Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lifförsäkring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
433
Lifgarde -Lifgeding
434
Försäkrings- Premier
summa kr. kr.
Skandia .................... 107,213,465
3,452.044
Svea ......................... 98,406,173
3,111,198
Nordstjernan............... 138,075,738 3,588,976
Thule ...................... 213,329,172
6,937,683
Victoria..................... 54,994,032
2.023,209
Skåne........................ 49,005,935
1,753,304
Allmänna lif försäkringsbolaget ..................
62,544,048 1,736,947
Balder ...................... 40,755,790
1,237,959
Oden......................... 38,581,507
1,064,763
Svenska lifförsäkringsbo-
laget ..................... 123,379,069 3,449,093
Valand ..................... 24,040,230
669.230
Nordpolen.................. 24,408.642
728,139
Svecia ...................... 23,389,820
652,211
Vasa......................... 14,699,653
353,123
Allmänna pensionsförsäkringsbolaget ............
37,272,155 1,083,669
Trygg ...................... 112,071,617
4,994,272
Brage........................ 13.059,045
341,163
De Förenade............... 48,835,874
1,987,778
Kronan...................... 9,057,170
200,380
Stockholm.................. 5,766,330
174,919
Framtiden, nybildadt under 1911 ...............
- - –––-
Följande tablå ger en föreställning om
liffcrsäk-ringens utveckling i vårt land:
År
1855. 1875., 1885. 1900.
Premier
33.833
2,161,816
6,299,612
20,113,361
Antal försäk- Försäkrings-rade pers. summa
kr.
267 1,382,300
.... 9,188 62,407,934
.... 25,276 169,665,720
.... 158,548 598,739,298 Vid 1910 års slut voro i
den s. k. stora försäkringen försäkrade ungefär
336,000 personer för omkr. 1,088,000.000 kr.,
hvarjämte folkförsäkrings-bclagen ansvarade för
ungefär 344,000 försäkringar på sammanlagdt
nära 162,000.000 kr. Premieintäkten uppgick
i samtliga svenska bolag 1910 till omkr. 39
mill. kr. Några utländska bolag arbeta därjämte här
i landet, men de flesta hålla på att af-veckla sin
affär. Sammanlagdt ansvara de utländska bolagen för
en försäkringssumma af i rundt tal 50 mill. kr. Vid
1910 års slut voro omkr. 12 proc. af befolkningen
lifförsäkrade. Försäkringssumman per inv. utgjorde
1910: i Sverige 225 kr., i Danmark 214, i Tyskland
omkr. 180 kr., i Finland omkr. 115 kr. och i Norge
103 kr. Motsvarande siffra. 1907 var för England
428 kr., för Frankrike 69 kr., för Österrike
56 kr. och för Förenta staterna 640 kr. Litt.:
Dramer, "Das versicherungswesen" (2:a uppl. 1885),
H. \Vestergaard, "Die lehre von der mortalität
und morbilität" (2:a uppl. 1901), A. Månes, "Das
versicherungswesen" (1905) och "Ver-sicherungslexikon"
(1909), Emminghaus, art. "Le-bensversicherung"
(i "Handwörterbuch der staats-wissenschaften",
3:e uppl. 1910) samt I. Sin ger, "International
insurance encyclopaedia" (1910) samt, med hänsyn
till svenska förhållanden, Försäkringsinspektionens
berättelse (Försäkringsväsendet i riket),
Broecker, "Grunddragen af lifförsäkringstek-niken"
(öfv. med hänsyn till svenska förhållanden af
N. V. E. Nordonmark, 1907), och S. Palme, "Några
ord om våra dagars lifförsäkrinsrsväsende" (1911).
N.V. E. N.
Lifgarde. Se Garde.
Lifgardesbrigaden inrättades 1847 och omfattade
Svea lifgarde, dåv. Andra lifgardet och Lifgardet
till häst (dessa regementen hörde förut till 4:e
militärdistriktet). Ingen aflöning fanns anslagen för
brigadchefen, och denna befattning innehades vanligen
af någon kunglig person. Brigaden upphörde att finnas
till med utgången af år 1888, då dess trupper ingingo
i den vid samma tid bildade IV:e arméfördelningen.
C. O. N.
Lifgardets 3:e finska skarpskyttebataljon. Se Finska
gardet.
Lifgardet till häst (n:r 1) är ett i Stockholm
förlagdt kavalleriregemente, som leder sitt ursprung
från den värfvade kår lätta dragoner om 150 man,
som 1770 uppsattes i Finland. 1773 ökades kåren
till 250 man (5 skvadroner), fick namnet Lifgardet
till häst och förlades delvis i Stockholm, delvis
i Finland. Efter att flera gånger ha växlat namn
fick regementet 1806 sitt nuv. namn, ökades 1815
till 375 man och 1831 till 400 samt sattes 1844 på
4 skvadroner. Regementet tillökades i sept. 1897
med en femte skvadron, tagen från Kronprinsens
husarregemente. Dess styrka är numera densamma
som öfriga små kavalleriregementens (se Sverige,
Försvarsväsen). Regementets kasern finnes afbildad
å pl. I till art. Kasern. Från den inom regementet
1851 genom officerares gåfvor och tillskott samt
underofficerares årliga afgifter bildade Lifgardets
till häst pensionskassa (107,928,49 kr. år 1910)
samt den under samma direktion stående, 1816 stiftade
Prins Oskars hospitalsinrättning vid Lifgardet till
häst (40,317,49 kr. 1910) och fyra mindre fonder
utbetalas pensioner och understöd till afskedade
underbefäl och manskap eller deras änkor och barn.
C. O. N.
Lifgeding (ty. leibgedinge) kallades i Sverige i
äldre tider de områden, som anvisades en änkedrottning
till underhåll för hennes lifstid. De innehades som
län under kronan, men förvaltades af innehafvarinnan
efter eget godtfinnande. Följande änkedrottningar ha
innehaft lifgeding. Katarina Stenbock, som 1563 erhöll
som lifgeding Strömsholms gård med Snäfringe härad,
Fiholms gård med Säby och Stora Rytterns socknar,
Tynnelsö och Magerö gårdar med Aspö, Öfverselö och
Ytterselö socknar samt Tosterön i Strängnäs socken,
Kungsbergs gård med Fogdö, Vansö och Helgarö socknar;
Gunilla Bielke, som 1585 erhöll Björneborgs stad och
gård med vissa underliggande socknar, Kumo gård och
socken, Saris gård med vissa socknar, allt i Finland,
samt Brånäs gård i Östergötland med Dagsberga, Stenby
och Konungssunda socknar äfvensom etthundra konungens
arfvegods, de närmast till Brånäs belägna; Kristina,
Karl IX:s änka, som innehade Veckholm och Tynnelsö
slott med län, Gäfle stad och slott samt Gästrikland,
Örbyhus med Tierps och Tolfta socknar, Vendels härad,
Älfkarleby och Vesslands socknar samt Älfkarleby
laxfiske; Maria Eleonora, som 1620, med förändring
i tidigare bestämmelser, erhöll Gripsholm, Tynnelsö,
Räfsnäs, Eskilstuna hus, Strömsholm, Fiholm, Örbyhus
och Gäfleborgs hus samt städerna Strängnäs, Mariefred,
Torshälla och Gäfle jämte 9 härad med 65 socknar;
och Hedvig Eleonora, Karl X:s änka, som innehade som
lifgeding Gripsholms, Eskilstuna, Strömsholms och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
