- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
827-828

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liverpool ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

L. är jämte Puerto Barrios Guatemalas viktigaste hamn
vid Atlantiska hafvet. - 2. Stad i nordamerikanska
staten Montana, vid Yellowstone river, 1,367 m. ö. h.,
utgångspunkt för turister till Yellowstone park. 2,778
inv. (1900). J. F. N.

Livingston [liMijstan], bekant nordamerikansk, från Skottland
härstammande, presbyteriansk släkt, som egt stora
jordegendomar och betydande politiskt inflytande
i staten New York. Till Amerika inkom den 1673 med
Robert L., f. 1654, d. 1725, som från 1711 var medlem
af New Yorks kolonialrepresentation och 1715 erhöll
mycket vidsträckta godsförläningar vid Hudsonfloden
af Georg I.

1. William L., sonson till Robert L., politiker,
f. 1723, d. 1790, blef 1748 advokat och framträdde,
på 1750- och 1760-talen som en af ledarna för "det
amerikanska whigpartiet" i staten New York,
särskildt i dess kamp mot de högkyrklige
tories’ kyrkopolitik. L. flyttade 1772 till New
Jersey, deltog 1774-76 i den kontinentala kongressen
som delegerad för New Jersey och var från 1776
till sin död denna stats guvernör. Jfr Th.
Sedgwick, "A memoir of the life of
William L." (1833).

2. Robert R. L., sonsons son till Robert L.,
politiker, f. 1746, d. 1813, blef advokat i
New York 1773, var 1775-77 delegerad vid kontinentala
kongressen och tillhörde där det utskott, som 1776
uppsatte oafhängighetsförklaringen. Han blef sedan
"chancellor" i staten New York (1777), var 1781-83
Förenta staternas utrikesminister och inlade 1788
som ordf. i New Yorks författningskonvent stor
förtjänst om unionsförfattningens antagande
där. L. var 1801-05 amerikansk minister i Paris,
inledde därunder förhandlingarna med Napoleon om
Louisianaköpet och afslöt (jämte J. Monroe) 1803 det
för Förenta staterna ytterst fördelaktiga aftalet
därom med franska regeringen. Under sin vistelse
i Paris associerade sig L. som bolagsman med Robert
Fulton vid dennes försök att konstruera en praktiskt
användbar ångbåt, och den första ångare, som kom till
praktisk användning (på Hudsonfloden 1807), bar namn
efter L:s landtgods Clermont. L. verkade under sina
sista år energiskt för det amerikanska jordbrukets
höjande. Jfr F. de Peyster, " Biographical
sketch of Robert R. L." (1876), och J. B. Moore,
"Robert R. L. and the Louisiana purchase" (i "Columbia
university quarterly", vol. 6, 1904).

3. Edward L., den föregåendes broder, jurist och
politiker, f. 1764, d. 1836, blef 1785 advokat i
New York, var 1795-1801 kongressmedlem och tillhörde
därvid de ifrigaste republikanske oppositionsmännen
mot federalisternas försiktiga utrikespolitik.
1801 blef L. unionens "district attorney" för staten
New York och borgmästare i staden New York, nedlade
1803 dessa ämbeten och flyttade 1804 till
det nyförvärfvade Louisiana, där han bl. a.
anlitades vid strafflagstiftningen och under
kriget med England 1812-15 verksamt deltog
i försvaret, bl. a. som adjutant och politisk
rådgifvare åt general Andrew Jackson. L. var
1823-29 korgressmedlem och 1829-31 förbundssenator,
blef 1831 statssekreterare under presidenten Jackson
och var dennes främste rådgifvare under striden
mellan unionsmyndigheterna och Syd-Carolina 1832.
1833 -35 var han Förenta staternas sändebud i
Frankrike. L:s äfven i Europa högt skattade straffrättsliga
arbeten med filantropiska reformförslag på fångvårdens
område ha utgifvits samlade i Complete works on
criminal jurisprudence
(2 bd, 1873). Jfr C. H. Hunt,
"Life of Edward L." (1864). 1-3. V. S-g.

Livingstone [liMijstan], den näst
största ön i den antarktiska ögruppen
Syd-Shetland. Den är täckt af is och har nära
södra kusten toppen Barnards Peak (1,176 m.).
J. F. N.

Livingstone [liMijsten], ett 1905 grundlagdt samhälle
i brittiska kolonien Rhodesia, sedan 1907 säte för
förvaltningen af North-Western Rhodesia. Samhället
ligger 5 km. n. om Viktoriafallen i Sambesi och
grundlades för att bli medelpunkten för en stor
industri, som skulle begagna fallens ofantliga
naturkraft. Det hade 240 hvita inbyggare 1909. Wbg.

Livingstone [li’viŋstən], David, skotsk missionär och
Afrikaresande, f. 19 mars 1813 i byn Blantyre nära
Glasgow. Vid 10 års ålder sattes han till arbete i en
bomullsfabrik, men beredde sig tillfälle till läsning
och studerade under vintermånaderna grekiska, medicin
och teologi i Glasgow samt beslöt bli missionär. 1838
antogs han som kandidat af Londons missionssällskap,
fortsatte sina medicinska studier i London och
Glasgow, blef 1840 med. doktor i Glasgow samt sändes
af ofvannämnda missionssällskap till Syd-Afrika. De
nio första åren af sin vistelse därstädes bodde han
som missionär bland västbetsjuanerna vid Kuruman
samt på de af honom grundade stationerna Mabotsa
och Kolobeng, omkring Limpopos källor, där han 1844
gifte sig med sin äldre ämbetsbroder Moffats dotter
Mary. 1849 gjorde han med två engelska sportsmän,
Oswell och Murray, sin första större utflykt, på
hvilken han upptäckte sjön Ngami. Ännu viktigare voro
hans resor 1851–52, hvilka ledde till upptäckten
af nedre Kwandos träsklika utvidgning Tschobe och
Sambesi vid Sesheke. Sedan han 1852 följt sin familj
till Kapstaden och sändt den till England, återvände
han till Tschobe och sattes där af makololohöfdingen
Sekeletu i spetsen för en expedition, med hvilken han
skulle öppna en handelsväg till kusten. Färden gick
först mot n. och n. v., längs Sambesis källflod Liba,
till den lilla Djilolosjön, öfver Kassai och Kwango
till Loanda vid Atlantiska hafvet, dit L. framkom 31
maj 1854. Expeditionen återvände efter några månader
på nästan samma väg för att i östlig riktning söka
en lämpligare handelsväg till kusten. L. färdades nu
utför Sambesi och upptäckte på denna resa i nov. 1855
Mosivatunjafallen, numera ryktbara under namnet
Victoriafallen, samt nådde Quelimane (Kilimane) vid
Indiska oceanens kust 20 maj 1856, den förste bland
alla forskningsresande, som korsat den afrikanska
kontinenten. Han återvände därefter till England samt
utarbetade där reseberättelsen Missionary travels
and researches in South Africa
(1857; "En missionärs
resor och forskningar i Syd-Afrika", 1859–60).

illustration placeholder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free