- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
339-340

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leyland ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

339

Liavåg-Libanon

340

af Rysslands, Frankrikes och Tysklands gensagor
afstå därifrån (5 maj) och erhöll i stället
en krigsskadeersättning, 30 mill. tael. 1898
erhöll Ryssland på 25 års "arrende" södra
spetsen af L. med Talien-wan och Port Arthur
samt rättighet att dit draga en järnväg från
Charbin. Genom freden i Portsmouth (1905)
öfverflyttades detta ryska arrende på Japan.
(Wbg. J. F. N.)

Liavåg. Se H j ö r u n g a v å g.

Liba’nios (grek. Libánios, lat. Libanius), grekisk
sofist och retor, f. omkr. 315 e. Kr. i Antiokia
i Syrien, egnade sig åt litterära studier, hvilka
enligt tidens sed hufvudsakligen bestodo dels
i förklaring af de fornklassiske författarnas
skrifter, dels i stilistiska öfningar efter deras
mönster. För fullbordandet af sin vetenskapliga
utbildning uppehöll han sig en längre tid i Aten,
där han äfven vann anseende som framstående
lärare. Hans rykte förskaffade honom en kallelse
till en offentlig lärarbefattning i Konstantinopel,
hvilken dock afundsamma medtäflares förföljelser
snart tvungo honom att lämna (omkr. 345). Med
stor utmärkelse verkade han under några år som
lärare i Nikomedeia i Bitynien, men återvände
på ny kallelse till Konstantinopel och slog sig
slutligen (353 1. 354) ned i sin födelsestad,
där han ända till sin död (omkr. 393) fortfarande
verkade som författare och lärare med stort tillopp
af åhörare. L. bekände sig till den fornhellenska
religionen och hade äfven af denna anledning en
varm beundrare i kejsar Julianus, som på allt sätt
sökte gynna honom och äfven tilldelade honom en
kvestors värdighet. Han var sin tids alstringsrikaste
författare och efterlämnade ett stort antal skrifter,
till större delen öfnings- och mönstertal (declamationes) samt en mycket vidlyftig samling bref (öfver
1,600). Många af dessa skrifter ega ett betydligt
historiskt, biografiskt och litteraturhistoriskt
värde. Stilen är bildad efter de bäste klassiske
författarnas mönster och utmärker sig i allmänhet
genom språklig renhet, ehuru ej fri från en viss grad
af förkonstling. Den fullständigaste upplagan af talen är
utg. af Reiske f 1791), brefven af Wolf (1738). En
ny upplaga af "Libanii Opera" utgifves af Förster
(från 1903"). Jfr Petit, "Essai sur la vie et la
correspondance du sophiste Libanius" (1865), Sievers,
"Das leben des Libanius" (1868), och K. Meister,
"Zu den deklamationen Libanios’ über Sokrates" (i
"Sitzungsbericht der k. bayerischen akademie der
wissenschaften", 1910). A. M. A.

Libanius. Se Libanios.

Libanon (arab. Djebel Libnan, "Hvita berget", äfven
Djebel el-Gharbi, "västra berget", i motsats till
Djebel es-Scherki, "östra berget", Antilibanon), berg
i Syrien, som fr. n. n. ö. till s. s. v. sträcker
sig omkr. 165 km. längs Medelhafvets kust och delas
i en nordlig och en sydlig del genom det pass, som
sedan 1832 begagnas af postvägen och sedan 1905 af
järnvägen Beirut–Damaskus (1,487 m.). På Saidas
breddgrad är bredden fågelvägen 29 km., på Beiruts
31 och på Tarabulus’ 45 km. I s. skiljes det genom
Nahr el-Kasimijes dal från Galiléens bergland, och
i n. sluttar det brant ned mot Nahr el-Kebirs
dal; i ö. begränsas det af den syriska sänkan
(El-bika l. Celesyrien). L. såväl som Antilibanon
(se d. o.) äro kalkstensberg, som ansluta sig
till Palestinas kalkplatå. L:s kalksten tillhör
kritperiodens mellersta och senare del. Berget är
en horst med vanligen horisontella lager, hvilka
i ö. och v. äro lätt böjda mot El-bika-sänkan och
mot hafvet. Från detta senare erbjuder berget en
storartad anblick. I terrasser sänker sig L. mot
Medelhafvet: efter den smala kusten (es-Sahil)
följer det mellersta terrasslandet (el-Wast) med
rik vinodling och fruktträdgårdar, bergets egentliga
kulturområde. Själfva kammen (ed-Dschurd) ligger i
medeltal på 1,930 m. höjd. Dess högsta toppar ligga i
norra delen (Arz Libnan), hvarvid Dahr el-Chodib når
3,063 m., Kornet es-Sauda 3,360 m. och Dahr ed-Dubab
(orätt kalladt Djebel Tismarun l. Timarum) sannolikt
3,066 m. (säkra mätningar af L:s toppar föreligga
icke). Södra delen är lägre (Djebel Sannin 2,608
m.). Enligt Dieners iakttagelser nå dessa höjder icke
den eviga snöns gräns, hvilken han enligt därvarande
klimatiska förhållanden förlägger till 3,100–3,200
m. ö. h., ehuru på Djebel Sannin och Dj. el-Muneitira
(2,807 m.) hvarje år enstaka snöfläckar ligga
kvar i dolda klyftor och mellan Arz Libans höjder;
särskildt på sidorna af Dahr el-Dubas och Dj. Makmal
finnas icke blott större band af evig snö, utan
äfven äkta firnfält. Passen ligga jämförelsevis högt
och äro långa tider täckta af snö. Dalarna äro unga
bildningar, djupa, branta och svårtillgängliga, men
af stor betydelse för kulturen, emedan de ega vatten
och frisk vegetation. Den årliga nederbörden (snö och
regn) är mycket stor och ger upphof till ett stort

illustration placeholder
Vattenfall af källor på Libanon.


antal bäckar och ytterst vattenrika källor
(jfr fig.). T. o. m. i juni och sept. lysa
de högsta topparna af Arz Libnan af nyfallen
snö. Nedre gränsen för snöfall ligger på 500–600
m. höjd. Årsmedeltemperaturen är vid L:s västra
fot 21° (jan. 8°, juli 24°), men på större höjd blir
klimatet kallare och råare. På vintern blåsa oftast
hårda väst- och nordvästvindar, som packa snön i
massor. Floren är utomordentligt rik; på västkusten
är Medelhafsfloran förhärskande, medan på östra sidan
stäppfloran börjar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:57 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free