- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
409-410

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lieberkühnska körtlarna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

409 Liebwerda—Liedbeck 410

i farinakologi vid universitetet i Berlin. Han gjorde
1869 den viktiga upptäckten af kloralhydratets
sömngifvande och smärtstillande förmåga samt fäste
uppmärksamheten på flera nya anestetiska medel.
1882 framställde han lanolin. Sedan 1887 utgaf
han tidskr. ”Therapeutische monatshefte” och 1895–1900
”Encyklopädie der therapie” (3 bd).

Liebwerda [lib-], badort. Se Haindorf.

Liechtenstein [līchtenʃtajn], suveränt furstendöme,
begränsadt i v. af Rhen, som skiljer det från
schweiziska kant. S:t Gallen, i ö. af Vorarlberg
och i s. af kant. Graubünden. Det består af
grefskapet Vaduz och herrskapet Schellenberg
samt har en areal af 178 kvkm. (officiellt uppges
den till endast 158). Med undantag af den jämna
Rhendalen är landet uppfylldt af Alperna, som ha
flera toppar af 2,500 m. höjd. Invånarnas antal var
1909 9,854, alla af tysk börd och, med få undantag,
katoliker. Hufvudnäringar äro boskapsskötsel och
jordbruk. Enligt grundlagen af 26 sept. 1862 (delvis
ändrad 1878, 1895 och 1901) är L. en konstitutionell
monarki, ärftlig på manssidan af huset L. Fursten
utöfvar den lagstiftande makten tillsammans med
landtdagen. Denna består af 15 medlemmar, af hvilka
fursten utnämner 3 och de öfriga väljas för 4 år af
folket genom elektorer. Med afseende på tull- och
postväsen står L. under Österrikes förvaltning och
mottager årligen från Österrike minst 40,000 österrik.
kr. som sin andel i tullinkomsterna. Fursten, som bär
predikatet ”durchlaucht”, eger utom L. vidsträckta
besittningar i Österrike, Preussen och Sachsen
(tills. omkr. 5,700 kvkm.). Han residerar vanligen
i Wien. Landet förvaltas af en ”regering” i Vaduz,
från hvilken kan vädjas till högre instans i Wien,
där äfven en appellationsdomstol finnes, medan
”oberlandesgericht” i Innsbruck (Tyrolen) dömer i
sista instans. I kyrkligt afseende lyder landet
under biskopen af Chur (Schweiz). Invånarna äro
fria från krigstjänst. Statsskuld saknas. Mått, mål
och vikt äro desamma som i Österrike. Hufvudstad:
Vaduz. – Det från Österrike härstammande huset
L. omnämnes i urkunderna redan på 1100-talet. 1591
delade släkten sig i två linjer. Karl, grundläggaren
af den äldre linjen, erhöll furstendömena Troppau
(1613) och Jägerndorf (1623) samt upphöjdes 1608
i riksfurstlig värdighet. Med hans sonson Johan
Adam Andreas
, som 1699 och 1712 af grefvarna
Hohenems köpte herrskapen Schellenberg och Vaduz,
utgick den äldre linjen på manssidan 1712, och dess
länder öfvergingo till den yngre linjen, Gundakars
(furstlig 1620). Kejsar Karl VI upphöjde 1719 Vaduz
och Schellenberg till ett riksomedelbart furstendöme
under namnet Liechtenstein, och furst Anton Florian
erhöll 1713 och 1723 säte och stämma på tyska
riksdagen för sig och sina efterkommande. Furstendömet
tillhörde Tyska riket till dess upplösning (1806),
därefter (till 1814) Rhenförbundet och 1815–66
Tyska förbundet. – Litt.: Umlauft, ”Das fürstentum
L.” (1891), Falke, ”Geschichte des hauses L.” (3
bd. 1868–83), Krätzl, ”Statistische übersicht des
Liechtensteinschen güterbesitzes” (7:e uppl. 1903).

Flera medlemmar af huset L. ha intagit en bemärkt
plats i Österrikes krigshistoria. Bland dem må nämnas
Josef Wenzel Lorens (f. 1696, furste af L. 1748,
d. barnlös 1772), som blef
fältmarskalk och reformerade det österrikiska artilleriet,
samt Johan Josef, den föregåendes brorsons son
(f. 26 juni 1760 i Wien, furste 1805, d. i Wien 24
april 1836), österrikisk fältmarskalk, en af sin tids
mest utmärkta kavallerigeneraler. Han lade i dagen
sin duglighet i fälttågen mot fransmännen i Tyskland
1796 och 1800 samt i Italien (Trebbia, Novi, Coni)
1799. 1805 tog han, efter slaget vid Austerlitz,
högsta befälet och afslöt det stilleståndsfördrag,
som räddade ryssarna, samt freden i Pressburg. 1809
fick L. befälet öfver kavalleri- och
grenadjärreservkåren och gjorde såväl vid Aspern som
vid Wagram s. å. under af tapperhet samt afslöt
stilleståndet i Znaim och freden i Wien. (Jfr Criste,
”Johannes fürst von L.”, 1905.) Hans sonson Johan
II Maria Frans Placidus
, f. 1840, är sedan 1858
regerande furste af L. och därjämte, på grund
af sina vidsträckta besittningar inom Österrike,
ärftlig medlem af österrikiska riksrådet. Hans kusiner
Alfred (f. 1842) och Aloys (f. 1846) ha i riksrådets
deputeradekammare spelat en roll, den förre som ledare
1881–86 för ett nytt klerikalt centerparti, den senare
som förnämste stiftare af nämnda grupp samt en af
ultramontanernas och senare det kristlig-sociala
partiets mest framstående talare. Alfred blef
1887 medlem af herrehuset.
Wbg.* C. O. N.*

Lied [līd], ty., mus., ”visa”, musik till en lyrisk
dikt, antingen i form af strophenlied, med samma
melodi till hvarje strof, eller ock genom-komponerad,
med ny musik till olika strofer. Liedform,
visform, är äfven för instrumentalkompositioner
benämning på den vanliga formen med två tema, enligt
schemat I–II–I. – Lied ohne worte [åne vå′rte],
eg. ”sång utan ord”, är alltsedan Mendelssohn
ett namn på korta melodiska instrumentalstycken.
A. L.*

Liedbeck [lid-], Lars, matematiker, f. 1707 i
Jönköping, d. där 5 aug. 1762, blef student i Lund
1727 och i Uppsala 1730 samt ingick efter slutade
studier 1733 som auskultant i Bergskollegium. Därifrån
förflyttades han 1736 till Amiralitetskollegium i
Karlskrona, blef löjtnant vid flottan och lärare
vid skeppsgosseskolan där 1740, deltog i åtskilliga
sjöexpeditioner och utnämndes 1744 till professor
i matematik vid Lunds universitet. L. utgaf
ett betydligt antal disputationer i kronologi,
astronomi och matematik, alla dock behandlande
tämligen elementära ämnen, samt ett par läroböcker:
En kort och tydelig beskrifning om himmel- och
jordglobens rälla bruk. nytta och egenskaper (1734;
ny uppl. 1753) och En kort och nyttig arithmetica
(1737). Ett utdrag ur den sistnämnda boken utgafs
1738 under titeln Kort inledning till den algemena
räknekonsten (nya uppl. 1757, 1762, 1769). L. var
äfven en flitig almanackförfattare. 1746 -48 utgaf han
åtminstone 13 almanacker ställda till olika horisonter
och tryckta på olika ställen.
(I. F.)

Liedbeck [lid-], Per Jakob, läkare, homeopat,
f. 16 juni 1802 i Trosa, d. 5 okt. 1876 i
Stockholm, blef student i Uppsala 1821, med. licentiat
1828 och med. doktor 1835 samt tjänstgjorde
som anatomie prosektor i Uppsala 1831–46.
Därefter praktiserade han till sin död som homeopatisk
läkare i Stockholm. Han undervisade därjämte i
anatomi vid Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm
1846–51. Bland hans många skrifter må

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:57 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free