Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liederbrüder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
Lievens-Liezen-Mayer
420
gariket Belgien. L. blef efter hemkomsten
till Ryssland guvernör för tronföljaren, storfurst
Alexander, och afled under en resa med
denne i södra Europa. - Hans hustru,
D o r o t h e a (Darja) Kristoforovna, furstinna
von L., född von Benkendorf, f. 30 dec. 1784
i Riga, d. 27 jan. 1857 i Paris, intog under
sin makes långa sändc-budstid i London
en mycket inflytelserik ställning i den
diplomatiska världen och samlade i sin
salong utom diplomater och politiker äfven
författare och konstnärer i mängd. Hon kallades
ibland "Europas diplomatiska Sibylla",
var förtrolig väninna till Mct-
ternich, Castlereagh, Canning och framför andra earl
Grey, inspirerade sin makes depescher och betraktades
ej utan skäl som "det verkliga sändebudet". Särskildt
egde hon en enastående skicklighet i att, skenbart
fogande sig i andras tankegång, ingifva dem de idéer,
hvilkas framgång hon ville befordra. Hemkommen till
Ryssland med sin make 1834, öfverhopades hon af den
kejserliga familjen med förtroendebevis, men kunde
efter sina två söners plötsliga död 1835 ej längre
öfvertalas att stanna kvar i Petersburg utan återvände
s. å. till de västerländska kretsar, vid hvilka hon
kände sig fäst. Hon bosatte sig i Paris och blef där
i det forna Hotel Talleyrand medelpunkten i en lysande
salong, som fördunklade madame Récamiers. Främst bland
hennes franska vänner märktes Guizot, och kretsen
af sina engelska förbindelser förstod hon äfven att
bevara, utvidga och politiskt utnyttja. Furstinnan
L. vistades till sin död i Paris med endast två korta
afbrott, nämligen efter februarirevolutionen 1848,
då hon en tid bodde i London, och efter Krim krigets
utbrott 1854, då hon för ett år drog sig tillbaka
till Bruxelles. Hon efterlämnade några fragmentariska
Mémoires och en mycket vidlyftig korrespondens. Af
denna är (i engelsk öfv. af G. Le Stränge) utgifven
hennes brefväxling med earl Grey (3 bd, 1890-91)
samt (af Robinson, 1902) Letters of Dorothea,
princess Lieven, during her residence in London,
-1812-1834. Jfr E. Daudet, "Une vie d’ambassadrice
au siécle dernier. La princcsse de L." (1903).
1-2. V.S-g.
Lievens flitens], Jan L. d. ä., holländsk figurmålare
och etsare, f. 1607 i Leiden, begrafven i Amsterdam
1674. Från samma stad som Rembrandt och nästan
jämnårig med denne, kom L. som gosse i lära hos
Rembrandts förste lärare, målaren Joris van Schooten
och öfvergick därefter till Pieter Lastmans ateljé
i Amsterdam, där Rembrandt, då ännu student vid
Leidens högskola, några år senare fick sin egentliga
konstnärliga underbyggnad. Men ehuru L. och Rembrandt
sålunda icke samtidigt åtnjöto Lastmans undervisning,
stodo de i unga år i så liflig beröring med hvarandra,
att båda ofta använde samma modeller. Under denna
tidigare period af L:s konstnärsbana rönte han det
starkaste inflytande
af sin store landsman, ja, han följde honom så tätt i
spåren, såväl som målare som flitig etsare, att hans
egna verk ibland äro rätt svåra att åtskilja från
förebilderna. Bland denna L:s ungdomsproduktion intaga
Paulus (i grefvinnan E. Wachtmeisters samling på
Kulla-Gunnarstorp) och Studenten (i grefve Fr. Elrson
Wachtmeisters samling i Stockholm) hedersplatser,
båda bredt målade, i öfvervägande grågul ton och
med ett förträffligt ljusdunkel. AfLishand är äfven
sannolikt den färgrikare, präktiga framställningen
af Josef mottagande sin far och sina bröder i
braheska samlingen på Skokloster. - Ännu 1632 bodde
L. i. Leiden, men kort därpå reste han utrikes. Han
slog sig först ned i Antwerpen, i hvars gille han
inskrefs och där han, öfvergifvande sin store kamrats
naturalistiska målningssätt, rycktes inom trollkretsen
af A. van Dycks mer förfinade och bländande konst. I
England skall han sedan med framgång ha arbetat
(några målningar af hans hand kunna dock där
ej med säkerhet uppvisas, och historien om hans
vistelse i England är därför kanske apokryfisk). På
1640-talet bodde han efter hvart annat i Leiden,
Amsterdam och Haag, där han omväxlande målade
porträtt och dekorativa dukar i akademisk stil. Hans
senare arbeten uthärda dock icke jämförelsen med
hans tidigare, af Rembrandts verk inspirerade. I
likhet med denne dog han fattig och förgäten. - Jan
Lievens d. y., f. 1644 i Antwerpen, 1680 bosatt i
Paris och sannolikt son till den äldre Jan L., var
äfven figurmålare, men en mindre betydande artist.
O. G-g.
Liévln [-vä7], kommun i franska dep. Pas-de-Calais,
vid Souchez, Deules öfre lopp, nära 17,600
inv. (1901). Stenkolsgrufvor (med en årlig brytning
af omkr. 450,000 ton); sockerfabrikation. J. F. N.
Lievrit, miner., rombiska, pelarformade kristaller
af brun- eller grönsvart färg, sammansatta enligt
formeln HO Fe Ca Fe, Si2 08
(eller H2 O, CaÖ, 4 FeO, Fe2 03, 4
Si 02). Lokaler: Elba, Herborn
(Nassau), Kupferberg (Schlesien) etc.
A. Ung.
Liezen-Mayer flitsen-], Alexander, tysk målare,
f. 1839 i Ungern, d. 1898, studerade i Wien och från
1862 hos Piloty i Munchen, var sedan kortare tider
verksam i Wien och Stuttgart, där han var akademiens
direktör 1880-83; eljest bodde han i Munchen och var
professor vid akademien där från 1883. Hans första
uppmärksammade målning framställde Maria Teresia
ger di åt ett fattigt barn. hvars moder ligger sjuk
(1867). Som hans mest betydande verk anses Flisabet
undertecknar Maria Stuarts dödsdom (1873: i Kölns
museum); taflans förtjänst ligger dock’först och sist
i den virtuosmässiga stoffbehandlingen. Utom porträtt
utförde L. en mängd illustrationer till dikter af
Schiller (bl. a. 35 teckningar för träsnitt till
"Lied von der glocke"), Goethe (50 kartonger till
"Faust"), Scheffels "Ekkehard" m. fl. G-s N..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
