- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
363-364

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Libri carolini ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

363

Licenstvång-Lichen

364

vanligen rättighet att drifva viss näring eller
utöfva visst yrke. Den är dels sådan, som erlägges
blott en gång, nämligen då nämnda rättighet beviljas,
dels sådan, som erlägges årligen. Det senare slaget
har vanligen karaktären af en skatt, som ofta har
till uppgift att ersätta yrkesskattcr och framför
allt konsumtionsskatter. I detta syfte har man
sökt efter vissa yttre omständigheter bestämma
sådana regler för denna skatts storlek, att den
blir afpassad efter inkomsten af näringen eller
yrket (ifall skatten är afsedd att träda i stället
för en yrkesskatt) eller mängden eller värdet af
tillverkade eller försålda produkter (ifall skatten
skall fylla samma uppgift som en dessa produkter
beskattande konsumtionsskatt). Dylika licenser
förekomma flerstädes. I största utsträckning ha
de vunnit insteg i det engelska skatteväsendet,
där sådana licenser finnas dels för tillverkning
och försäljning af vissa dryckesvaror, tobak m. m.,
dels för utöfvande af vissa yrken (advokater, notarii
publici, auktionsförrättare, pantlånare in. fl.). Jfr
K o n s u m t i o n s s k a 11. - 3. Hand.. fribref,
tillåtelse till idkande af handel på krigförande
makts land. l o. 2. D. D-*

Licenstvång. Se Licens.

Lice’nt (lat. licefntia), en tullafgift. Ordet
nyttjades särskildt under 1600-talet mycket i svenskt
’förvaltningsspråk, ensamt eller i sammansättningar
(licentkammare, licenttaxa, lic en t-öfvcrinspektor),
i synnerhet i fråga om tullarna i Östersjöprovinserna
och Pommern. Under 1800-talet var licent namnet på en
af gift, som crlades i vågarna för vissa med främmande
fartyg utgående järnsorter; den däraf bildade fonden,
ur hvilken lån beviljades dem, som utskeppade vissa
förädlade järn- och metalltill verkningar, stod
till en början under Järnkontorets, sedan 1823 under
Kommerskollegii förvaltning (se k. br. 3 juni 1823).

Lice’ntia poetica, lat., "poetisk frihet",
sådan afvikclse från det vanliga språkbruket,
som anses tillåten endast i poesi. I svenskan äro
dessa formella olikheter väsentligen följande. En
slutvokal kan bortkastas i vissa ord (samvet*. låd’,
skull’; lex’); en vokal kan synkopcras inne i ett ord
(rikdom, pappret, baklängs), ja en hel stafvelse
kan uteslutas (kablalik - kalabalik); -en, -et
inträder som ändelse i st. f. -n, -t eller tvärtom
(friten, pansar t, årderet); sammansatta ords förleder
ändras {skaldkonst, hemsladd, vikingtåg, granefjäll,
gra-nitehäll, nordason, flickodrömmar}, eller också
upplöses sammansättningen:

förtiäna middans mål vid protokollet (Franzén)

Tjäll, där bordet var dukat med hästsko (Tegnér). I
adjektivens böjning ske åtskilliga godtyckligheter (så
stolt och gläder; skönsla), likaledes i verbböjningen
(vi vete: s j ung t för sjungit); suffixct -igen
ersätter -igt (Usligen) o. s. v. Reflexiva verb
ersätta deponcns eller passiver (kyssa sig, famna
sig) eller tvärtom (öfverilas); reflexivpronominct
utelämnas (närma), intransitivcr nyttjas transitivt;
enkla verb begagnas i st. f. sammansatta (gråta
i st. f. begråta; skaka i st. f. skaka af), fast
sammansättning används i st. f. lös och tvärt om;
tempusföljden behandlas med stor godtycklighet:
förbindelsen best. artikel + böidt attribut +
substantiv med slutartikel ersätts af flera andra
konstruktioner (nordiska land; den fången arme;
klipporna gamla: kapitlet, det femte o. s. v.),
och substantivartikeln behandlas ofta

med stor frihet. Eclativpronomina utelämnas ofta,
liksom i allmänhet i poesi en mångfald ellipser
förekommer. Starka satsförkortningar ega rum, och i
den vanliga ordföljden tillåter sig skalden mycket
stora förändringar. Se E. G:son Berg, "Om den poetiska
friheten i 1800-talets svenska diktning" (1903). m
R-nB.

Licentiat (af lat. licefntia; i medeltiden licnncin~
tus. urspr, en baccalaureus, se d. o., som fått
tillstånd att*föreläsa vid ett universitet). Titeln
fanns urspr, i de tre högre fakulteterna, men har nu i
de flesta länder fått en inskränktare användning. Så
finnes den vid de tyska universiteten och vid det
danska endast i teol. fakulteten, där den äfven
kan förlänas som hedersgrad. I Sverige fanns den
urspr, ej i filosofiska fakulteten. Enligt Ii. M:ts
stadga ang. filos, examina l nov. 1907 aflägges
numera filosofie licentiatexamen efter filosofie
kandidat (eller filosofisk ämbets-) examen och
berättigar efter disputation till doktorsvärdighet,
hvilket ock är fallet i juridiska och medicinska
fakulteterna. Medicine licentiatexamen kan afläggas
äfven vid Karolinska mcdiko-kirurgiska institutet
(se cl. o.). I dagligt tal kallas med. licentiat
doktor, hvilket nog ofta är fallet äfven i de
båda andra världsliga fakulteterna. Jfr Doktor och
Kandidatexamen.

Licentiera (fr. licencier), af skeda, var enligt
frihetstidens politiska språkbruk det uttryck, som
begagnades vid misshagliga riksråds afsättning af
ständerna. Det ansågs icke innebära full afsättning,
utan endast förlust af ständernas förtroende och däraf
följande aflägsnande från rådsämbetets utöf-ning,
men med bevarande af rådsvärdigheten och i regel med
pension. Denna skenbart skonsamma af-sättningsform
uppfanns vid Horns anhängares inom rådet fall 1739,
för att hindra de afsatte rådshcr-rarna att uppträda
på riddarhuset, från hvars förhandlingar riksråd
voro utestängda. !.*. S.

Lichanötus, zool. Se I n d r~i s l ä k t e t.

Lichas (grek. Ai/as), grek. myt., Herakles’ tjänare,
hvilken af Deianeira (se Herakles) sändes att of
verbringa den förgiftade klädnaden och, då dennas
fördärfliga verkningar gjorde sig gällande, af
Herakles slungades i hafvet, där han säges ha blifvit
förvandlad till en klippa, som sedan bar hans namn.
A. M. A.

Lichas Dalm., paleont., ett under silur- och
de-vontiden lefvande trilobitsläktc, som utmärkes
genom glabellans bakåt böjda, nästan parallellt
med längsaxeln gående sidofåror; pygidiets fåror
utstrålande från ett kort axelparti. Släktet
delas numera (efter Schmidt) i en mängd
undersläkten. A. Ung-.

Licha’tjeva, J e l e n a Osipovna, rysk författarinna,
d. 1904, deltog lifligt i den ryska kvinnorörelsen
på 1870-talct och offentliggjorde i tidskriften
"Oteijestvennyja zapiski" flera studier i
kvinnofrågan, hvaribland Novosli po zjenskomu djelu ro
Frantsii i v Amerika (Nytt i kvinnofrågan i .Frankrike
och Amerika, 1870), Zjenskoe dvizjenie u nas i za
granitseju (Kvinnorörelsen hos oss och i utlandet,
s. å.), m. fl. Af hennes Materialy dl j a istorii
zienskago olrazoraniia v Posm. behandlande den ryska
kvinnans historia från äldsta tid till 1856, utkommo
tre dlr 1890-95. A-d J.

Lichen, lat., med., namn för åtskilliga hudsjukdomar,
som bcskrifvits redan af Hippokrates, Celsus, Galenus
och som bibehållits till denna dasr. Natur-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free