- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
383-384

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidköping ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

handelsplats långt förut. Vasakonungarna gåfvo staden
förnyade gånger fördelar och privilegier, men
eldsvådor och uppväxande nya städer vid Vänern
hämmade utvecklingen. 1651 erhöll Jakob De la
Gardie L. (d. v. s. Gamla staden ö. om Lidan) såsom
tillökning till sitt grefskap Läckö. 1655 beslöto
ständerna, att L. skulle fråntagas grefskapet och
läggas under kronan, men M. G. De la Gardie fick
rättighet att anlägga en stad i närheten. Marken kunde
dock ej förvärfvas förrän 1670, och 1672 började
L:s nya stad anläggas på åns vänstra strand och
växte upp ganska hastigt under kanslerens trägna
omvårdnad. Privilegierna af år 1670 bestämde,
att båda städerna skulle ha samma sigill, samma
"rätt, rådstuga och magistrat samt åtnjuta samma
förmåner." Reduktionen lade 1683 hela staden L. (se
fig. 5) under kronan. 1849 nedbrann, som ofvan nämnts,
hela Gamla staden.

Wbg.


Lidköping–Håkantorps järnväg (sign. H. L. J.),
smalspårig (0,891 m.), 29 km. lång, eges och
trafikeras tills. med Kinnekulle–Lidköpings järnväg
och med gemensam materiel af ett konsortium med
Lidköpings stad som hufvudintressent, hvilket
därjämte trafikerar linjen Tumleberg–Håkantorp
af Västergötland–Göteborgs järnväg. Järnvägen
är belägen inom Skaraborgs län och sträcker
sig från Lidköping till Håkantorps station å
Uddevalla–Vänersborg–Herrljunga järnväg. Vid
Lidköping har järnvägen förbindelse med
Lidköping–Skara–Stenstorps, Lidköping–Kållands
och Kinnekulle–Lidköpings järnvägar och vid
Håkantorp med Uddevalla–Vänersborg–Herrljunga
järnväg och grenlinjen Tumleberg–Håkantorp
af Västergötland–Göteborgs järnväg. Järnvägen
öppnades för trafik 12 dec. 1877. Vid 1910 års
slut uppgick bokförda byggnadskostnaden till
824,700 kr., hvaraf för rullande materiel 140,400
kr. Delegarnas fond utgjorde vid samma tid 427,205
kr. Järnvägens förvaltning har sitt säte i Lidköping.

A. d’A.


Lidköping–Kvänums järnväg, en projekterad smalspårig
(0,891 m.) järnväg inom Skaraborgs län, som 12 april
1907 erhållit koncession. Koncessionsinnehafvarna ha
sedermera erhållit uppskof, och järnvägens byggande
skall påbörjas 1912 och vara slutfördt 1915. Järnvägen
skall utgå från Lidköping i hufvudsakligen sydlig
riktning genom Hofby, Norra Härene, Salsby,
Jungs och Kvänums socknar till Kvänums station å
Västergötland–Göteborgs järnväg och är afsedd att få
en längd af 25,9 km. Byggnadskostnaden har beräknats
till 800,000 kr., hvaraf för rullande materiel 80,000 kr.

A. d’A.


Lidköping–Kållands järnväg (sign. L. J.), smalspårig
(0,891 m.), 27 km. lång, eges och trafikeras af
Lidköping–Kållands järnvägsaktiebolag. Järnvägen, som
är belägen inom Skaraborgs län, sträcker sig från en
omkr. 1 km. från Lidköpings station belägen punkt å
Lidköping–Håkantorps järnväg i västlig riktning genom
Råda socken till Örslösa och vidare i sydvästlig
riktning genom Kedums, Tranums och Friels socknar
till den obetydliga platsen Tun i socknen af samma
namn. Vid Lidköping har järnvägen förbindelse med
Lidköping–Skara–Stenstorps, Lidköping–Håkantorps
och Kinnekulle–Lidköpings järnvägar. Urspr. var
meningen, att järnvägen skulle fortsättas öfver
Grästorps station å Uddevalla–Vänersborg–Herrljunga
järnväg till Hallebo station å den koncessionerade
järnvägen Trollhättan–Nossebro. Koncessioner å
linjerna Tun–Grästorp. 12 km., och Grästorp–Hallebo, 11 km.,
såsom särskilda järnvägar erhöllos äfven 13 juni 1908,
men ha icke kunnat fullföljas. Järnvägen öppnades
för trafik 12 nov. 1908. Vid 1910 års slut uppgick
bokförda byggnadskostnaden till 853,000 kr., hvaraf
för rullande materiel 153,000 kr., och aktiekapitalet
till 377,700 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt
säte i Lidköping.

A. d’A.


Lidköping–Skara–Stenstorps järnväg
(sign. L. S. S. J.), smalspårig (0,891 m.), 50
km. lång, tillhörig och jämte Skara–Timmersdala
järnväg trafikerad af Lidköping–Skara–Stenstorps
järnvägsaktiebolag, är belägen inom Skaraborgs län
och sträcker sig från Lidköping öfver Skara till
Stenstorps station vid Västra stambanan. Vid Lidköping
har järnvägen förbindelse med Lidköping–Håkantorps,
Lidköping–Kållands och Kinnekulle–Lidköpings
järnvägar, vid Skara med Västergötland–Göteborgs
och Skara–Timmersdala järnvägar, vid Axvall med
Sköfde–Axvalls järnväg samt vid Stenstorp med statens
och Hjo–Stenstorps järnvägar. Järnvägen öppnades för
trafik 27 okt. 1874. Vid utgången af 1910 uppgick
bokförda byggnadskostnaden till 1,483,290 kr., hvaraf
för rullande materiel 363,112 kr., aktiekapitalet
till 325,200 kr. och reservfonden till 100,000
kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i
Skara.

A. d’A.


Lidköping–Tuns järnväg, understundom använd benämning
Lidköping–Kållands järnväg (se d. o.).


Lidman, svensk släkt, hvars äldste kände stamfader
i slutet af 1600-talet var herredagsmannen Peder i
Torrsjö, Flisby socken, Småland. Hans sonsons barn
antogo namnet Lidman efter fädernegården Lidhult
i Flisby.

1. Sven Fredrik L., författare, präst,
f. 11 dec. 1784. i Norrköping, d. 9 mars 1845,
vardt student i Uppsala 1800 och filos.
doktor där 1806 samt utnämndes 1811 till docent
i arabisk filologi. Efter att ha prästvigts
förordnades han s. å. till legationspredikant i
Konstantinopel, hvarifrån han 1817 befordrades till
lektor i Linköping, där han 1824 vardt domprost.
Han var en af stiftets riksdagsmän 1828-30 och
1834 samt utnämndes 1831 till teol. doktor.
L. var som student led. af Vitterhetens vänner
och senare en af Götiska förbundets medlemmar; till
"Iduna" bidrog han med antikvariska uppsatser. – Hans
stora orientaliska samlingar förstördes af vådeld i
Konstantinopel 1818. Atterbom egnade L. en dikt, och
med många litteraturens och politikens främste stod
han i nära beröring samt torde öfvat personligt
inytande.

2. Peder Gustaf Samuel (Sam) L., den
föregåendes son. Se Västerås.

3. Karl Hindrik Sven Rudolfsson L.,
den föregåendes brorson, författare, f. 30 juni 1882
i Karlskrona, aflade 1900 mogenhetsexamen
och 1901 jur. filos. kandidatexamen i Uppsala samt
vardt 1903 reservunderlöjtnant. Småningom öfvergaf
han juridiken för att uteslutande egna sig åt
litteraturen. Han debuterade 1904 med diktsamlingen
Pasiphaë, som innehöll koloristiskt kraftig, ofta
hetsigt sensuell lyrik. De följande dikterna,
Primavera (1905), Källorna (1906) och Elden och
altaret
(1907), utvecklade med städse stigande
formell behärskning och originalitet i hufvudsak
samma temperament. Det är erotisk lyrik, brinnande
af blodets begär och ungdomlig lidelse, ofta skuggad
af vissheten om det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free