- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
585-586

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindblad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

musiknummer samt 1898 gafs vid nya operahusets invigning. -
Ett vackert prof på L:s prosastil är hans ypperliga
skildring af Geijers musikaliska verksamhet i
inledningen till dennes samlade skrifter. Om L:s
begåfning som brefskrifvare vittna bl. a. de i
"Samlaren" 1888 meddelade utdragen ur hans bref till
Atterbom. L. blef 1831 led. af Mus. akad. Svenska
akad. tilldelade honom 1852 sin stora guldmedalj
och lät 1882 slå en skådepenning öfver honom. L:s
namnteckning meddelas å pl. IV till art. Autograf. -
Jfr K. E. Nyblom, "Minne af tonskalden A. F. Lindblad"
(i Sv. akad:s handl., d. 57, 1882), "Sånger
och visor af A. F. Lindblad" (anmälningar af
Ad. Lindgren i "Aftonbladet" 1879-80) samt "Malla
Montgomery-Silfverstolpes memoirer", bd 3 o. 4 (1911).
A. L.*

Lindblad. 1. Otto Jonas L., tonsättare, f. 31
mars 1809 i Karlstorps socken i Småland, d. 26
jan. 1864 i Norra Mellby socken, Skåne, undervisades
till en början i hemmet hos sin fader, som var
komminister. Vid tio års ålder sändes han till
Växjö skola, där han erhöll premium för sedlighet
och flit samt äfven deltog i musikaliska öfningar i
den s. k. "Diskanten", ett slags musikanstalt. 1829
blef L. student i Lund, läste där på graden, men
sysselsatte sig därjämte med musik och sång samt måste
för sitt uppehälle mottaga flera konditioner. Filos.
kandidatexamen aflade han 1837 och promoverades
1844 till filos. magister. 1838 bildade han den
sångförening, som sedermera fick namnet Lunds
studentsångförening och för hvilken han komponerade
melodifagra och eldande körer. Han uppbar aldrig
något arfvode för sin verksamhet för studentsången,
och en begäran af studenterna om ett årligt sådant
på 300 rdr afslogs af de akademiske fäderna. Däremot
skaffade han sig inkomster genom att med sina sångare
ge musikaliska soaréer, som vanligen slutade med,
att han själf och några amatörer spelte upp till
dans efter en af honom arrangerad dansmusik för
violiner, flöjt, violoncell, valthorn, trumpet och
klarinett. Äfven gjorde han med en sångkvartett
konsertresor i åtskilliga landsortsstäder, och en
tid (1836) tjänstgjorde han som orkesteranförare
åt en tysk operatrupp, som uppträdde i de skånska
städerna. På de skandinaviska studentmötena befäste
Lunds studentkör sitt rykte att då vara den yppersta
i Norden. L. hade dels tur att finna utmärkta
sångarämnen (tenorer, sådana som Olof Strandberg,
Wolke, O. Munck af Rosenschöld bland många andra,
samt mäktiga basröster), dels hade han ock stor
förmåga att uppsöka sådana samt en betydande energi
att upparbeta dem. Till kretsen hörde skalderna
K. Strandberg (Talis Qualis), K. A. Wetterbergh
(Onkel Adam) och H. Sätherberg. Emellertid insåg han
vanskligheten af sin ekonomiskt otrygga ställning,
hvarför han 1847 sökte och erhöll klockartjänsten
i Norra Mellby i Lunds stift, som han innehade ända
till sin död. Han, den inspirerade tondiktaren,
den fint bildade humanisten,
måste söndagligen sjunga psalmerna utan orgel i två
fuktkalla kyrkor samt barhufvad i ur och skur sjunga
likpsalmer vid grafvar. Ändock bar han sin lott med
manlig resignation och idyllisk förnöjsamhet, men hans
ingifvclse var bruten. Af yttre utmärkelser erhöll
han ingenting annat än ledamotskap i Mus. akad.,
1857. Hans änka fick af riksdagen 1874 en liten
pension. En byst öfver L. aftäcktes i. Lundagård,
Lund, med stor högtidlighet i maj 1908.

L:s betydelse är ej uttömd därmed, att han
är skaparen af Lunds studentsång. Han är ock,
kan m an säga, som tonsättare den mest typiske
representanten för den svenska kvartettsången öfver
hufvud och särskildt studentsången, med dess sinne
för nordisk natur och folkton, dess svärmeri för
frihet och fosterland, dess raska lefnadsglädje
och dess erotiska serenadromantik. Med sina 66
kvartetter är L. den produktivaste bland svenska
kvartett-kompositörer. Han är tillräckligt formfin
för att kunna gillas af den bildade musikern, men
på samma gång tillräckligt natursångare för att
kunna tilltala naturmänniskor. Han var så godt som
uteslutande autodidakt, ehuruväl han synes ha dragit
någon nytta för sin musikaliska bildning och särskildt
sitt violinspel af sin treåriga vistelse under samma
tak som konsertmästaren K. M. Lundholin, hvilken
omkr. 1832 bosatte sig i Lund, och ehuru han sedermera
under en resa till Köpenhamn och Hamburg sommaren 1841
fick tillfälle att taga några kompositionslektioner
för Krebs, då t. o. m. - såsom han själf säger - "jag
försökte mig på fugan, hvilket likväl gick ganska
klent, oss emellan sagdt". Själfva hans sätt att
komponera hade ofta någonting improvisatoriskt,
ögonblickligt ingifvet. Bassången Trollhättan
nedskref han sittande på en sten vid själfva
fallet. Ångbåtssång komponerades vid affärden från
ett studentmöte och sjöngs a vista af hans öfvade
sångare, innan bläcket hunnit torka. Utom dessa
sånger torde solosångerna Sjung och Lifdrabanten,
trion Aftonen samt kvartetterna Stridsbön, Våren,
Naturen och hjärtat, Dalkarlasång, Orpheus sjöng,
Liten fågel, Svensk folksång
("Ur svenska hjärtans
djup en gång"), Ur Ossians dunkla sagovärld, Vintern
rasat ut
vara de mest populära. Enligt G. A. Feuk,
"Otto Lindblad och hans sångare" (1882), i hvilket
arbete likväl äfven reproduktioner och arrangemang
medräknas, har L. komponerat 124 sånger, hvaraf 71
kvartetter och körer med solo, 14 trior, 3 duetter
och 36 solosånger. Jfr O. Lindblads själfbiografi
(manuskript) och uppsats af C. Bååth-Holmberg i
"Nordisk tidskrift" 1902.

2. Johan Mikael L., den föregåendes broder, präst,
författare, f. 15 maj 1817 i Karlstorps socken,
Småland, d. 13 dec. 1893 i Skartofta, genomgick Växjö
gymnasium, där han af Tegnér erhöll uppmuntran för
sina. poetiska alster, blef student i Uppsala 1837,
afslog kallelse till docent i teol. fakulteten,
af ekonomiska skäl, och lät prästviga sig 1840 för
att bli ämbetsbiträde hos sin fader. 1847 erhöll
L. tjänstgöring i Adolf Fredrik i Stockholm och blef
1848 kyrkoherde i Öveds patronella pastorat af Lunds
stift samt 1870 kontraktsprost i Färs härad. L. deltog
i Wieselgrens nykterhetsverksamhet, intresserade
sig varmt för hednamissionen och var en följd af år
Evangeliska fosterlandsstiftelsens provinsombud i
Skåne. Som författare



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free