- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
881-882

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljunggren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lunds akademiska och sociala lif spelade L. en icke
ringa roll, bl. a. som ålderman i "S:t Knutsgillet" i
Lund, hvars öden han tecknat (1869). - Litt.: V.
Norströrns "Inträdestal" i Sv. akad. (i Sv. akad:s
handl. efter 1886, d. 21), E. Wrangel i "Ord och
bild" (1905), och O. Sylwan i "Nord. univ:s
tidskr." (s. å.).
K. W-g.

Ljunggren, Karl Johan Fredrik, ingenjör,
politiker, f. 1858, genomgick Polyteknikum i
Zürich, blef 1880 chef för Ljunggrens verkstad i
Kristianstad och är sedan 1888 dansk vicekonsul
där. L. valdes till riksdagsman för Kristianstad för
perioderna 1903-05 och 1906-08, men afsade sig
efter 1907 års riksdag mandatet. Han var led. och
vice ordf. i åtskilliga tillfälliga utskott, led. af
bevillningsutskottet 1907 och särskildt utskott samt flitig
och framgångsrik motionär. Bland motioner må
nämnas: om ökning af anslagen till handtverksstipendier,
ang. lagstiftning mot illojal konkurrens,
ang. revision af konkurslagen samt, den viktigaste
af dem alla, ang. inrättande af ett statsdepartement
för handel, industri och sjöfart, hvilka motioner
samtliga biföllos af riksdagen. L. har varit led.
af kommittén för svensk-tyska ångfärjefrågan och
Kommerskollegiikommittén. Han är ordf. i den
1905 ombildade Sveriges handtverksorganisation (se
Handtverksorganisation), som 1911
omfattar 102 föreningar med omkr. 7,000 medlemmar.
Han har grundlagt Handels- och industrimuseet vid
tekniska skolan i Kristianstad, hvilket af statsrevisorerna
1910 särskildt lofordades. L. utger sedan
1909 "Svensk handtverkskalender" och är
medredaktör och ansvarig utgifvare af "Svensk
handtverkstidning". L. är en flitig författare, i synnerhet
på handtverksorganisation ens område. Bl. a.
har han till K. M:t 1908 afgifvit en berättelse rör.
den internationella handtverksutställningen i
Amsterdam 1907. Dessutom har L. författat Några
dagboksanteckningar från en liten Orientresa 1898

("Bibliotek för resebeskrifningar", 28).
J-C.

Ljunggren, Elof, nykterhetskämpe, f. 1869,
ingick redan vid 15 års ålder i Sveriges blåbands-förening
och 1892 i templarorden, blef student s. å.
och aflade teol. filos. examen 1894. Han var ordf.
för Studenternas helnykterhetsförbund 1895-98
och redaktör för dess tidning "Polstjärnan". På
L:s initiativ tillkom 1896 Sveriges studerande
ungdoms helnykterhetsförbund (S. S. U. H.), som
numera räknar öfver 80 filialföreningar. Sedan 1899
är L. redaktör för "Blå bandet"; han blef ock den
förste ledaren af det 1901 skapade Centralförbundet
för nykterhetsundervisning, till hvilket riksdagen
1904 anslog 4,000 kr. Han är numera äfven
redaktör af "Nerikestidningen" och "Fosterlandsvännen"
i Örebro. L. är en energisk och duktig
nykterhetsman. Af Örebro läns landsting invaldes
han 1911 i riksdagens Första kammare. - Äfven
L:s broder, filos. kandidaten August L., f. 1874.
1903-09 folkskollärare i Stockholm, direktör för
Centralförbundet för nykterhetsundervisning, är en
framstående kämpe i striden mot dryckenskapslasten.
1911 valdes L. af Kronobergs läns landsting
till led. af Första kammaren.
J. C.

Ljungh, Sven Ingemar, naturforskare. Se
Liungh.

Ljunghem, socken i Skaraborgs län, Gudhems
härad. 1,579 har. 309 inv. (1910). Annex till
Varola, Skara stift, Kåkinds kontrakt. (Med Edåsa
har L. gemensam kyrka, som kallas Edhem.)

Ljungjord, trädg., en jordart, bestående af små
kvistar, barr och annat affall, som samlas på
ljungbeväxt mark och bemängts med sand. Ljungjord
tillvaratages för odling af Ericinéer och vissa andra
växter i trädgårdarna (se Jordblandning).
Den är fattig på näringsämnen, starkt genomsläpplig
och uttorkar lätt. Växter med ömtåligt rotsystem
bilda ofta lättare rötter i ljungjord än i annan
jord.
C. G. D.

Ljunglund, Leonard Kristian Vinfrid,
tidningsman, f. 13 nov. 1867 i Kläckeberga, Kalmar
län, student i Lund 1885, redigerade 1888-91
"Skånska dagbladet", 1901-06 "Stockholmsbladet"
och är sedan 1906 redaktör och ansvarig
utgifvare af "Nya dagligt allehanda" (se d. o.).

Ljungman, Axel Vilhelm, zoolog, riksdagsman,
f. 1 sept. 1841 i Ljungs socken, Göteborgs
och Bohus län, d. 27 okt. 1901 i Göteborg, blef
student i Uppsala 1859, promoverades till filos. doktor
1872 och var 1871-84 docent i zoologi därstädes, men åtnjöt nära nog
oafbruten tjänstledighet med anledning af offentliga uppdrag till främjande
af det bohuslänska sillfisket. För dess rationella skötsel och för
belysningen af sillens lefnadsförhållanden och sillfisket verkade han
bl. a. genom en mängd dels särskildt utgifna skrifter (åtskilliga öfv. i
"Report of United state commission of fish and
fisheries"), dels uppsatser i den af honom
uppsatta och redigerade "Bohuslänsk fiskeritidskrift"
(1884-95) och i "Nord. tidskr. f. fiskeri" (af
hvars årggr 5-7, 1879-82, han var medredaktör)
m. m., hvarjämte han i "öfversigt af Vet. akad:s
förh." (arg. 21, 23, 27, 28) lämnade bidrag till
kännedomen om ophiuriderna. 1880-82 och 1885-96
tillhörde han Göteborgs och Bohus läns landsting.
1881-99 var L. led. af Andra kammaren
för Orust och Tjörn, gjorde sig bemärkt genom
mängden af sina motioner och satt i tillfälligt
utskott 1883-84, konstitutionsutskottet 1885-87 och
1891-98 (1887, 1891-98 som vice ordf.) och
bankoutskottet 1888-90. I riksdagen verkade L.
utom i fiskerifrågor ifrigt för kommunikationsväsendet
och särskildt för telefonnätets utvidgning i sin
fäderneprovins. Till sina politiska åsikter var han
moderat konservativ. Han var led. af kommittén
ang. hafsfiskets ordnande i Göteborgs och Bohus län
(1892-94), för afgifvande af förslag till lag om
rätt till fiske (1894) och ang. kommunalbeskattningen
(1897). 1900 utnämndes L. till karantänsmästare å
Känsö. Han utgaf bl. a. Några ord om den unionella
frågans lösning
(1895).
(F. T-m.)
illustration placeholder


Ljungo Thomasson, finsk lagöfversättare, f. i
Limingo (obekant när), d. 1610, blef kyrkoherde
1576 i Pyhäjoki, 1581 i Salo och 1592 i Kalajoki.
Han var senare prost för norra Österbotten och
användes åtminstone någon tid som lagläsare. Han


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free