- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
661-662

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därofvan skola efter hvarandra följa realskolan och
gymnasiet, hvardera med treårig lärokurs. För egen del
anser L., att programmet "folkskolan som bottenskola"
f. n. bör förverkligas i den form och omfattning,
som betingas genom utbredningen till allt flera
ställen, hvilka härför lämpa sig, af den kommunala
mellanskolans typ. I den på dåv. ecklesiastikministern
Åke Hammarskjölds föredragning tillkomna
k. proposition till riksdagen 1909, som föranledde
beslutet om statsunderstöd åt kommunala mellanskolor
(se Skolväsen), hade han en stor andel, och den
nuv. organisationen af de kommunala mcllanskolorna
är med sina förtjänster och brister väsentligen L:s
verk. L. har utom de ofvan citerade uppsatserna
författat bl. a. Anmärkningar till de obetonade
vokalernas bortfall i några nordfranska ortnamn

(1892), Die palatale der lateinischen lehnwörter
im althochdeutschen
(1895), Zur etymologie des
anglos. préost
(i "Englische studien", 1894),
Unetymologische auflösung französischer ortsnamen
(1898), Det allmänna läroverket och "allmän
medborgerlig bildning"
(1898), art. Enseignement i
svenska katalogen för utställningarna i Paris 1900
och i Liége 1905, Åldersförhållandena i och afgången
ur läroverkens mellanklasser
(i "Statsvetenskaplig
tidskrift", 1904) och Läroverksreformen i .Sverige
och universiteten
(i "Nordisk universitetstidskrift",
1905). Dessutom har han skrifvit åtskilliga artiklar
i pedagogiska ämnen i Nordisk familjeboks 2:a uppl.

R. N–n.

Lindström, Karl Arvid, elektrotekniker, f. 15
jan. 1866 i Hedemora, student i Uppsala 1886, filos,
kandidat där 1889, anställdes som ingenjör vid
Allmänna svenska elektriska a.-b. i Västerås 1900,
blef 1904 extra lärare vid Tekniska högskolan och 1907
professor där i teoretisk elektroteknik. L. har både
som praktisk ingenjör och lärare kraftigt medverkat
till elektroteknikens utveckling i Sverige. Han har
sålunda konstruerat maskiner för ett stort antal
kraftanläggningar och genom uppsatser och teoretiska
undersökningar verksamt bidragit till utredningen af
aktuella frågor inom den elektriska maskinteknikens
och kraftöverföringens områden. L. är led. af Vet. akad. (1911).

A. E–m.

Lindström, Frits, målare, f. 5 juli 1874 i
Stockholm, studerade vid Konstnärsförbundets
skola 1892-94 och 1895-96 samt i Köpenhamn och
Frankrike. L. har utställt såväl landskapsstämningar
som porträtt i stark, mättad iärg: Motiv från Visby
(1895, Göteborgs museum), Mimi (damporträtt, 1896),
Gumma från Bretagne (1898, Thiels galleri), porträtt
af målaren B. Ahlgrenson (1901, Göteborgs museum),
Min dotter (1909) m. fl.

G–g N.

Lindum Colonia. Se Lincoln.

Lindvall, Karl August, ingenjör, f. 14 dec. 1829 i
Karlskrona, genomgick Skeppsbyggeriinstitutet där
1843–48 och vann anställning hos O. E. Carlsund
vid Motala mekaniska verkstad 1849. Från Motala
kom L. 1858 till Bergsunds mekaniska verkstad vid
Stockholm, där han verkade som konstruktör 1858–74 och
som öfveringenjör och chef 1875–90. Under hans ledning
nådde Bergsund hög utveckling, och bl. a. anlades
filialen vid Finnboda, hvars slip konstruerades
och byggdes af L. Under sin långa och hedrande
ingenjörsbana har L. knutit sitt namn vid utförandet
särskildt af ett stort antal järnkonstruktioner för
broar och allmänna arbeten.

G. H–r.

Lindådra, bot. Se Camelina.

Lindärfva, socken i Skaraborgs län, Kinnefjärdings
härad. 1,330 har. 483 inv. (1910). Annex till Sävare,
Skara stift, Domprosteriet.

Lindö, gods i Runtuna socken, Södermanlands län,
med hufvudbyggnaden vackert belägen mellan sjön
Eknaren och Kappstasjön. 3 mtl, tax. till 64,700
kr. (1910). Godset, förr kalladt Öija, tillhörde
den från trettioåriga kriget bekante Harald Stake,
sedermera landshöfding och riksråd, fick i slutet
af 1600-talet namnet L. efter öfversten frih. Mårten
Lind-hjelm, egdes sedan inom släkterna von Berchner,
Strahlenberg och Fleetwood samt af grefve K. G. Piper,
som 1800 h. o. h. ombyggde gården. Äfven dennes
efterträdare frih. Kantzow förskönade egendomen,
som nu är en af Södermanlands vackraste.

Wbg.

Lindöit, petrogr., leukokrat gångbergart, väsentligen
bestående af kalifältspat. Den är komplementär bergart
till sölvsbergit och förekommer liksom denna
i Kristianiatrakten. Namnet efter Lindö i närheten af Kristiania.

A. G–n.

Lindön, klippig ö i Norge, Jæderens och Dalernes
fogderi, Stavanger amt, vid inloppet till Vaagen.
I början af 1700-talet uppförde och bestyckade
öborna ett batteri på L. I början af 1800-talet
omdanades befästningen för statens räkning
till 2 batterier för 10 kanoner till försvar af
ladestedet Egersund. Efter 1815 fingo batterierna förfalla.

L. W:son M.

Lindö skans, i Östergötlands skärgård, nära
Arkö, fanns redan 1676, då den af Stuart
iståndsattes, och bestyckades sedermera
med 22 st. 24 pundiga kanoner. Efter
krigets slut (1679) fick skansen förfalla.

L. W:son M.

Lindöö, von. Se Linde von der.

Linea (lat., af linum, lin), eg. lintråd; rad,
streck. Se Linje.

Linea, La (La L. de la Concepción), stad i
spanska prov. Cádiz, vid norra gränsen af det
engelska Gibraltarområdet. 31,862 inv. (1900),
nästan uteslutande arbetare i Gibraltar.

J. F. N.

Linea alba (lat., "hvita linjen"), anat., en
fibrös strimma, som intar midtlinjeu af den främre
bukväggen från bröstbenets svärdformiga broskbihang
till blygdbenet. Den bildas genom sammanträffandet
af sidomusklernas aponeuroser (platta scnor).

E. Hgn.

Linea carolina, ett slags rikslikare, som
förfärdigades af Stiernhielm. Se Aln. Jfr
L. B. Falkman, "Om mått och vigt i Sverige", II, 45–46.

Lineal arfföljd l. Primogenitur. Se Tronföljd.

Lineament (lat. lineamenta), oftast i plur., grunddrag, ansiktsdrag.

Linear (lat. linearis, af linea, linje), lineär
(fr. liniaire) l. linjär, linjeformig, utförd eller
utsträckt i linje. Jfr Lineär.

Linearperspektiv. Se Perspektiv.

Linearprojektion, miner., kem., fys. Se
Kristallografi, sp. 1340.

Linearritning (Linearteckning), den
art af teckning, vid hvilken linjalen utgör
det viktigaste hjälpmedlet. Jämte linjalen
kommer äfven cirkelbesticket (se d. o.) till
användning. Linearritningen omfattar

1. Geometrisk konstruktionsritning, som
behandlar konstruktioner i planet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free