- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
493-494

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Likvidatorer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en oftast kronlik, stundom sambladig, regelbunden
kalk. Ståndarna äro 6. Stiften äro fria eller
förenade, fruktämnet vanligen öfversittande,
mognande till en vanligen trerummig kapsel eller
bärfrukt. Liliaceæ, af hvilka öfver 2,500 arter äro
kända, äro till största delen fleråriga örter med
underjordiskt rhizom eller lök, mera sällan buskar
eller träd; de förekomma både i varma och kalla
länder. Familjen indelas i följande underfamiljer:
Melanthioideæ (giftliljor), med rhizom
eller stamknöl, extrorsa eller introrsa ståndare och
kapselfrukt,
Asphodeloideæ, med rhizom eller ofvanjordisk
stam (hos gruppen Aloineæ), introrsa ståndare
och vanligen kapselfrukt,
Allioideæ, med lök eller kort rhizom, flocklik
blomställning, introrsa ståndare och kapselfrukt,
Lilioideæ, med lök och blommor i klase, introrsa
ståndare och kapselfrukt,
Dracænoideæ, med upprätt stam och bär- eller
kapselfrukt,
Asparagoideæ, med rhizom och bärfrukt,
Smilacoideæ, med buskstam och bärfrukt.
Många hithörande växter äro giftiga. Läkemedel erhållas
af arter af släktena
Sabadilla,
Veratrum,
Colchicum,
Aloë,
Allium,
Urginea,
Smilax m. fl.
Harts erhålles af
Dracæna och
Xanthorrhoea,
fibrer af
Phormium,
Astelia och
Sansevieria.
Som näringsmedel äro arter af
Allium,
Asparagus m. fl. af betydelse. Många liliacéer
äro välbekanta prydnadsväxter, såsom arter af släktena
Eremurus,
Chlorophytum,
Dianella,
Hosta,
Hemerocallis,
Kniphofia,
Agapanthus,
Lilium,
Fritillaria,
Tulipa,
Galtonia,
Scilla,
Ornithogalum,
Chionodoxa,
Hyacinthus,
Muscari,
Yucca,
Dasylirion,
Cordyline,
Dracæna,
Asparagus,
Convallaria,
Aspidistra,
Ophiopogon,
Lapageria m. fl.

G. L–m.

Liliacéer, bot. Se Liliaceæ.

Lilibeo [-beå]. Se Boeo.

Lilienberg. 1. Albert Alexander L., jurist, politiker,
f. 12 juni 1833 i Näsby vid Kristianstad, blef
student i Lund 1849, aflade 1851 hofrättsexamen,
utnämndes 1864 till assessor i Svea hofrätt, blef
1868 konstituerad och 1870 ord. revisionssekreterare
samt 1874 häradshöfding i Medelstads domsaga i
Blekinge. 1880–82 var han led. af kommittéerna för
omarbetning af förordningarna om stämpelafgift och
om expeditionslösen. Vid ett fyllnadsval hösten 1885
valdes L. till led. af Andra kammaren för städerna
Karlshamn, Sölvesborg och Ronneby, hvilket uppdrag
han (med undantag af majriksdagen 1887) beklädde
t. o. m. 1893 års riksdag. Vid alla riksdagar
fr. o. m. 1888 var han vice ordf. i lagutskottet,
där han uppträdde som talman för en visserligen
moderat, men bestämdt frisinnad åskådning, som
tog sig uttryck särskildt i hans reservation vid
1889 års riksdag mot den af utskottet i modifierad
form tillstyrkta propositionen om inskränkning
i tryckfrihetsförordningen ("munkorgslagen"). I
öfrigt kämpade L. för utsträckt rösträtt, valfritt
civiläktenskap, verksammare folkskoleinspektion,
ändrade valbarhetskvalifikationer till Första kammaren
samt i allmänhet för reformer i humanitär riktning
och för värnande af konstitutionella medborgerliga
rättigheter. L. tillhörde den af städernas frihandlare
bildade "centerns" förtroenderåd och hade 1892–93
plats i talmanskonferensen. I febr. 1892 valdes
L. till justitieombudsmannens efterträdare och
skulle vid ledighet inträda på denna post hösten
s. å., men afsade sig då uppdraget. Den vid urtima
riksdagen 1892

genomdrifna utsträckningen af värnplikten kom
till stånd med L:s medverkan. 1893 undanbad sig
L. återval. Han fungerade som ordf. en längre tid
för Ronneby stadsfullmäktige och 1886–1902 i Blekinge
läns landsting.

2. Gustaf Robert L., den föregåendes broder,
jurist, f. 14 aug. 1841 i Näsby vid Kristianstad,
tjänstgjorde efter 1861 afslutade universitetsstudier
i Lund under Svea hofrätt och blef där vice
häradshöfding 1866 och assessor 1874. Han utnämndes
till revisionssekreterare 1880, expeditionschef
i Justitiedepartementet 1884 och justitieråd 1887
samt erhöll afsked 1911. L. har gjort sig känd som
utgifvare af åtskilliga lagtexter, särskildt det
ansedda verket "Svensk lagsamling" (I–III, 1875–85).

1. V. M. 2. C. G. Bj.

Liliencron [-krån], Rochus von, friherre, tysk
germanist, f. 1820 i Holstein, studerade i Kiel tysk
filologi samt (1846–47) i Köpenhamn fornnordiska
språket och litteraturen. Under dansk-tyska kriget
1848 ingick han i den nybildade schleswig-holsteinska
statens tjänst som sekreterare i utrikesdepartementet
och blef 1849 dess officiöse befullmäktigade i Berlin.
1850 utnämndes L. till professor i nordiska språk och
litteratur i Kiel, men blef aldrig i denna egenskap
erkänd af Danmark. 1852 blef han professor i tyska
språket och litteraturen i Jena, men förblef ej heller
där länge, utan inträdde 1855 som kabinettsråd i
statstjänst i Meiningen, där han tillika var
intendent vid biblioteket och hofkapellet.
På uppdrag af Münchenakademien utgaf L.
Die historischen volkslieder der deutschen vom 13.–16. jahrh., gesammelt und erläutert (4 bd, 1865–69)
och ledde 1870–97 på uppdrag af akademiens historiska
kommission utgifvandet af "Allgemeine deutsche biographie".
Från München kallades han redan 1876 till Schleswig
som prost för det adliga domstiftet. L. har vidare
utgifvit (i förening med Müllenhoff)
Zur ruhnenlehre (1852) och
Ueber die Nibelungenhandschrift. (C) (1856),
Deutsches leben im volkslied um 1530 (1885),
Liturgisch-musikalische geschichte der evangelisch-lutherischen gottesdienste von 1525–1700 (1893),
ungdomserinringarna
Frohe jugendtage (1902) m. m.
L. bär titel af verkligt geheimeråd och excellens. Han är ordf.
i kommissionen för utgifvande af "Denkmäler deutscher tonkunst".

illustration placeholder

Liliencron [-krån], Detlev (eg. Friedrich) von,
tysk författare, f. 3 juni 1844 i Kiel, d. 22 juli
1909 i Alt-Rahlstedt nära Hamburg, vardt officer
och deltog som sådan i fälttågen 1866 och 1870. På
grund af skulder och sår tog han sedan afsked som
kapten och reste till Amerika, där han upplefde
riktiga hundår. Återkommen till Tyskland, vardt
han anställd som "kirchspielvogt", men nedlade
1887 sin befattning för att uteslutande egna sig åt
litteraturen. Af tyske kejsaren erhöll L. ett årligt
anslag. Af de moderne tyske skalderna ärades L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free