Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lochaber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
Lochnera-Locke
941-
de kvinnliga figurerna äro utmärkta för fin
älskvärdhet. Bildens uppkomsttid sättes icke tidigare
au 1426 och icke senare än 1448. Af öfriga mäster
Stephan med större eller mindre säkerhet tillskrilna
Konungarnas tillbedjan midtbild i Lochners
dombild, Köln.
bilder är den förnämsta Die jungfrau im rosenhag,
nu i Kölns museum. F. ö. finnes ett stort antal
bilder, som genom uppfattning och utförande tyda på
ett liknande ursprung och därför äro att räkna till
denne mästares skola, hvilken bildar öfvergången
från gotikens ideala stil till den realism, som vid
midten af 1400-talet, genom inflytande från van Eycks
skola i Nederländerna, började framträda äfven i den
tyska konsten. C. B. N.*
Lochnéra, bot. Se V i n c a.
Loch Ness [låch-ne’s], sjö. Se N ess.
Lo’chos, underafdelning inom de forngrekiska
krigshärarna. Under äldre tider synes en lochos
ha växlat högst betydligt i styrka. Sannolikt var
den äfven olika inom olika staters krigshärar. I de
mot slutet af 5:e årh. f. Kr. uppkommande grekiska
legohärarna utgjordes en lochos i regel af 100 man
och motsvarade således närmast våra kompanier. Hvarje
lochos hade sin egen anförare, hvilken kallades lochäg
(grek. lochagofs, d. v. s. "lochos-förare", af lo’chos
och a’géin, föra). A- M. A.
Lochteå (fi. Lofhtaja), kustsocken af Pedersörc
härad och Gamlakarleby domsaga, Vasa län,
Finland. Areal 426 kvkm.; befolkningen, finsk, 3,623
pers. (1909). L. utgör ett konsistoriellt pastorat
af 3:e kl., Åbo ärkestift, Gamlakarleby prosteri. -
I L. afslöt fältmarskalk Klingspor 29 sept. 1808 med
ryssarna ett stillestånd på obestämd tid, gällande
för hela krigsstyrkan i Finland. Det uppsades 19
okt. s. å. af sandelsska härens motståndare, Tutjkov.
A- G-1?.
Loch Uskavagh, hamn. SeBenbecula.
Lo’chvitsa, kretsstad i ryska guv. Poltava, vid Sula,
biflod till Dnjepr. 8,917 inv. (1897). Flera skolor,
spannmålshandel. . J-
F. N.
Lo’ci communes, lat. Se Locus.
Lock, jaktv. Se L o c k s k y 11 e.
Lockarp, socken i Malmöhus län, Oxie härad. 507
har. .266 inv. (1910). Annex till Fosie, Lunds stift,
Oxic kontrakt.
Locke [hVk], John, Englands ryktbaraste filosof,
f. 29 aug. 1632 i Wrington i närheten af Bristol,
d. 28 okt. 1704 i Otes (Essex), kom 1652 till
Clwist-church-college i Oxford. I skolan hade han
plågats med latinstudier efter ensidigt grammatisk
metod, med utanläsning och med författande
af latinska uppsatser om ämnen, som han icke
förstod. Vid universi- , tetet härskade ännu i ,
det stora hela skolastiken, i hvars former man sökte
inpressa den puritanska lifsåskådningcn. Både form
och innehåll .stötte L:s frisinne. Snart öfvergaf
han därför de teologiska och klassiska studier,
åt hvilka han först egnat sig, och beslöt i stället
att bli läkare. För riktningen i hans tänkande blef
det betydelsefullt, att han icke som Cartesius
grundlade sin bildning på matematiska studier,
utan på kemiska och medicinska. Kemisten R. Boyle
och den medicinske reformatorn Sydenham, hvilka
båda häfdade, hvar inom sitt vetenskapsområde, de
experimentella och empiriska metodernas betydelse,
utöfvade på honom stort inflytande. De filosofiska
intressena väcktes hos honom genom studiet af
Cartesius’ skrifter, men han studerade också Hobbes
och Gassendi. Af sin svaga hälsa hindrades han från
att bli praktiserande läkare. Ett år till-bragte han
som legationssekreterare vid bran-denburgska hofvet
(1665), men återvände därifrån till Oxford. Lord
A. Ashlcy, den sedan som earl af Shaftesbury ryktbare
politikern, upptog honom 1667 som vän, sekreterare,
läkare och uppfostrare för1 sin son (fader till
moralfilosofen Shaftesbury) i sitt hus i London,
och därefter blefvo L:s lefnadsöden på det närmaste
anknutna till denne hans gynnares. Då Shaftesbury
1672 blef lordkansler, gaf han L. en hög statstjänst,
likaså 1679, då han blef premiärminister, men båda
gångerna förlorade L. sina befattningar, då hans
gynnare störtades (1675, 1682). Eedan 1668 hade han
gjort en resa till Frankrike och Italien, och åren
1675-79 tillbragte han i Paris och Montpellier. Då
Shaftesbury, som Deltagit i en sammansvärjning,
flydde till Holland, följde äfven L. hans exempel
och tillbragte i Holland å[ren 1683-88, hvarunder
han var energiskt verksam både som författare och
politiker, särskildt arbetade han på sina tre bref om
toleransen (1689, 1680, 1692), samt på sitt förnämsta
verk, An essay QTI human understanding (färdigt
1687; utdrag pä franska i Le Clercs "Bibliothéque
uni-versello’? }f>88; fullständig engelsk uppl. i 4
bd 1690, ny uppl. 1894). L. stod i nära förbindelse
med prinsen af Oranien, och så snart denne genomfört
1688 Urs revolution och blifvit Englands konung,
vände L. åter till sitt fädernesland, där den nye
konungen förlänade honom höga statsämbcten, först
vid appellafionsdomstolen, sedan i ministeriet för
handeln och ^olonierna. Under ett årtionde utöfvade
L. ett betydelsefullt inflytande, hvarvid han verkade
för religionsfrihet och tryckfrihet, för myntreformer
och för förbättringar i fattigvården. Revolutionens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
