Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lind ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Lindberg-Lindblad
580
anden", Pcer Gijnt, Borkman m. fl. - L. är sedan
1884 gift med skådespelerskan Augusta L., född
Blomstedt, f. 17 mars 1866 i Stockholm. Hon vardt
elev vid k. teatrarna 1880, verkade 1882-96 vid
August L:s teaterföretag och är sedan 1898 anställd
vid Dramatiska teatern i Stockholm. Bland hennes
roller må det vara nog att erinra om Henrielte i
"Brott och brott".
Lindberg, Otto Emil, semitist, religionshisto-risk
författare, f. 8 maj 1850 i Kila församling,
Södermanlands län, var arbetare till 18 års ålder,
men började då studera och blef 1874 student i
Uppsala, aflade 1885 filos, kandidat- och 1890
licentiatexamen samt promoverades 1894 till filos,
doktor. 1876-91 meddelade L. enskild undervisning,
hufvudsakligen i hebreiska språket; 1891 utnämndes
han till e. o. lärare i semitiska språk vid Göteborgs
högskola och 1898 till professor i samma ämne där. L.,
som i sin filosofiska åskådning påverkats af Boström
och Wikner, har utgifvit bl. a. Kollegium i hebreisk
grammatik (1880), Studier öfver de semitiska
ljuden w och y (gradualafh. 1894; i Göteborgs
Vet. och vitt. samh:s handl. Ny tidsföljd 28),
Sanningstrådar i sagoväf (1894), Ver-gleichende
grammatik der semdtischen sprachen. I Lautlehre,
A. Konsonantismus (Göteborgs högskolas årsskr., III,
6, 1897), Mohammed och Qoränen (Populärt vetenskapliga
föreläsningar vid Göteborgs högskola, VI, 1897), Härun
Arraschid och hans närmaste samtida i historia och
saga (ibid., XIV, 1900), Jobsboken eller Lidandets
problem på israelitisk mark (ibid. Ny följd VI,
1908), Religiösa meditationer och stämningar (1900)
och Gudsordets utvecklingsgång i världen, I-II
(1909-10). Han är led. af Vet. o. vitt. samh. i
Göteborg (1900). K. V. Z.
Lindberg, Vilhelm Maurits Gustaf (Gusten), skulptör,
f. 25 april 1852 i Stockholm, arbetade först hos
ornamentsbildhuggaren Nerpin, blef därefter elev
af F. Kjellberg och konstakademien samt vistades
1881-89 i Paris. Han är numera bosatt i Stockholm. I
Paris utställde L. på "Salongen" Brutna bojor (1882),
Vågen (1883, i marmor 1885, ett annat marmorexemplar
1900 i Nationalmuseum), Gosse, som badat (1883)
och Dimman (1885, i marmor 1904 i Nationalmuseum, i
brons uppställd i Strömparterren 1910), Amoriner med
snäcka (vas i brons 1889, Göteborgs museum). Efter
sin hemkomst har han utfört bronsstatyetten
Johannes döparen (1890; till dopfunten i Johannes’
kyrka), Morgonen (manlig) och Aftonen (kvinnlig)
kandelaberfigur i naturlig storlek, samt Neptun,
fontän grupp, alla tre i brons för Hallwylska palatset
(1896), för hvilket han 1897-98 i marmor utarbetade
Prometheus stjälande elden, kaminöfverstycke, samt
Dikt, Musik och Bildande konst, dörröfverstycken. För
nya Dramatiska teatern utförde han statyn Komedien
(brons, 1907). Hans nyaste större verk är Eko (staty
i brons, 1911, uppställd utanför huset n:o 7 vid
Strandvägen). Han har vidare utfört porträttbyster och
medaljonger. L. utmärker sig för behagfull och mjuk
känslighet och ett fint formsinne. Efter Hasselbergs
död utförde L. i marmor hans staty "Näckrosen" dels i
half skala, dels - jämte Kr. Eriksson - i originalets
storlek (Göteborgs museum). J.K-e.*
Lindberg, Konrad Emil, svensk-amerikansk teolog, f. 9
juni 1852 i Jönköping, öfverflyttade till Amerika
1871, aflade teol. examina vid Augustana
teol. seminarium och vid Philadelphia
teol. seminarium, prästvigdes 1874 och tjänstgjorde
som föreståndare för en svensk luthersk församling i
New York 1879-90. Sedan 1890 är han teol. professor
vid Augustana teol. seminarium i Eock Island,
Illinois. Han var vice preses i Augustana-synoden
(se d. o.) 1899-1907 och vice president för
Augustana college 1901-10. Han blef teol. doktor
(D. D.) 1893 och juris utriusque doktor (LLD)
1910. L. har författat bl. a. Om dopet (1890),
Syllabus i konstruktiv luthersk kyrkorättslära (1897)
och Dogmatik och dogmhistoria (1898). Han redigerade
under tre år "Augustana theological quarterly".
O- A. L-r.
Lindberg, Paula, sångerska. Se Lizell.
Lindberg, Jakob Kristian, dansk teolog,
språkforskare, f. 14 jan. 1797, d. 10 dec. 1857,
tog 1822 teol. examen med utmärkelse och blef
s. å. adjunkt vid metropolitanskolan i Köpenhamn
(till 1830) samt tog 1828 magistergraden med en
afh. om en fenicisk-grekisk inskrift på Malta. Han
ställde sig på Grundtvigs sida i dennes fejd 1825 med
prof. H. N. Clausen och visade sig som skarpsinnig
och stridbar polemiker, först mot Clausen (till
1830), senare mot de rationalistiske prästerna, som
egenmäktigt ändrade den gammallutherska ritualen. I
striden mot Clausen anklagades han för förment skymf
mot regeringen, men frikändes; i de andra striderna
genomdref han med ihärdighet sin vilja. Han stod
äfven i spetsen för de fria kyrkliga församlingar
af köpenhamnska småborgare, som blefvo-grundstammen
för den senare grundtvigianska församlingen. L. utgaf
dessa år "Maanedsskrift for christendom og historie"
(2 bd, 1830-32) och "Den nordiske kirketidende"
(8 bd, 1833-40) och påbörjade sin ypperliga öfv. af
bibeln (med undantag-af de apokryfiska böckerna), som
utkom 1837-53 (3:e genomsedda uppl. 1866) och vann
stor spridning. 1844 blef han kyrkoherde på Falster
och stannade där till få månader före sin död. Sedan
1853 hade han som utprägladt frisinnad och nationell
säte och stämma i folketinget, sedan 1856 dessutom
i riksrådet. Eedan i sin ungdom hade han grundligt
studerat österländska språk och myntväsen. Han
utgaf flera hjälpmedel till läsning af hebreiska,
hvaribland Hovedreglerne af den hebraiske grammatik
(1831; sv. öfv. 1843; 5:e uppl., 1873) och Analytisk
hebraisk-dansk haandlexicon (1835) samt författade en
rad afhandlingar om kufiska mynt. L:s förarbeten bilda
grundvalen till L. Mullers stora verk om Nord-Afrikas
mynt. - L:s son N i el s L. (f. 1829, d. 1886) var
sedan 1876 "valgmenigheds"-präst i Kjerteminde, där
han kraftigt och nitiskt häf-dade den grundtvigianska
uppfattningen. E. Ebg.
Lindberg(-L ar sen), Al i e (eg. Alexandra), finsk
pianist, f. 1849 på Åland, utbildade sig i Dresden och
1868-71 hos Tausig i Berlin samt Liszt i Weimar, var
pianolärarinna i Londonf Petersburg och Helsingfors
och konserterade 1878- 80 i de skandinaviska länderna
samt 1880-81 i Berlin. Hon ingick 1882 äktenskap
med köpmannen (sedermera sångläraren) E. L a r s e
n i Bergen och har fortsatt att ge undervisning och
konserter. Hon är en särskildt i tekniskt afseende
framstående pianovirtuos.
Lindblad, Johan Kristofer, universitetslärare, f. 15
sept. 1799 i Linköping, d. 31 mars 1876 i Uppsala,
blef student i Uppsala 1818, aflade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
