,000 dal. smt), väfnader
(för 3,500 dal. smt) samt åtskilliga andra artiklar
i mindre mängd. Införseln utgjordes af russin, fikon
och korinter (tillhopa 1,800,000 skålpund), bomull
(513,590 skålp.), bomullsgarn (107,400 skålp.) samt
kaffe, galläpplen, anis, silke, risgryn m. m.
J. F. N.

Levantisk senap. Se Capparidaceæ.

Levantlinje. Se Levanten.

Levanzo [-va’ntså"|. Se Egadiska öarna.

Levas-joensuukoski [-jå’ensuk-], fors i Torne
älfs biflod Rautas-joki strax nedanför Levas-jokis
inflöde, några få km. från Rautas station vid Luleå-
Ofotens järnväg och 23 km. från Kirunavaara-
Luossavaara malmfält, har en fallhöjd af 25
m. på en längd af omkr. 2,5 km. Den industriella
medelvattenmängden är 8 kbm. pr sek., utvecklande
2,000 hkr. Vattenfallskommittén anser, att forsen, som
tillhör staten, har ett sådant läge och energiförråd,
att densamma och den ofvanför belägna Ropivaara-koski
(33,4 m. fall på 4 km., 1,770 hkr) kunna användas
för elektrisk drift af någon del af statsbanan
Luleå-Eiksgränsen.

Levasseur [lovasör], Nicolas Prosper, fransk
operasångare (bas), f. 1791 i dep. Oise, d.

1871 i Paris, debuterade på Stora operan där
1813, blef en af dess storheter och drog sig 1845
tillbaka från scenen. Han var 1841-70 lärare i
solosång vid konservatoriet. L. utmärkte sig i
bl. a. Meyer-beers, Rossinis och Halévys operor.
E. F-t.

Levasseur [levasör], Pierre Em i l e, fransk
nationalekonom, ekonomisk historiker, statistiker
och geograf, f. 8 dec. 1828, d. 10 juli 1911, blef
1852 lärare vid lyceet i Alen9on, innehade sedermera
lärarbefattningar vid andra lyceer och utnämndes

1872 till ord. professor i historia, geografi och
statistik vid College de France, blef s. å.
professor i statistik och handelsgeografi
vid Ecole libre des sciences politiques
samt 1876 professor i nationalekonomi och
industrilagstiftning vid Conservatoire des arts
et métiers. Sedan 1903 var L. "admini-strateur"
(rektor) för College de France, där han
föreläste ännu i maj 1911. L. invaldes 1868
i Institutet och var led. af svenska Vet. akad.
(sedan 1894) samt sedan 1885 vice president
i Internationella statistiska institutet.
Af L:s sällsynt rikhaltiga litterära produktion
må nämnas Recher-ches historiques sur le
sysléme de Law (1854), La queslion de l’or
(1858), Histoire des classes ouvriéres en
France depuis la conquéte de Ju-les César
jusqu’å la revolution (2 bd, 1859, 2:a uppl.
1901), alla dessa tre arbeten prisbelönta af
Franska akad., Precis d’histoire de France (2 bd,
1863-77), Plistoire des classes ouvriéres
en France depuis 1789 jusqu’å nos jours (2 bd, 1867,
2:a uppl. 1903-04; prisbclönt af Franska akad.);
Precis d’économie politique (1867; 9:e uppl. 1906),
Cnurs d’économie rurnle industrielle et commerciale
(1869; 5:e uppl. 1886), Precis de géographie
(3 bd, med kartor, 1887), La populalion francaise
(3 bd, 1889-92), La France et ses colonies (3
bd, 1890-92), L’agriculture aux fitats-Unls
(1894), L’ouvrier américain (2 bd, 1898),
La queslion des logements å bon marché (1904),
Questions ouvriéres et induslrielles en France
sous la troisiéme républi-que (1907), Salariat
et salariés (1909), Histoire du commerce de la
France (2 bd, 1911). L:s mest betydande verk
äro de historiska undersökningarna om de franske
arbetarnas ställning under århundradenas lopp samt
det omfångsrika historiska och statistiska arbetet
om Frankrikes befolkning. Det sistnämnda, som
börjar med en allmän inledning till statistiken, åt
hvilken L. gaf rollen som "nationalekonomiens
lykta", förlänade honom särskildt hans
bemärkta ställning som statistiker. - Som
nationalekonom tillhörde L. den liberala skolan
med dennas i Frankrike särskildt framträdande
optimistiska kynne. Han trodde sålunda på
möjligheten af harmoni mellan kapital och
arbete med lönearbetssystemets vidmakthållande
samt på den fria konkurrensens välsignelse.
I öfverensstämmelse med sin historiska och
objektiva metod intog han ej någon doktrinär
eller apriorisk hållning och skilde sig t.
ex. från P. Leroy-Beaulieu, hvars teori om
räntefotens fortgående sänkning han motsatte sig,
genom en mera medgörlig ståndpunkt gentemot en af
statens ingripande betingad socialpolitik, samfällda
företagsformer o. d. Medarbetare såväl i den strängt
individualistiska "Journal des économistes" som i den
mera social reformatoriska "Revue d’économie poli-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free