- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
371-372

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lick ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

främja svenskt handarbete. Licium utarbetar
mönster och modeller för väfnader, broderier
och spetsar samt tillverkar och försäljer
dylika arbeten. Dess specialitet är kyrkliga och
heraldiska föremål. Som konstnärlig medarbetare
räknar Licium Sofia Gisberg.

Lick [li’k], James, amerikansk donator, f. 1796, d. 1876, var först
musikalisk instrument-makare, sedermera kvarnegarc
i Kalifornien. Han stiftade det. efter honom
uppkallade, storartadt utrustade och utomordentligt
gynnsamt belägna Lick-observatoriet på M:t Hamilton, 1,354 m.
högt, i Kalifornien och donerade 3 mill. dollars till
allmännyttiga ändamål. (B-d.)

Lick-observatoriet [li’k-]. Se Lick, J.

Licodia Eubea, stad på Sicilien, prov. Catania, 20 km. s. om
Caltagirone. 7,033 inv. (1901). Tillägget Eubea fick
staden 1872 på grund af en (oriktig) identifiering
med den grekiska staden Euboia, en koloni från
Leontinoi. L. ligger på ruinerna af en okänd
sikulisk stad, hvars grafvar undersökts och till
större delen befunnits tillhöra tiden 700-500 f. Kr.
Wbg.

Lictor, lat. Se Liktorer.

Licuala, bot. Se Australien, sp. 453.

Lið, isl., följe. Se Gode,
sp. 1383.

Lid, socken i Södermanlands län,
Eönö härad. 4,256 har. 618 inv. (1910).
Annex till Ripsa, Strängnäs stift, Nyköpings östra
kontrakt.

Lida, kretsstad i ryska guv. Vilna, vid
floden L. (Njemens flodområde) och järnvägen
Yilna-Rovno. 10,206 inv. (1897). L. är en gammal
litauisk stad, som flera gånger förstörts både
af ryssar och svenskar. Den kom till Ryssland 1795.
Träffning där mellan ryssar och polacker 23 maj 1831.
J- F. N.

Lidaköpung. Se Lidköping.

Lidan, å i Väster götland, upprinner ur Grofvaresjön
i Ås härad, 15 km. n. v. om Ulricehamn, vid 226
m. höjd, sänker sig inom Älfsborgs län hastigt,
men flyter sedan med lugnare lopp och nordlig
eller nordnordvästlig, slutligen nordnordöstlig
hufvudriktning mellan i allmänhet höga stränder
genom Skaraborgs läns odlade slättbygd och faller
efter 95 km. lopp ut vid Lidköping i Ivinneviken af
Vänern. L. upptar från ö. Fliaån från Hornborgasjön,
från v. Assån. Dess vattenområde är omkr. 2,280 kvkm.
A. G.*

Lidbeck, svensk släkt, hvars äldsta
kända stamfader Jakob Lübeck från Tyskland 1640
blef iällberedaro i Skara. Namnet ändrades af hans
son.
1. Erik Gustaf L., sonsons son af Jakob Lübeck,
illustration placeholder

botanist, f. 21 juni 1724 i Edsleskogs socken på
Dalsland, d. 9 febr. 1803 i Lund, blef student i
Uppsala 1741 samt vann uppmärksamhet af Linné, som
varmt omhuldade honom och bland hvars lärjungeskara
han intog ett framstående rum. Han medföljde ock
som sekreterare Linné på dennes Västgöta resa 1740
och blef 1748 af honom kallad till docent i ekonomi
och naturalhistoria L. blef filos, magister 1749. På
Linnés förslag utnämndes han
1750 till med. adjunkt i Lund, med hvilken
befattning han 1756 förenade föreståndarskapet för
botaniska trädgården, hvarmed följde uppdraget att
i Skåne "befordra plantager af allehanda växter,
som äro nyttiga för hushållningen, läkekonsten och
färgerierna". Lefvande minnen af denna L:s verksamhet
äro de vackra trädplanteringarna i Lundagård,
Paradislyckan m. fl. ställen i Lund. Äfvenså eger
L. förtjänsten af potatisens införande i Skåne. Då
rikets ständer 1756 medgåfvo inrättandet af en
särskild naturhistorisk professur i Lund, blef
med deras bifall L. dennas försto innehafvare, men
förenade sedan 1786 därmed den då åter ledigblifna
ekonomiska professuren. 1795 erhöll han tjänstledighet
för sin återstående lefnad. L. blef 1755 led. af
Vet. akad. Hans efterlämnade skrifter utgöras
af disputationer samt uppsatser i Vet. akadis
handl.
2. Anders L., den föregåendes son, estetiker,
f. 26 juli 1772 i Lund, d. 11 maj 1829 i Stockholm,
vardt 1790 filos, magister i Lund ined högsta betyget
bland de promoverade och utnämndes s. å. till docent
i naturalhistorien. Han förordnades 1795 att hålla
estetiska föreläsningar vid Lunds universitet,
blef 1799 bibliotekarie där och fick 1801 den
nyinrättade lärostolen i estetik. Han valdes 1828 till
akademiens fullmäktig vid riksdagen. I sina akademiska
afhandlingar utvecklade L. med klarhet flera viktiga
estetiska begrepp, därvid hufvudsakligen stödjande
sig på engelska och tyska estetiker t. o. m. Kant
och Schiller samt tidigt visande sig ganska frigjord
från den iransk-klassiska smaken. Han var i sin krafts
dagar en omtyckt lärare, och hans föreläsningar vittna
om både beläsenhet och godt omdöme. F. ö. förvärfvade
han sig rätt till eftervärldens erkänsla genom den
välvilja, hvarmed han tog sig an den unge, då okände
Esaias Tegnér, som han gjorde till biblioteksamanuens
och därefter till docent i estetik. Om det akademiska
bibliotekets upphjälpande ur dess ringhet inlade
han stora förtjänster. L. utgaf flera arbeten om
Lunds universitetsbibliotek samt en rad estetiska
afhandlingar. Några af dessa utkommo 1830 i en
samling, ombestyrd af P. Wicselgren under titel
Anmärkningar angående ämnen ur psychologien,
esthetiken och svenska synonymiken
. - L:s hustru,
Brita Katarina L. (dotter af
biskop Petrus Munck i Lund), f. 4 jan. 1788, gift 1807,
var en framstående sångerska. Efter mannens död flyttade
hon till Stockholm, där hon dog 2 mars 1864. Hennes
röst lär ha varit så utmärkt till klang, styrka,
omfång och jämnhet, att fru L. väckte häpnad hos
själfva Catalani, när denna sångerska vid ett besök
i Sverige fick höra henne. Ännu på 1840 talet blef
hon beundrad i Harmoniska sällskapet. Om L:s dotter
Klara se Sandströmer. – 3. Anna Elisabet
L.
, den föregåendes fränka, donator. Se Lidköping,
sp. 382. 1. (T. K.) 2. (E. Wrgl.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free