- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
531-532

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lilliestråle ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

531

Lilliestråle-Lilljeborg

532

i Stockholm, d. där 2 juni 1742, egnade sig åt
den juridiska banan och var öfverauditör vid den
finska afdelningen af den i Norge stående armén
1718. S. å. blef han sekreterare i Åbo hofrätt,
assessor där 1728 och lagman i Karelen 1736. L. deltog
lifligt i riksdagsstriderna under den tidigare delen
af frihetstiden och ansågs som en af de förnämste
talarna på riddarhuset på sin tid. På 1720-talet
tillhörde han holsteinska partiet. Senare framträdde
han som en af mössornas förnämsta anhängare.
(L- s-)

Lilliestråle, svensk adlig ätt, härstammar från
superintendenten i Karlstad Ingemund Broms, hvars
barn 1756 adlades med namnet L. Ättens mest kända
medlem är superintendentens son Joakim Vilhelm,
som skref sig L il i e s trål e (se d. o.).

Lillieström, Johan (före adlandet Johannes Nicodemi
Ahus), statsman, f. 6 mars 1597 i Örebro, d. 5
mars 1657 i Pommern, vistades, efter att en tid
ha studerat i Uppsala, vid åtskilliga utländska
universitet (bl. a. i Leiden 1625) och till-egnade
sig där vidsträckta kunskaper. Han tillvann sig Axel
Oxenstiernas uppmärksamhet, blef dennes sekreterare i
Preussen och följde honom därifrån till Tyskland, där
han användes i kansliet samt i diplomatiska värf. 1632
sändes han jämte Sten Bielke till valriksdagen i
Polen. S. å. blef Johan Nicodemi generalkommissarie
i Preussen och 1634 krigskommissarie i Schlesien,
deltog i underhandlingarna med Polen 1635 som svensk
kommissarie samt adlades 1636. L. var sedan fäst vid
regeringen i Pommern, först som statssekreterare, från
1648 som regeringsråd. 1649 blef L. vice president och
direktör i pommerska statskansliet och 1655 president
i pommerska regeringen och hofrätten. Jfr Danckwardt.
(B. B-s.)

Lilliput, i J. Swifts fantastiska satir "Gullivers
resor" namn på ett land, hvars inbyggare (lilli-p u
t e r n a) mäta knappast 6 turn i höjd.

Lillis. Se L il i t.

Lill j., vid latinska djurnamn förkortning för svenske
zoologen V. Lilljeborg (se denne).

Lillia, Nils, sjömilitär. Se Lillienanckar.

Lillja, Johan Vilhelm, finsk bokförläggare och
tidningsman, f. 29 aug. 1817 i Kimito, d. 18
febr. 1878 i Åbo, inträdde 1850 som bolagsman i
J. K. Frenckell & sons bokhandelsrörelse i Åbo
och inköpte Kr. L. Hjelts boktryckeri där och
tidningen "Åbo underrättelser". 1856 öfvertog han
ensam bokhandeln. Med dessa affärer förenade han
en bokförlagsverksamhet, som för Finlands dåvarande
förhållanden var storartad. Han utgaf ett stort antal
arbeten på svenska och finska språken, bland dem en
mängd läroböcker. Med bokhandeln förband han ett
betydande lånbibliotek. Äfven må nämnas, att han
utgaf en Bibliographia fennica hodierna (3 hftn,
1846, 1848, 1858). 1860-65 var L. själf redaktör af
"Åbo underrättelser" och ådagalade som sådan stor
lifaktighet. För ett oförsiktigt yttrande om Rysslands
polska politik hölls han någon tid 1865 fången på Åbo
slott. M. G. S.

Lilljebjörn. 1. Knut Knutsson L., författare, f. 4
apr. 1765 på Odenstad, Gillberga socken, Värmlands
län, d. 19 maj 1838 i Karlstad, vardt 1785 officer,
men tog redan 1788 afsked för att egna sig åt skötseln
af sina fäderneärfda landtegen-

domar. L. var sedan 1812 medlem af Götiska
förbundet. Först många år efter hans död vardt det
bekant, att han egnat sig åt litterära arbeten,
då hans son Henrik L. 1862 utgaf hans utmärkta
skildring Hågkomster af f ordna dagars tänkesätt,
seder och bruk i min födelseort.

2. Henrik L., tien föregåendes son, författare,
f. 21 juli 1797 på Odenstad, Gillberga socken,
Värmlands län, d. 22 aug. 1875 i Uppsala, tjänstgjorde
som volontär vid artilleriet under Fredriks-halds
bombardemang 1814, blef s. å. fänrik vid Värmlands
fältjägarregemente, 1825 löjtnant och 1832 kapten där
samt var 1850-61 regementskommissarie. De lifliga:,
i en lika flärdlös som ledig ton hållna skildringarna
i hans Hågkomster från ungdomen (1865), Fortsättning
på Hågkomster från ungdomen (1867), Ett och annat
(1873) och Spridda minnen från forna dagar (1874)
ha tillvunnit honom en stor och tacksam läsarkrets.

Lilljeborg, Vilhelm, zoolog, universitetslärare, f. 6
okt. 1816 i Hälsingborg, d. 24 juli 1908 i Uppsala,
blef 1834 student och 1841 filos, doktor i Lund,
aflade teoretisk teol. examen 1843, blef 1844 docent,
1845 e. o. och 1853 ord. adjunkt i zoologi vid Lunds
universitet och var 1854 -82 professor i zoologi vid
Uppsala universitet, där han vid jubelfesten 1877
kreerades till hedersdoktor i med. fakulteten. L. var
led. af Fysiogr. sällsk. i Lund (1850), Vet. soc. i
Uppsala (1858; hedersled. 1885), Vet. akad. (1861)
och Göteborgs Vet. o. vitt. samh. (1888). L. företog
flera resor i vetenskapligt syfte till olika
delar af den skandinaviska halfön och till norra
Eyssland. Utbildad i Sven Nilssons skola, omfattade
L. redan vid början af sin zoologiska verksamhet
det faunistiska studiet med särskildt intresse,
och bland dem, som utvecklat kännedomen om Sveriges
fauna, kommer L. alltid att intaga ett synnerligen
framstående rum. Bland hans arbeten om Nordens
ryggradsdjur intar hans uttömmande Sveriges och
Norges ryggradsdjur, hvaraf l:a delen behandlar
däggdjuren (1874), den 2:a fiskarna (3 bd, 1881-89),
det främsta rummet. Vidare må nämnas Beskrifning
af 2:ne för Skandinavien funna nya däggdjur (1843),
Bidrag till norra Rysslands och Norriges fauna (1850)
och öfversigt af de inom Skandinavien anträffade
hvalartade däggdjur (1861). Men med alldeles särskild
förkärlek och framgång egnade L. sig åt studiet af
de lägre kräftdjuren (Entomostraca), en grupp, som
vid den tid (1853), då L. utgaf sitt första arbete
om dessa djur, var så godt som alls icke undersökt i
Sverige; och hvad det rent zoogra-fiska studiet af
Entomostraca beträffar, kan L. anses vara en bland
de forskare, som mest befrämjat detsamma. Bland
hans hithörande arbeten må i främsta rummet nämnas
hans vid 85 års ålder fullbordade Cladocera Suecice
(1900), en kvartvolym om 701 sid. och 27 planscher,
alla, med undantag af 12 figu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free