- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
379-380

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lick ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mellan Skärsätra och Breviks område, tillhörigt
ett af bryggeridirektören Simonsson bildadt
familjebolag, Kotla, Stockby, på hvars egor Svenska
missionsförbundet fått en afsöndring, hvarest
uppförts en stor missionsskola (tax.-v. 200,000 kr.),
Sticklinge m. m., som förut tillhört godsegaren
Harald Zetterberg – den bekante "Lidingökungens" son
– och nu tillhör ett af denne bildadt familjebolag,
Hersby aktiebolag, Östra och Västra Yttringe samt
längst i ö., n. om Hustegafjärden, det af Bellman
besjungna Älfvik, som på hans tid (efter 1775)
tillhörde hofgulddragaren Widman och nu eges af
öfverstelöjtnanten Alb. Janse. – Taxeringsvärdet
å fastigheter inom köpingen var 1910 5,466,800
kr. å jordbruksfastighet och 16,425,900 kr. å
annan fastighet; 1911 hade dessa värden stigit
till resp. 5,673,800 och 22,654,200 kr. Den
taxerade inkomsten var 1910 2,888,396 och 1911
3,950,400 kr. 1910 påförda kommunalutskylder
(inberäknadt utgifter för kyrka och skola) voro
kr. 2,80 pr bevillningskrona. – L. var länge
en del af Djursholmsgodset, indrogs 1600 jämte
detta till kronan, men återgafs 1612 till Banérska
släkten. 1731 blef L. jämte Djursholm fideikommiss,
men 1783 öfverflyttades L:s fideikommissnatur på
Björkvik i Östergötland, hvarefter L. styckades
i smärre egendomar, som såldes företrädesvis till
förmögna borgare i Stockholm. Sedan den lifliga,
ofvan skildrade byggnadsverksamheten fortgått ett
par år, ingick samhället till K. M:t med ansökan
att få bilda köping, hvilken ansökan bifölls genom
k. br. 23 dec. 1909 att gälla fr. o. m. 1910 års
ingång. Köpingen har kommunalläkare, samskola
(L. villastads) och 5 folkskolor (vid kyrkan,
Koltorp, Torsvik och Älfvik), 1 mindre folkskola och
4 småskolor, hvarjämte den s. k. Tysta skolan under
loppet af 1912 flyttas dit (L. villastad) från sitt
forna hem vid Norrtullsgatan i Stockholm. Hösten
1911 beslöto kommunalfullmäktige att å tomt, som
a.-b. Lidingö villastad för ändamålet upplåtit,
uppföra ett allmänt läroverk, till en början med 6
klasser, men med successiv ökning till fullständigt
läroverk, och byggnaden skall vara färdig att tagas
i bruk höstterminen 1913. – L. synes i äldre tid i
ecklesiastikt hänseende med sin norra del ha hört till
Danderyds och med södra delen till Solna socken. 1650
bestämdes, att Danderyds socken med L. som annex
skulle utgöra ett till egaren af Djursholm patronellt
pastorat, som genom k. resol. 27 okt. 1832, sedan
Djursholm frångått Banérska släkten, förklarades
för regalt. Sedan 1 maj 1907 är L. enl. k. br. 19
okt. 1906 eget regalt pastorat i Roslags östra
kontrakt af Uppsala stift. Förbindelsen med Stockholm
upprätthölls förr endast med färja (till Ropsten på
norra Djurgården), men vintern 1803 lades af öboarna
s. om färjstället en flottbro ("Lidingöbro") öfver
till Djurgården. Denna bro förstördes 1858, och en
ny byggdes, hvilken Stockholms stad 1883 inlöste för
30,000 kr. och borttog för att bereda en ren farled
in till Värtahamnen. En annan flottbro (750 m. lång,
en af de längsta i världen) anlades 1882-83 n. om
denna hamn af staden och kostade med uppfartsvägar
på ömse sidor 176,000 kr.


Lidingöbro. 1. Bro. Se Lidingö, sp. 379. –
2. Värdshus. Se Djurgården, sp. 575, och kartan till denna art.


Liðir. Se Lier.


Lidköp. Se Köpskål.


Lidköping, stapelstad i Skaraborgs län, vid Lidans
utlopp i Kinneviken af Vänern. Areal 1,536 har (13 har
vatten), hvaraf stadsplanen 260 har (omkr. 35 tätt
bebyggda). Vid 1910 års slut var antalet bebyggda
tomter 464, obebyggda 52. antalet boningshus
677. Sammanlagda taxeringsvärdet af fast egendom
uppgick 1910 till 12,098,900 kr., hvaraf 1,217,000 å
bevillningsfri och 824,100 kr. å jordbruksfastighet,
satt till 16 mtl. Vid slutet af s. å. var folkmängden
6,885 pers. och hade på de sista tjugu åren ökats
med nära 33 proc. Genom ån delas staden i två,
genom en järnbro förenade delar. Gamla staden, på
åns högra strand, och Nya staden, på den vänstra,
båda regelbundet anlagda, med raka gator. Märkligare
offentliga byggnader äro kyrkan (fig. 3), uppförd
1850-53 på ruinerna af den gamla, som förstördes vid
den stora eldsvådan, som 1849 ödelade hela gamla
staden, det gamla rådhuset (fig. 4), en med torn
försedd träbyggnad, som varit ett jaktslott, hvilket
af M. G. De la Gardie förlades midt på det ovanligt stora

illustration placeholder

Fig. 1. Lidköpings vapen.

illustration placeholder

Fig. 2. Situationsplan af Lidköping.
1. Kyrka.
2. Nya rådhuset (jämte postkontor och telegrafstation).
3. Tingshus.
4. Realskola.
5. Folkskolor.
6. Gamla rådhuset (numera saluhall samt polis- och brandstation).
7. Stadshotell.
8. Banker.
9. Sparbank.
10. Badanstalt.
11. Länslasarett.
12. Epidemisjukhus.
13. Fattiginrättning.
14. Vattenverk.
15. Gasverk.
16. Tullhus.
17. Järnvägsstation.
18. Mekanisk verkstad.
19. Sockerbruk.
20. Tändsticksfabrik.
21. Gummifabrik.
22. Snickerifabrik.
23. Bryggeri.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:30:29 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free