- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
591-592

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linde ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gustafsson Oxenstierna, inköptes 1646 af kronan och
förlänades åt grefven af Vasaborg, i hvars släkt det
stannade till 1682, då det såldes på auktion. Därefter
har det haft många egare.

2. Lorens von der L., friherre, den föregåendes son,
krigare, riksråd, f. 30 juli 1610 i Stockholm,
d. där 25 juni 1670, tjänade sig i trettioåriga
kriget upp till öfverste för ett regemente tyskar och
generalmajor af infanteriet, hvartill han utnämndes
1647; s. å. erhöll han fullmakt som kommendant i
Stade efter den förestående freden. Senare var
han "capitainemajor" vid lifgardet. 14 maj 1653
upphöjdes han jämte sina bröder Jakob och Erik till
friherrlig värdighet, och 3 okt. s. å. intogs han
af Kristina jämte åtta andra herrar i riksrådet -
en utnämning, som redan omtalas i friherrebrefvet,
där L. äfven namnes som krigsråd. På krigarbanan
steg L. 1655 till general af infanteriet,
1658 till fältmarskalklöjtnant och 1665 till
fältmarskalk. Under polska kriget var han först
(redan 1655) guvernör i Elbing och öfverkommendant
öfver garnisonerna i Preussen och Pommerellen, sedan
hertig Adolf Johans närmaste man och från aug. 1659
hans efterträdare i styrelsen öfver Westpreussen och
i högsta befälet öfver svenska hären där, som till
fredsslutet 1660 höll sig i Elbing och Marienburg. På
grund af riksmarskens frånvaro presiderade i regel
L. som äldsta närvarande riksråd i Krigskollegiet
1667-69. L. var en lefnadslustig och vänsäll herre,
som tillhörde Bengt Horns krets, stod i gunst
hos drottning Kristina och var nära förtrogen
med Karl X Gustaf före hans tronbestigning. Bref
från L. till denne 1647 med enträgna maningar
till tålamod och lugn af vaktan äro tryckta i
"Handl. rör. Skandinaviens historia", bd XXVII
(1845). I aug. 1654 framförde L. Karl Gustafs frieri
hos hertig Fredrik af Holstein-Gottorp och lär jämte
Paul Wiirtz haft i uppdrag att bland prinsessorna
där välja konungens brud. (Fryxells "Berättelser",
d. XI.) I sept. 1660 sändes han af rådsregeringen
drottning Kristina till mötes vid hennes besök i
Sverige, men kunde eller ville ej efter uppdrag hindra
hennes ankomst till riksdagen. I rådets senare strider
räknades L. till rikskanslern De la Gardies vänner.
1. B. B-s. 2. G. W-k. Linde, Lars Gustaf, ämbetsman,
författare, f. 21 mars 1825 i Ransäters socken,
Värmlands län, d. 19 juli 1890 i Stockholm,
blef 1846 student i Uppsala, där han aflade 1848
kameral- och 1859 hofrättsexamen, och inträdde
1849 i Kammarkollegium, där han 1069 befordrades
till advokatfiskal. Han var äfven anställd som
landskanslist i Stockholms län (1855-62) och som
kammarskrifvare i Kammarrätten (1862-66), hvarjämte
han 1861-64 bestred kronofogdetjänst i Södertörns
fögderi af Stockholms län. Under studierna för
kanieralexamen sammanskref L. för egen användning
en Repetitionskurs i svenska kamerallagfarenheten efter
L. G. Rabenius’ lärobok och utgaf den 1849. Detta
arbete gaf uppslag till en öfverenskommelse
med förläggarfirman N. M. Lindh i Örebro om
utarbetande af en utförligare handbok i ekonomi-
och kamerallagfarenhet, hvilken vid utgifvandet
1852 delades i två själfständiga, för sin
praktiska användbarhet mycket välkända arbeten:
Försök till systematisk framställning af svenska
ekonomilagfarenheten
(3:e uppl., med titeln Sveriges
ekonomirätt
, 1888) och Försök till systematisk
framställning af svenska kamerallagfarenheten
(3:e
uppl., med titeln Sveriges finansrätt, 1887). Därjämte
utgaf L. bl. a. en Handbok i Sveriges bergsförfattningar
(1853). Kbg.

Linde, Samuel Gottlieb, polsk lexikograf, f. 1771 i
Thorn (af tysk börd), d. 1847, var direktor för lyceet
i Warschau och utgaf en polsk ordbok, Sloivnik jezyka
polskiego
(6 bd, 1807; ny, tillökad uppl. 1854-60),
ännu hufvudverket inom den polska lexikografien.
Lll.

Lindeberg, friherreskap, som 6 april 1653 förlänades
åt riksrådet och fältmarskalken grefve Karl Gustaf
Wrangel. Det omfattade Varbergs kungsladugård i
Halland, Himle härad och Lindbergs socken samt 127
mtl och 18 fiskelägen inom Lindbergs och de likaledes
i Himle härad belägna Träslöfs och Hvalinge socknar.
G. F.*

Lindeberg, Anders, militär, dramatisk och politisk
skriftställare, grundläggare af enskild teater i
hufvudstaden, f. 8 nov. 1789 i Stockholm, d. där 12
dec. 1849, blef student i Uppsala 1806. Vid Rysslands
anfall på Sverige 1808 tändes hans patriotiska
glöd, och han beslöt deltaga i fosterlandets
försvar. Utnämnd till fänrik vid Västmanlands
landtvärn, kommenderades L. på skärgårdsflottan
och deltog på kanonsluparna i en mängd sjöstrider
(t. ex. i Bockholmssund, i Grönvikssund) samt
i landstigningen vid Kimito. Efter hemkomsten
beordrades han att tjänstgöra vid Gottlands
nationalbeväring och deltog 1813-14 med Skaraborgs
regemente i tyska och norska fälttågen. Efter
konventionen i Moss (aug. 1814) hemsänd som
"öfvertalig officer", begynte L. söka sin utkomst
med pennan. Han hade 1808 fått erkännande för ett
par till Svenska akad. insända poetiska arbeten, men
kastade sig ock in i de politiska fejderna bl. a. med
två politiska broschyrer med anledning af Napoleons
återkomst från Elba (1815), af hvilka den ena indrogs
utan att åtalas; han gjorde äfven inlägg i polemiken
mot K. A. Grewesmöhlen, som tillhört kronprins Karl
Johans hemliga "litterära stab", och åtalades af den
anfallne. Därigenom känd som skriftställare med mod
och talang, fick L. 1816 anställning som medarbetare
i den af k. bibliotekarien Wallmark utgifna "Allmänna
journalen". Men samtidigt författade L. en broschyr,
Några tankar om en svensk tronföljares uppfostran,
hvilken boktryckaren visade hofkansleren för att
försäkra sig mot vådliga följder. Hofkan-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free