- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
623-624

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindgren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

623

Lindh-Lindhagen

624

(på svenska och tyska), hvarjämte han höll
bokhandel. 1805 fick han k. privilegium på utgifvande
af "Örebro tidning", och 1817 inrättade han i
Stockholm ett större stilgjuteri, dit han införskref
matriser till nya stilsorter, bl. a. Parisfirman
Didots antikva-stilar. P. A. Norstedt (likaledes
bördig från Örebro) inköpte efter L:s död hans
boktryckeri och stilgjuteri, hans boklåda, en
del af hans förlag samt kontraktet (af 1817) med
Vet. akad. för 100,000 rdr rgs (se vidare Norstedt,
K.). - 3. N i l s M a g n u s L., den föregåendes
broder, f. 22 dec. 1775 i Örebro, d. 16 mars
1835 i Stockholm, fick 1798 öfvertaga tryckeriet
i Örebro, öppnade därjämte förlagsverksamhet
samt köpte boktryckerier i Jönköping (tills, med
J. P. Lundström, se d. o.) och Västerås (1811). Af
broderns stärbhus förvärfvade han katekeskontraktet
och andra förlag. På 1820-talet och till sin död var
L. den kanske förnämste bokförläggaren i Sverige. Han
lade an på lärda verk, lexikon och språkläror samt
förde ut flera framstående författarnamn. Till
hans förlag hörde skalderna Franzén, Choraeus,
Nicander, Euda och Euphrosyne, historikerna
Gibbon, W. Scott, Bccker, Joh. Muller, Nös-selt
m. fl. L. blef en mäkta rik man. Firman öf-vertogs
efter honom af hans son Per Magnus L. (d. 1843),
som inköpte Palmblads m. fl:s förlag och öfvertog
"Biografiskt lexikon" från 6:e bandet, men saknade
faderns och farbroderns driftighet. Till disponent
för firman N. M. Lindh antogs 1845 Abraham Bohlin
(f. 1810 i Marstrand, d. 28 maj 1890 i Stockholm),
en arbetsam och intelligent yrkesman. Han ökade
förlaget med så vackra namn som Atterbom, Runeberg,
B. E. Malmström, Fahlcrantz och Bottiger. 1868
köpte Bohlin firman, men sålde s. å. och 1874 sina
förlag till F. & G. Beijer i Stockholm (jfr Beijer 2,
sp. 1230). L. och hans efterlefvande öfverlämnade till
k. biblioteket firman N. M. Lindhs brefväxling, efter
skedd utgallring. - Jfr H. Wiesclgren, "Firman Lindh i
Örebro och Stockholm. Ett blad ur vår odlings häfder"
(i "Ur skilda portföljer, literärt album", 1893).
(R. G.)

Lindh, Johan Erik, målare, f. 4 okt. 1793 på Harg
i Roslagen, soldatson, d. 21 jan. 1865, var elev af
konstakademien i Stockholm och E. Lim-nell och fick
1814 Stockholms målarämbetes gesäll-bref. 1817 begaf
han sig till Gamlakarleby, målade en altartafla
för stadens kyrka och fick 1822 mästarbref af
målarämbetet i Vasa. I Österbotten uppehöll han sig
till 1825, målande altartaflor och porträtt. Nämnda
år flyttade han till Åbo och efter Åbo brand 1827
till Helsingfors. L. var en ytterst produktiv
porträttmålare. Hans porträtt, som tillfredsställde
konstbehofvet i det dåtida Finland, igenkännas lätt på
den rödaktiga koloriten och de stela anletsdragen,
ehuru likheten ofta nog var träffande. Dessutom
restaurerade och kopierade han gamla familjetaflor
och porträtt samt egnade sig fortfarande åt det
religiösa måleriet. L. ställdes snart i skuggan af
de yngre och skickligare målarna, framför allt af
Ekman. Han är representerad i Finska konstföreningens
galleri af 3 porträtt. Konterfej af hans hand
finnas snart sagdt öfverallt i äldre finska hem.
H. af S. (G-g N.)

Lindh, Anders Teodor, finsk diktare, f. 13 jan. 1833
i Borgå, d. 21 juli 1904 på Kroksnäs vid Borgå,
blef student 1851 och egnade sig åt

naturvetenskapliga studier. Sedan han tagit
fys.-matematisk kandidatexamen 1856 och
promoverats till filos, magister 1857, genomgick
han Skogsinstitutet i Stockholm. 1859 blef han
forstkonduktör och sekreterare i öfverstyrelsen för
landtmäteriet och forstväsendet i Finland. Han fann
dock snart, att han misstagit sig om sin kallelse,
hvarför han tog afsked från sin befattning samt
begynte fortsätta sina för en tid afbrutna studier vid
universitetet. 1870 tog han filos, kandidatexamen och
1871 juris utriusque kandidatexamen samt utnämndes
1874 till justitierådman i Borgå. S. å. L. lämnade
sekreterar-tjänsten i forststyrelsen, framträdde
han som lyrisk skald med ett häfte Dikter (18ö2;
2:a uppl., tillökad med öfversättningar, 1875)
och som öfversät-tare med Hebreiska melodier af
lord Byron (s. å.). Hans diktning hade förmånen
att bli uppmärksammad och med välvilja omfattad af
Runeberg. Också var L. på sin tid en ansedd lyriker i
Finland, där flera af hans vackra sånger voro välkända
och populära. Bland sådana må nämnas Min är du,
En gammal tjenarinna, Den lilla visan, Milt förakt,
Vår rätt och En man för mig. Det går en fosterländsk
och manlig ton genom hans dikter, och man igenkänner
i dem flera stämningar från den väckelserika tid, då
det sista motståndet mot återupp-lifvandet af Finlands
konstitutionella statsskick bröts. Det var också vid
denna tidpunkt L:s första dikthäfte framträdde. En
alsterrik författare var han ej. Utom ofvannämnda
"Dikter" utgaf L. de föga lyckade sorgespelen
Konung Birger och hans bröder (1&64:) och Maria af
Skottland (1865). Några af L:s lyriska dikter äro
öfversatta till italienskan af Solone Am-brosoli i
Como och Toinmaso Cannizzaro i Messina. På 1880-talct
uppträdde L. med frisinnade uppsatser i de religiösa
frågorna och kritiserade bl. a. skarpt den finska
statskyrkans tillstånd. 1891 och 1894 var han vid
landtdagarna Borgå stads representant i borgarståndet.
A. H.

Lindhagen, svensk släkt, hvars äldste kände stamfader,
gästgifvaren i Målbäck, i Skeda socken, Östergötland,
Samuel Lindh, dog i början af 1700-talet. Hans sonson
Daniel (f. 1750, d. 1819 som kyrkoherde i Askeby)
kallade sig Lindhagen.

1. Daniel Georg L., sonson af den ofvannämnde Daniel
L., astronom, f. 27 juli 1819 i Askeby socken,
Östergötlands län, d. 5 maj 1906 i Stockholm, blef
student i Uppsala 1837, var 1843-46 amanuens vid
observatoriet där och promoverades 1848 till filos,
doktor. 1847 erhöll L. en provisorisk anställning
och 1819 en ord. astronombefattning vid ryska
ccntralobservatoriet i Pulkova, hvilken befattning
han, samtidigt med att han, sedan 1850, innehade
docentur i astronomi vid Uppsala universitet, behöll
till 1855, då han af svenska Vet. akad. utnämndes
till biträdande astronom vid dess observatorium i
Stockholm. 1859 kallades han till led. af nämnda
akademi och var 1866-1901


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free