- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
883-884

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljunggren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skref en berättelse om det s. k. klubbekriget, som
är publicerad i Grönblads "Urkunder" I, men har
egentligen betydelse därigenom, att han af eget
initiativ företog sig att öfversätta Sveriges gällande
lagar till finska språket. Han slutförde 1601
öfversättningen af lands- och 1609 af stadslagen.
Då Karl IX 1602 besökte Österbotten, torde L.
sammanträffat med honom och intresserat honom
för företaget. Karl gaf sitt bifall till öfversättningarnas
tryckning, men denna afstannade, sedan ett
första profark 1610 utkommit. Först 1852 trycktes
manuskripten i sin helhet på Finska vet. soc:s
bekostnad. L., som under klubbekriget slöt sig till
bönderna, utan att dock taga del i själfva striden,
var närvarande vid Uppsala möte 1593.
M. G. S.

Ljungpipare, zool. Se Piparsläktet.

Ljungqvist, S. B. Se Ljungenstjerna.

Ljungqvist, Knut Ottonin Henrik, industriidkare,
f. 16 dec. 1836 i Karlstad, d. 2 dec. 1896 i Jönköping, egnade sig
från 1854 åt klassiska språkstudier vid Uppsala universitet, men
anställdes 1863 vid Munksjö pappersbruk, blef 1869 L. J. Hiertas
bolagsman och 1873, efter Hiertas död, genom köp ensam egare af bruket,
hvilket han bragte till hög blomstring. Han representerade 1876-89
Jönköpings län i Första kammaren och var statsrevisor
1879 och 1880.
illustration placeholder


Ljungsarp, socken i Älfsborgs län, Kinds härad.
6,887 har. 697 inv. (1910). Annex till Dalstorp,
Göteborgs stift, Kinds kontrakt.

Ljungskifte. Se Hemskifte, sp. 409.

Ljungskile, klimatisk kurort och hafsbadanstalt
samt handelsplats i Ljungs socken, Göteborgs och
Bohus län, vid en vik af Kattegatt, kallad Ljungskilen,
i sundet mellan Orust och fastlandet och
vid L. järnvägsstation å statsbanelinjen
Strömstad–Göteborg, 20 km. från Uddevalla. Platsen, med
omkr. 900 inv., är lastageplats och ångbåtsstation
(vid segelleden Göteborg–Uddevalla) och har
gästgifvargård, läkare (extra prov.-läkare) och
medikamentsförråd. L. kan räknas som badort från den
tid, då d:r M. Malmberg 1886 utgaf ett särskildt
arbete om denna plats. Han ansåg, att L:s företräde
framför andra platser på västkusten låg i dess för
sydvästliga vindar skyddade läge, dess vackra
barrskog och dess höga skogbeklädda berg. Han hade
tänkt sig platsen som ett sanatorium för lungsiktiga.
Nu uppsökes den mest af nervösa patienter och som
rekreationsort. Anstalten är öppen från början af
juni till början af sept. och besökes årligen af omkr.
500 patienter.
Ln.

Ljungspole, zool. Se Piparsläktet.

Ljungstedt, Anders, donator, f. 1759 i
Linköping, d. 1835 i Macao (Kina), blef från Linköpings
gymnasium student 1781 och var en tid
informator (guvernör) och privatlärare i Ryssland,
men återvände till Sverige omkr. 1790. 1795
medföljde han som rysk tolk konung Gustaf IV Adolf
på dennes friarresa till Petersburg. 1797 for han
som "assistent" på Ostindiska kompaniets skepp
"Drottningen" till Kina, blef efter kompaniets
upplösning egen affärsman först i Kanton, sedan i
Macao och förvärfvade sig en efter den tidens
förhållanden betydande förmögenhet. Då det ej på den
tiden fanns några yrkesskolor i Sverige, anslog han
fr. o. m. 1819 inalles 170,000 rdr för inrättande af
en praktisk skola i Linköping för dem, som ville
ingå i näringsklassen. Emellertid blef den
(troligen 1824) upprättade Ljungstedtska skolinrättningen,
sedermera Ljungstedtska friskolan i stället
en vanlig lancasterskola. Folkskola förblef den till
1881, då den fick själfständig tillvaro som ett slags
öfverbyggnad på folkskolan. 1908 sammanslogs den
med en för medel, som donerats af Mårten Meurling
på Syserum, 1900 upprättad Linköpings tekniska
aftonskola till Ljungstedtska tekniska yrkesskolan.
Skolans styrelse utgöres af 7 personer, af hvilka 2
utses af Linköpings stadsfullmäktige, 1 af Linköpings
domkapitel, 1 af K. M:ts befallningshafvande,
1 af landstinget, 1 af handtverksföreningen och 1
af köpmannaföreningen i Linköping. Staten och
nu nämnda kommunala korporationer lämna bidrag
till skolan, hvars inkomster utgöras hufvudsakligen
af räntorna af Ljungstedts och af en del af Meurlings
fond.
O. K-ff.

illustration placeholder


Ljungstedt, Aurora Lovisa, född Hjort,
romanförfattarinna, känd under pseudonymen Claude
Gerard
, f. 2 sept. 1821 i Karlskrona, d. 21 febr.
1908 i Stockholm, flyttade 1835 med sina föräldrar
till släktens egendom Krusenhof invid Kolmården. Den vildromantiska
naturomgifningen och ett glädtigt familjelif verkade lifvande på hennes
gryende talanger. Sedan hon 1846 ingått äktenskap med dåv. kamreraren
(sedermera byråchefen) i Fångvårdsstyrelsen S. V. Ljungstedt (d. 1905),
lämnade hon under olika signaturer smärre berättelser till "Aftonbladet"
och "Bore". Under författarnamnet Claude
Gerard (taget efter en af personerna i E. Sues
roman "Martin, hittebarnet") offentliggjorde hon
sedermera som följetonger dels i "Aftonbladet",
dels och mest i "Nya dagligt allehanda" flera
större berättelsecykler och romaner, näml.
Dagdrifverier och drömmerier (1857), En jägares
historier
(1861), Skymningsprat (1864), Psykologiska
gåtor
(1869), Onkel Benjamins album (1870),
Jernringen (1871), Moderna typer (1872), Inom natt
och år
(1875), Hvardagslif (1877). Gröna blad
(s å.) samt Den tomma rymden (1878), förutom ett
par historiska noveller i "Svenska familj-journalen"
m. m. Hon lyckades ända till midten af 1870-talet
väl skydda sin anonymitet, något som i ej
ringa grad bidrog att egga allmänhetens nyfikenhet
och intresse för hennes romaneska alster. Ett
utmärkande drag hos fru L. var hennes oförskräckthet
att inväfva fantastiska element i det hvardagslif hon
skildrade. Bäst gjorde hon sig gällande i de bredt


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free