- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
587-588

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindblad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och öfversättare var han synnerligen flitig. Bland
hans många uppbyggelseskrifter märkas Predikningar
öfver kyrkoårets samteliga evangelier
(1849-50;
3:e uppl. 1864), Predikningar öfver första årgången
af de år 1860 antagna nya predikotexterna
(1862 -
63), Predikningar öfver andra årgången... (1863-
64), Hemmets altare. Christliga betraktelser
för hvarje dag i året
(1856; 4:e uppl. 1878),
På vägen. Korta betraktelser för årets alla dagar
(1861; 3:e uppl. 1895; fi. öfv. 1876) samt flera
bönböcker. Af mera dogmatiskt innehåll, om ock i
populär form, äro Kärlekens lif (1860; 2:a uppl. 1863)
och Den heliga nattvardens väsende, välsignelse och
rätta firande
(1862). Förutom några diktsamlingar,
i synnerhet från yngre dagar, utgaf han därjämte
Minnen från Schweitz (1861) och Vårblommor från
Rhen och Paris
(1867). L. redigerade "Evangelisk
kalender" (1854-67) och "Söndagen. Tidning för
det christliga hemmet" (1855-56 och 1866-67).

1. A. L.*

2. E. M. R.

Lindblad, Johan Vilhelm, jägare, skriftställare,
f. 1818 i Nyköping, d. 1894 i Stockholm, vardt student
i Uppsala 1836, promoverades där till filos, doktor
1854 samt egnade sig sedan åt öfversättningsarbeten
och andra litterära värf. Då Svenska jägarförbundet
1862 beslöt uppsätta en tidskrift, utsågs L. till
dennas redaktör och besörjde utgifvandet af mer än 20
årgångar af "Svenska jägarförbundets nya tidskrift".

Lindblad, Elis Vilhelm, skriftställare, f. 13
apr. 1828 på Kättsta, Harakers socken, d. 20
apr. 1878 i Örebro, vardt student i Lund 1848,
men måste af medellöshet afbryta sina studier och
antog 1857 anbudet att bli litterärt biträde hos
firman N. M. Lindh i Örebro. 1857-74 besörjde han
där redigerandet af åtskilliga af denna firmas
viktigare förlagsartiklar, såsom några delar af
Atterboms dikter och skrifter på prosa, Franzéns
samlade dikter, "Valda dikter af Franzén" och
"Valda skrifter af O. v. Dalin" samt en dansk
och en svensk läsebok. Tidigt hade L. gjort sig
känd som lycklig tillfällighetsdiktare. Han vann
1861 Svenska akadrs hedersaccessit för Sång öfver
Anna Maria Lenngren
samt författade 1865 en vacker
sång öfver Engelbrekt (vid sf täckningen af hans
minnesstod s. å.). 1873 utgaf L. en samling Dikter,
tillhörande epigonpoesien efter romantiken från
1800-talets början.

-rn.*

Lindblad, Ernst August, politiker, f. 28 aug. 1857 i
Askersund, studerade en tid i Uppsala, men slog sig
på landtbruk, var arrendator i Södermanland 1879-89
och blef 1889 egare af Närlunda i Södermanlands
län. 1902 f or ordnades han till domänintendent i
samma län. L. valdes till riksdagsman i Andra kammaren
för Rönö, Hölebo och Daga härad 1896. Sedan 1908
tillhör han Första kammaren, vald af Södermanlands
läns landsting. I riksdagen intog L. snart en
framskjuten plats. Han blef led. af tillfälligt
utskott 1898–99, af arbetarförsäkringsutskottet 1900,
af försvarsutskottet 1901, af bevillningsutskottet
1903–06 och 1908, af särskilda utskottet 1905, af
unionsutskottet vid de båda urtima riksdagarna 1905,
af bankoutskottet 1907 och af rösträttsutskottet
1907. Sistnämnda år blef han äfven led. af
försvarskommittén. L. är konservativ protektionist
och agrar, med stor frimodighet och hurtighet samt
en viss kärf humor; i vissa frågor har han dock visat
sig vara ganska moderat.

J. C.

Lindblom, Jakob Axelsson, ärkebiskop, f.
27 juli (g. st.) 1746 i Skeda socken i Östergötland,
d. 15 febr. 1819 i Linköping, var son af
dåv. skva-dronspredikanten A. J. Lindblom. 1763
inskrefs han som student vid Uppsala akademi,
vistades som informator i Livland 1764-66, blef filos,
magister i Uppsala 1770, e. o. amanuens vid detta
universitets bibliotek 1772, docent och ord. amanuens
1773, c. o. vice bibliotekarie 1776, e. o. professor
1779 och, på kallelse af sin förre discipels morbror,
professor skytteanus 1781. I denna egenskap hand-ledde
han många adliga ynglingar, utgaf flera latinska
dissertationer, visade nit och intresse för den
humanistiska bildningens höjande och förvärfvade
genom sin behagliga personlighet välvilja på många
håll. När Gustaf III under höstterminen 1786 en längre
tid vistades i Uppsala och besökte professorernas
föreläsningar, var L. en bland dem, som i synnerhet
vunno hans ynnest. Biskopsval i Linköpings stift
skulle just den tiden företagas. L. fick icke ens
förslagsrum, men då den i tredje rummet uppförde
anhöll att icke komma i fråga vid utnämningen,
förklarade konungen, att L., som kom näst i röstetal,
i hans ställe skulle ingå på förslaget och utnämnde
honom till biskop i Linköping, 14 dec. 1786. L. blef
en duglig stiftschef, i synnerhet för skolan, och
visste skaffa sitt ämbete gehör. Han vårdade sig om
prästerskapets yttre förhållanden och sökte höja dess
bildningsnivå. Märkligt är hans verksamma intresse
för bibelns spridning, detta före bibelsällskapens
uppkomst. Åt teologiskt studium hade han aldrig
egnat sig, och hans rationalistiska uppfattning af
kyrkoläran blef icke utan inflytande på det kyrkliga
skede i vårt land, som kallas "neologiens". 1793
utnämndes han till teol. doktor. Från biskopsstolen
i Linköping kallades L. vid närmast följande ledighet
till ärkebiskop, 1805. Som själfskrifven riksdagsman
och ordf. för prästeståndet underskref L. såväl
"Förenings- och säkerhetsakten" 1789 (i talmannens
tvungna frånvaro) som E. F. 1809 och öfriga därmed
förenade grundlagar. Han ansågs som maktens nitiske
tjänare i den gustavianska tiden, men satte sig med
nöje i spetsen för de vid 1809 års riksdag fordrade
reformerna inom kyrkan. Han fick också sätta sitt namn
på den nya katekesen (1810) och handboken (1811); men
ehuru ordf. i bibelkommissionen såväl som i psalmboks-
och evangeliebokskommittéerna, lyckades han icke
bringa dessa arbeten till slut. Som prästeståndets
talman vid riksdagarna 1809–18 upprätthöll L. den
lydaktighet, som kallades "sämja och endräkt",
representerade med värdighet och höll strängt på
"decorum". Som prokansler förde han ett äfven mot
studenter gästfritt hus. Mera bildad än lärd, har han
icke något betydande rum i våra litterära häfder,
men hans andel i utarbetandet af Uppsala akademis
latinska lexikon (Lexicon latinosuecanum, 2 bd,
1790) har infört hans namn bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free