- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
709-710

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linné ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

709

Linné

710

Ingen svensk vetenskapsman har i lifstiden fått
mottaga så måiiga utmärkelser och på så mångahanda
sätt ärats efter döden som L. Han fick titeln arkiatcr
1747, blef först af alla lärda nordstjärneriddare
1753 och adlades 1757; till hans ära

Linné. Oljemålning af P. Krafft d. ä. 1774.
(Vet. akad., Stockholm.)

ha präglats öfver 40 minnespenningar och medaljer, han
blef led. af ett 20-tal akademier och lärda sällskap
och fick af svenska och utländska konungar och furstar
mottaga många hedersbevisningår. Han erhöll 1762 af
ständerna utmärkelsen att själf utse sin efterträdare
och 1776 för sig och sin familj åborätt till två
akademihemman invid sin gård Hammarby, hvarjämte
till hans lön lades samma belopp efter den aflidne
prof. Rosén. Hans död omnämndes af konung Gustaf
III inför ständerna som en nationalförlust. Gator,
torg och parker i många storstäder samt ett par orter
i Nord-Amerikas förenta stater äro uppkallade efter
L., och flera vetenskapliga samfund bära hans namn
(se Linnéska sällskap). Det 200-åriga minnet
af L:s födelse firades med stora högtidligheter
både i vårt land och i många främ-. mande länder,
äfven de mest aflägsna. Uppsala universitets
minnesfest hölls 23 mai. och dagen därpå egde
promotion rum inom alla fakulteter, hvarvid ett
stort antal svenskar och utlänningar kreerades till
hedersdoktorer. Vet. akad. högtidliglnll minnet med
en fest 25 maj i Mus. akadrs sal. Till dessa fester
hade jämte L:s ättlingar samt många korporationer och
enskilda inbjudits representanter för de utländska
akademier och lärda sällskap, som L. tillhört eller
som tagit sitt namn efter honom. Dessutom utgåfvos
flera af L:s ryktbaraste arbeten i nya upplagor,
och i ett stort antal vetenskapliga och populära
skrifter skildrades L. och hans lifsverk. Ingen
enskild man i Sverige under äldre tider har
i lifstiden blifvit så många gånger afbildad
som L. De förnämsta bland de större monumenten
och statyerna äro; grafmonumentct i Uppsala (af
porfyr med porträttmedaljong af Sergel 1798), en
marmorstaty i Uppsala botaniska trädgårds Linnésal
(af Byström 1829), bronsstaty i Humlegården
(se d. o.) i Stockholm (af Kjellberg 1885, och en
kopia däraf i Chicago af Dyfverman 1891), en byst i
Vet. akad. (af V. Runeberg 1907, afgjutning i gips
flerstädes), en byst i Växjö (af Bjrjcson 1907) och
en obelisk vid Rås-hult (af Qvarnström, 1866, med
porträttmcdal-jong). K. Erikssons kolossal-haut-relief
i marmor "Linné" Nationalmuseum) är en fantasibild.

L:s namnteckning meddelas å pl. III till
art. Autograf. Viktigaste litteraturen om L.:
"Egenhändiga anteckningar af Carl Linnueus om
sig själf" (utg. 1823 af Ad. Afzelius), L:s bref,
utg. dels af E. Ährling ("C. v. L:s svenska arbeten
i urval. Bref till svenskar", I-II, l 1878-80), dels
i större omfattning och med offentligt understöd
f. n. (sedan 1907) under utgifning af T. M. Fries,
"C. von Linnés ungdomsskrifter" samlade af E. Ährling
och efter hans död med statsunderstöd utgifna af
Vet. akad., 2 serier (1888, 1889), T. M. Fries,
"Linné. Lefnadstcckning" (1903), V. B. Wittrock,
"Carl Linnaeus" (i "Acta horti bergiani", bd III,
afd. 2, 1905), "Carl von Linnes betydelse såsom
naturforskare och läkare" (förf. af 0. Hjelt,
E. Lönnberg, K. Aurivillius, C. A. M. Lindman,
A. G. Nathorst, H. Sjögren, utg. af Vet. akad. till
Linnéjubileet 1907; tysk öfv. 1908), T. Tullberg,
"Linnéporträtt" (vid Uppsala univ:s Linnéfest 1907),
J. M. Hulth, "Bibliographia Linnaeana", I: l (utg. af
Vet. soc. i Uppsala, s. å.).

2. Karl von L. d. y., den föregåendes son,
botanist, f. 20 jan. 1741 i Falun, d. l nov. 1783
i Uppsala, var ehuru utan tillräcklig fallenhet
för naturvetenskap eller andra studier redan
tidigt af sin fader påtänkt till efterträdare
i professuren. För faderns förtjänster blef han
som barn, vid 9 års ålder, inskrifven i Smålands
nationsförening, i universitetets och i medicinska
fakultetens matrikel. Till handledare vid hans
undervisning i hemmet gaf honom Linné sina mera
framstående lärjungar, P. Löfling, D. Rolander
och J. P. Falck. L. d. y. aflade dock aldrig några
akademiska prof, undergick inga förhör och försvarade
aldrig någon akademisk afhandling. Detta oaktadt
blef han vid nyss fyllda 18 år (1759) på sin faders
förord utnämnd till "demonstrator vid örtegården";
som skäl för sitt förslag anförde Linné, att hans
son från barndomen blifvit förtrogen med trädgården
och skulle få ärfva de stora samlingarna, hvarjämte
fadern nu ville göra "sin största flit att uppamma
honom till botanicus". Under de närmaste åren
beskref L. d. y. ett antal sällsyntare växter ur
akademiträdgården uti Decas I et II plantarum rariorum
Horti Upsaliensis (1762



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free