- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
659-660

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindsey ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verkmästare 1869 och gjorde sig ett namn genom
sina sinnrika konstruktioner af bl. a. svanen
i "Lohengrin", den vandrande skogen i
"Den förtrollade katten", skuggbilderna i
"Rikard III", flygmaskinen i "Mefistofeles"
samt framför allt skeppet i "Afrikanskan",
som saknade motstycke på någon annan scen.

A. L.*

Lindström, Nils Johan Olof Herman, biskop,
f. 28 dec. 1842 i Borrby, Kristianstads län,
blef student i Lund 1861, filos, doktor 1868 och
teol. kandidat 1874 och prästvigd s. å., hvarefter
han tjänstgjorde bl. a. som vice pastor i Lund och
blef 1876 kyrkoherde i Glemminge och Tosterups
pa-tronella pastorat i Lunds stift. 1886 blef
han e. o. hofpredikant och 1889 kontraktsprost,
promoverades 1893 till teol. doktor och utnämndes
1894 till biskop i Växjö stift. 1900 uppfördes han i
tredje förslagsrummet till ärkebiskop. Vid kyrkomötena
1888 och 1893 var han prästerligt ombud för Lunds
stift. Som själfskrifven led. har han sedan ständigt
deltagit i kyrkomötena, där han gjort sig känd som
en synnerligen kunskapsrik och duglig förkämpe
för en konservativ och därjämte strängt kyrklig
ståndpunkt. L:s eminenta administrativa förmåga
har på mångfaldiga sätt tagits i anspråk. Han
var folkskoleinspektör 1878-94 och har varit
led. i kommittéerna för granskning af folkskolans
läroböcker (1884–87), för utarbetande af normalplan
för undervisningen i folkskolor (1888-89), för
prästlönereglering (1898–1903) och för omorganisation
af stiftsstyrelserna (1905–07). Mindre har hans
tid räckt till för teologiskt författarskap. Som
preses vid prästmötet i Lund 1891 utgaf han afh. Om
synden. Dess väsende och ursprung. Sedan 1909 deltager
lian i granskningen af den nya bibelöfversättningen.

E. M. R.

Lindström, Arvid Maurits, målare, f. 1849 i
Västmanland, studerade vid konstakademien i Stockholm
1869-72 och därefter i MUnchen och Paris. L. var
från början af 1880-talet till 1889 bosatt i
London. Hans arbeten väckte uppmärksamhet för
enkla motiv, fina färgförmedlingar och helgjuten
stämning. Höstlandskap (1875) och Motiv från
Skottland (1885) inköptes för Nationalmuseum.

G–g N.

Lindström, Albert Esaias, organist, f. 24 .april 1853
i Stockholm, elev vid konservatoriet där 1869–76, blef
organist i Blasieholmskyrkan 1871 och i Jakobs kyrka
1891. Han var 1891–98 dirigent för Stockholms allmänna
sångförening. L. har årligen gifrit orgelkonserter
och därvid vunnit erkännande för smakfullt spel. Han
har afprofvat en .stor mängd kyrkorglar öfver hela
landet och ut-gifvit i tryck en hel del orgelsaker.

Lindström, Karl Albert, anatom, akademisk lärare,
f. 19 dec. 1853 i Härnösand, d. 3 dec. 1910
i Stockholm, blef student i Uppsala 1872,
med. licentiat i Stockholm 1888 samt professor i
anatomi vid Akad. för de fria konsterna 1902. L. var
från 1885 till sin död lärare i anatomi vid Karolinska
institutet dels som e. o. och ord. prosektor (1885-88,
1898–1910), dels som t. f. e. o. och ord. professor
(1888–99). Genom sin härvid utöfvade energiska och
själfuppoffrande verksamhet inlade L. en synnerligen
stor förtjänst om den svenska läkarbildningen. Som ett
tack härför utnämndes äan 1900 till med. hedersdoktor
i Uppsala. L. efterlämnade en frimärkssamling, som
sedermera såldes för 227,000 kr.

B. T–dt.

Lindström, Per Elof, skolman, politiker, f. 25
aug. 1863 i Kvillinge, Östergötland, blef 1882
student i Uppsala, promoverades till filos,
doktor 1892 och utnämndes efter tjänstgöring
som vikarierande och extra lärare vid åtskilliga
läroverk 1895 till lektor i tyska och engelska vid
Nya elementarskolan i Stockholm. L. tjänstgjorde
dock under denna tid jämförelsevis obetydligt som
lärare. Hans stora arbetsförmåga och omfattande
pedagogiska sakkunskap togos nämligen i växande grad
i anspråk för allt betydelsefullare uppgifter i det
allmännas tjänst vid den tidpunkt kring sekelskiftet,
då den stora omläggningen af våra allmänna läroverk
förbereddes och kom till stånd. Han var sålunda
led. af den stora läroverkskommittén under hela
dess tillvaro (1899-1902) och biträdde därefter
inom Ecklesiastikdepartementet vid utarbetandet af
K. M:ts proposition i läroverksfrågan till 1904 års
riksdag. På uppdrag af universitetsexamenskommittén
studerade han 1903 examens- och undervisningsväsendet
inom den ’filosofiska fakulteten vid en del utländska
universitet; han blef 1904 sekreterare i nyss
nämnda kommitté och 1905 led. af densamma. Vid
Ecklesiastikdepartementet fästes L. 1906 som
föredragande i läroverksärenden och 1907 som
t. f. byråchef (med kansliråds titel 1908). 17
mars 1909 intogs han under en politiskt rätt
upprörd situation som konsultativt statsråd
i A. Lindmans ministär och utnämndes 11 juni
s. å. till chef för Ecklesiastikdepartementet
(efter Å. H. Hammarskjöld). Jämte de öfrige
medlemmarna af ministären afgick L. 7 okt. 1911
och utnämndes därefter till kansliråd och
byråchef i Ecklesiastikdepartementet. Så
långt en ecklesiastikministers uppgift gäller
undervisningsväsendet, var L. i tämligen enastående
grad fackmässigt skolad för sin post. Det är också
förnämligast på det skolorganisatoriska området
hans verksamhet varit betydelsefull. Han har
arbetat för och delvis äfven lyckats genomdrifva en
fortsatt demokratisering af våra allmänna läroverk
utefter de linjer, som utstakades genom den senaste
läroverksreformen. Redan så tidigt som 1903 ställde
han sig i en uppsats Den danska skolreformen
(i "Nordisk tidskrift") sympatiskt till den
skolorganisatoriska princip, innefattande bl. a. också
mellanskolan, som genomförts i Danmark och som han
fann vara "kännetecknande för reformsträfvandena
i alla de nordiska länderna", sådana de framgått
väsentligen ur "folkskolans ungdomsstarka och
målmedvetna strid med det allmänna läroverkets
nederskola". Och 1908 framlade han i en märklig
artikel om Sveriges högre skolväsen, publicerad i
W. Rems "Encyklopädisches handbuch der pädagogik",
sina åsikter om den svenska skolans framtid. Enligt
hans mening har här hos oss kampen om skolan först
förts mellan öfverklassen och medelklassen, och det
var den senare, som segrade i och med tillkomsten
af 1904 års enhetsskola. I framtiden kommer striden
om skolan att stå mellan öfver- och medelklassen å
ena sidan samt underklassen å den andra. Äfven den
kampen skall sannolikt resultera i en enhetsskola,
nämligen "folkskolan som bottenskola" för alla
samhällsklassers barn. Man kan "med en viss grad af
säkerhet" förutsäga, att det för åldersstadiet 7–13
år skall finnas blott en enda skola, folkskolan;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free