Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lionardo da Vinci ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
linjen Riga-Volga och föreningen af floderna Ljeznoi
Voronesj och Lipovka. 16,353 inv. (1897). Flera
fabriker (sockerbruk, talgsjuderier och garf-vcricr);
starkt besökta mineralkällor. J- V> N.
Lipik, kommun i Kroatien-Slavonien, komitatet
Požega, vid Lonjas biflod Pakra. 3,909 inv. (1900),
57 proc. kroater. Besökt badort med jodhaltig
termalkälla (64°), den enda i Europa, hvars vatten
kommer ur en till 232 m. djup borrad artesisk brunn
och användes äfven till invärtes bruk. Internationellt
sanatorium för skrofulösa barn.
Lipine, landskommun i preussiska reg.-omr. Oppeln
(Schlesien), 3 km. n. v. om Königshütte. 17,242
inv. (1905). Stor zinkhytta (Silesia) med
zinkvalsverk, tillverkning af svafvel och svafvelsyra,
stenkolsgruvor (tills. öfver 6,000 arb.). J. F. N.
Lipi’nski, Karol Jözcf, polsk violinist, f. 1790,
d. 1861, var till största delen autodidakt, men
blef dock redan 1810 konsertmästare i Lembcrg. 1817
studerade han i Italien Paganinis spel. 1839- 61 var
han konsertmästare i Dresden. L. var berömd för sin
stora ton, som han till>krcf tidigare of n ingår på
violonccll. På framgångsrika konscrtrcsor väckte
han uppseende i Ryssland, Frankrike, England och
Italien. Bland hans violinkompositioncr spelas ännu ej
sällan hans milHärkonsert. L. utgaf äfven en samling
galiziska folkmelodier (2 bd, 1833). A. L.*
Lipmans system kallas en teknik för biblioteks- och
arkivbyggnad, som består däri, att bokhyllornas
järnskelett tillika utgör den bärande konstruktionen
i själfva byggnadens inre. Systemet medför såväl stor
säkerhet mot eldfara som besparing af utrymme.
Lipnik, stad. Se L e i p n i k.
Lipocéle. Se Liparocele.
Lipogra’m (af grek. Itfpéin, lämna, och gra’mma,
bokstaf), ett litterärt arbete, i hvilket en eller
flera bokstäfvcr icke få förekomma. Redan skalden
Lasos (6:e årh. f. Kr.) diktade ett "ode öfver
kentaurcr-na" och en "hymn till Dcmcter". där bokstaf
ven s ej användts. Nestor från Laranda skref en iliad
i 24 sånger: a fattades i första sången, /? i andra
o. s. v. Orazio Fidelo författade 1633 ett poem utan
bokstaf ven r. Burmann har i sin samling ett dylikt
tyskt poem.
Lipoider (af grek. li’pos, fett, och éi’clos,
utseende), kem-., fetfliknandc beståndsdelar af djur-
eller växtcellcn, tillhörande olika ämnesgrupper. Utom
fellet räknar man till lipoiderna slerinen, bland
hvilka kolcstcrin (se d. o.) är det för djurkroppen
viktigaste ämnet, samt fos/aliderna, särskildt
leciti-nen (se d. o.). Lipoiderna äro mycket spridda
i djur-och växtriket och bilda en viktig beståndsdel
af plasmahuden. Sådana ämnen, hvilka äro lösliga i
lipoidcr, förmå enligt Överton passera plasma-huden,
hvaremot i lipoider olösliga substanser ej kunna
diffundera genom plasmahudcn. H. E.
Lipöm (af grek. U’pös, fett), med. Se Fett-svulst.
Lipoma’tosis (af grek. li’pos, fett), fettsot (se
d. o.).
Lipoptena, zool. Se Lusflugor.
Lipovaner, Lipoveni. Se Filipponer, sp. 233.
Lipovets, kretsstad i ryska guv. Kiev. vid Sob,
biflod till Bug. 6,068 inv. (1897), mest judar.
Lippa. Se Fi sk red skåp, sp. 453.
Lipparini, G i u s e p p e, italiensk
skriftställare. f. 1877, h3r till det unga
Italiens mer bemärkta skönlitterära och kritiska
författare. L. har utvecklat stor produktivitet
och trots sin ungdom hunnit med en hel del badö
romaner, diktsamlingar och arbeten för teatern,
hvarförutom hans kritiska bcgåfning, såväl inom
konst som litteratur, gör sig gällande i dagspress
och tidskrifter framfir allt i den af honom själf
redigerade florentinska tidskriften "II marzocco"
och i "Nuova antologia". Af hans arbeten äro att märka
diktsamlingen Ln specchio ddle rose (1898),. romanen
Uombrosa (1900), dikterna Idilli (1901), Slnria
deWarte (1902), Nuove poesie (1903), Vrbino (1904),
romanen // sinnore del lewpo (1905), Cer-cnndo la
nrazia (discorsi lettcrari, 1906), Poemi ed elcfjie
(1907), Slorin d’arle (s. å.), La nostra linnua
(1909), Varle di dire (s. å.), Salandlo, avventure
di un bnon diavolo (s. å.) och novellsamlingen //
filo d’Ari«nna (1910). För teatern har han skrifvit
Per la fditilå (1901) och La donna di cuori (1904)
samt i gemenskap med Lucio d’Ambra dramat Gof-fredo
Mnmdi (s. å.) och den historiska komedien // Kernini
(s. å.), bägge på vers, hvilka rönt ett synnerligen
varmt emottagande från publikens och kritikens sida.
II. N.
Lippe (till skillnad från furstendömet
Schaumburg-Lippe stundom kalladt Lippe-Detmold,
ehuru detta namn icke är officiellt), ett till
Tyska riket rörande furstendöme med en areal af
1,215 kvkm., bildar, om man frånser tre mindre
enklaver i Westfalen, ett tämligen afrundadt
helt, som på tre sidor begränsas af preussiska
prov. Westfalen (reg.-omr. Minden) och i ö. och
n. ö. af reg.-omr. Kassel, waldeckska furstendömet
Pyrmont och delar af prov. Hannover. Större delen
är bergig, i synnerhet i s., där Teutoburgerwald
med sina förgreningar stryker fram. Högsta
punkten är Köterberg (502 m.). Hufvudfloderna
äro Weser, som på en kort sträcka bildar gräns
i n., och dess bifloder Werre, Exter, Kalle och
Emmer. L. hör till Tysklands skogrikaste trakter,
och skogarna vårdas omsorgsfullt. Hufvudnäringar
äro landtbruk och ladugårdsskötsel, däremot
är industrien obetydlig. Invånarna, 150,749
(1910), hvaraf omkr. 5,500 katoliker, äro
af nedersachsisk-westfalisk stam och tala
plattyska. För folkbildningen sörja 2 gymnasier,
realskola, mellanskola, sju s. k. rektorsskolor,
126 evangeliska folkskolor, 11 katolska och 10
judiska religionsskolor, lärarseminarium, 2 högre
flickskolor samt flera obligatoriska yrkes- och
fortsättningsskolor m. m. Furstendömet har 7 städer,
af hvilka Detmold, hufvudstaden, och Lemgo äro
de största. Enligt författningen af 6 juli 1836 är
L. en konstitutionell och ärftlig monarki. I spetsen
för regeringen står ett statsministerium. Enligt
vallagen af 3 juni 1876 äro alla män öfver 25
år politiskt röstberättigade och indelas efter
förmögenheten i 3 klasser, af hvilka hvar och en
utser 7 deputerade till landtdagen, som bildar en
enda, hvartannat år sammanträdande kammare. För
valbarhet fordras 30 års ålder; valperioden är
4 år. Budgeten för 1910 upptog inkomsterna till
2,538,352 mark och utgifterna till 2,569,515 mark;
skulden uppgick s. å. till 2,047,719 mark. L. sänder
1 representant till tyska riksdagen och har 1 röst
i förbundsrådet. Dess matrikularbidrag utgjorde
för 1910–11 553,649 mk. Dess värnpliktiga ingå till
största delen i 6:e westfaliska inf.-reg:tet. –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
