- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
571-572

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lind ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stockholm, härstammade från en gammal riksdagsmanssläkt
och tillhörde Andra kammaren riksdagarna 1876–87
(jan.) och 1888 som riksdagsman för Norrvikens
domsaga af Göteborgs och Bohus län. Härunder var han
led. af tillfälliga utskott 1878, 1879, 1881 och 1884,
suppleant i bevillningsutskottet 1885–87 (jan.) och
1883 led. af lagutskottet. Genom frispråkighet och i
vissa afseenden ganska radikala åsikter rätt bemärkt,
var han särskildt i apanage- och anslagsfrågor icke
sällan en tolk för den allmänna uppfattningen
bland sina partikamrater. Bland hans motioner
väckte den flera gånger upprepade om biskops- och
landshöfdingeämbetenas indragning ett visst uppseende.
T–s.

Lind, Erik Henrik, bibliograf och språkman, f. 14
aug. 1849 i Färnebo, Värmlands län, student 1871 och
filos. doktor 1900 i Uppsala, där han 1879 inträdde
som e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket och
1910 vardt andre bibliotekarie. L. har utgifvit
Värmlands nations historia (1877), Om rättstafningen
(1891; n:r 36 af studentfören. Verdandis småskrifter) och Norsk-isländska dopnamn ock fingerade namn från medeltiden (1905 ff.) samt bland större
tidskriftsbidrag Om rim och verslemningar i de svenska
landskapslagarne
(1881, i Uppsala univ:s årsskrift)
och bibliografier i "Arkiv för nord. filologi" och
"Samlaren".

Lind, Gustaf, trädgårdsman, f. 14 april
1869 i Dagsbergs församling, Östergötland,
praktiserade inom olika trädgårdar, genomgick
1889–91 Landtbruksakad:s trädgårdsskola vid
Experimentalfältet samt anställdes där 1891 som
trädgårdsmästare och 1900 som föreståndare. L. har där
reorganiserat undervisningen, bedrifvit omfattande
försöksverksamhet samt på allt sätt arbetat
för att befrämja den svenska trädgårdsodlingens
intressen. Sålunda har han genom specialkurser,
föreläsningsverksamhet, anordnande af utställningar
o. s. v. verkat för höjande af fruktodlingen
och för införande af ändamålsenliga metoder för
fruktens sortering, packning och försäljning
samt för inrättande af tidsenliga anordningar
för konservering af frukt, bär och köksväxter. Som
sekreterare i Sveriges Pomologiska förening 1900–08,
sedermera led. af föreningens styrelse och flera dess
utskott har L. utvecklat synnerligen energisk och
framgångsrik verksamhet. Tills. med F. Liljewall
och K. 0. Blomgren utgaf L. 190-2-05 tidskriften
"Trädgården" och redigerade 1908 en tidskrift med
samma namn. Förutom en mängd uppsatser i denna och
andra publikationer har L. författat Fruktodling i
täppan och på fältet
(1907), Egnahemsträdgården
(1910), Småbrukarens trädgårdsbok (s. å.),
Köksväxtodling (tills. med F. Liljewall 1908;
2:a uppl. 1909) och Konserveringsbok (tills. med
J. Gréen, 1911). C. G. D.

Lind, John, svensk-amenkansk politiker, f. 25 mars
1854 i Kånna, Småland, medföljde 1869 sina föräldrar
till Amerika (Minnesota). Hans framtidsplan var
att bli farmare, men den omintetgjordes ett par
månader efter ankomsten till Amerika, när han genom
en olyckshändelse förlorade sin ena arm. På så sätt
blef han halft tvingad in på den bana, som skulle
leda till det högsta ämbete, som en utomlands född
medborgare kan bekläda i Förenta staterna. 1876
aflade han advokatexamen och vann inom kort anseende
som en af de skickligaste sakförarna i denna del af
landet. 1887–93 var han medlem af förbundskongressen,
den förste svenskfödde mannen med säte och stämma där,
1899–1901 var han guvernör i Minnesota och 1903–05
åter medlem af kongressen. 1910 blef han nominerad för
guvernör, men vägrade antaga erbjudandet. Som kongressman
verkade han för mycket godt lagstiftningsarbete. På
hans förslag antogs en lag om tullfrihet för till
Amerika införda böcker på annat språk än engelska.
O. A. L–r.

Lind, Peter Engel, dansk präst, författare,, f. 8
april 1814, d. 19 febr. 1903, blef teol. kandidat
1837, predikant vid "tugt- og forbedringshusct" i
Köpenhamn 1844 och kyrkoherde i Sæby församling
på Själland 1855 samt var biskop i Aalborg
1875–88. Innan L. blef präst, utgaf han några
berättelser, som förena djupt allvar med varm
kärlek till människosläktet: Johan Gordon (1836),
Ungdomsaar (1840) och Kjærlighed og frelse
(1844). Senare skref han Christendommens indflydelse
paa den sociale forfatning fra dens stiftelse
til Justinian
(1852) och dess fortsättning,
Christendommens indflydelse paa de occidentalske
folkeslags sociale forhold fra aar 500 til 814
(1858).
E. Ebg.

Lind, Hans Daniel, dansk historiker, f. 17 juli 1847,
blef teol. kandidat 1871 och kyrkoherde 1879, sedan
1898 i Skjælby nära Næstved. Han har författat en
rad skrifter om danska flottans historia: Nyboder
og dets beboere
(1882), Kong Kristian IV og hans
mænd paa Bremerholm
(1889). Kong Frederik III:s
sömagt
(1896) och Fra kong Frederik II:s tid (1902).
E. Ebg.

Linda, benämning på gräsvall (se d. o.).

Lindahl, Karl Fredrik, industriidkare, f. 28 juli
1807 på Hallstahammars bruk i Västmanland, där
fadern var smed, d. 29 april 1873, skaffade sig
på egen hand nödtorftig bildning och egnade sig åt
smedsyrket. Efter stora ekonomiska svårigheter blef
han 1837 verkmästare vid Forsbacka bruk och anlade
1847 i Gäfle egen mekanisk verkstad, som småningom
växte upp till en af de främsta i landet. L., som
redan förut gjort flera mekaniska uppfinningar,
konstruerade bl. a. ett ankaruppfordringsspel,
som kom till användning i nästan alla länder.

Lindahl, Johan Harald Josua, svenskamerikansk
naturvetenskapsman, f. 1 jan. 1844 i Kungsbacka, blef
student i Lund 1863, filos. kandidat 1872 och filos.
doktor 1874. L. deltog som zoolog
1870 i engelska Porcupine-expeditionen för
djuphafsundersökningar i Atlanten och Medelhafvet och
1871 i den af Vet. akad. utsända expeditionen till
Grönland. Han var den förste zoolog, som sysselsatte
sig med djuphafsfaunan i arktiska regionen. 1872–75
tjänstgjorde L. i riksmuseet och blef sistnämnda år
utnämnd till docent i zoologi vid Lunds universitet.
Han var s å. sekreterare vid svenska delegationen till
den geografiska kongressen och utställningen i Paris
och 1876 i liknande egenskap

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free