- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
941-942

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lochaber ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

941

Lochaber-Lochner

942

han en beriden trupp, "Loch’s
horsc". L. utgaf 1869 Personal narrative
of lord Elgin’s second tmbassy to China.
V. S-g.

Lochaber [låchäHba], landskap i Skottland, däraf namn
på en gammaldags skotsk stridsyxa med långt skaft. Vid
yxans öfre ända sitter ofta en hake, för att därmed
draga ned fienden från hästen.

Lochäg. Se L och os.

Lo’chau, Lochauheden. Se Annabur g.

Loch Awe [låch-å’], sjö. Se A w e.

Lochem, stad i nederländska prov. Gelderland, vid
Ijssels biflod Berkel. 4,243 inv. (1903). Många
garfverier; tillverkning af maskinremmar. J. F. N.

Lo’cher, Jakob ("Philomusus"), f. 1471, d. 1528,
blef Seb. Brants (se d. o.) lärjunge i Basel. Efter
studier vid andra tyska universitet vistades han i
Italien till 1493. Frän 1495 föreläsare i Frei-burg
(Breisgau), började han en litterär verksamhet,
som skulle göra honom ryktbar. 20-årig hade
han af kejsar Maximilian utnämnts till ’"’poéta
laureatus". "Lector in poesi" i Ingolstadt, dref
han ifrig propaganda för humanismen, i häftier kamp
med den skolastiska teologien, illa anskrifven för
sitt renäs-sanslif. L. måste slutligen återvända
till Freiburg 1503, men blef afsatt 1506. Han
blef dock återkallad till Ingolstadt af hertig
Albrekt af Bajern. L., som tog ställning mellan
de äldre humanisternas konservativa doktrinarism
och de yngres frivola själfsvåld, blef alltmera
isolerad. Från 1507 drog han sig ur striden,
förde ett Dättre lif och utöfvade en lysande
lärarverksamhet. L. författade c:a 40 skrifter,
många bland dem poetiska, ofta skarpt satiriska.
J- C.

Lorcher, Karl, dansk målare, f. 21 nov. 1851 i
Flensborg, har delvis utbildat sig vid Köpenhamns
konstakademi och är en af den danska skolans duktigare
marinmålare. Bland hans arbeten må nämnas Ef ler
storm-, fiskare gå ut till sjöss för att kasta vadar
(1881), På atlanten (s. å., Göteborgs museum),
Sommardag på Köpenhamns redd (1883), Fregatten
Jylland på Atlunliska hafvet (s. å.), Vinterdag rid
Hornbwk (Konstmuseet), Slaget vid Helgo-land (1905,
i konungens af Danmark ego). L. har utfört äfven
förträffliga etsningar och har varit lärare i etsning.
Ph. \V.»

Loch Ericht [låch-e’richt], sjö. Se E r i c h t.

Loches [laj], arrondissemangshufvudstäd i
franska dep. Indre-et-Loire, vid floden Indre, 39
km. s. s. ö. från Tours. 3,751 inv. (1905). Vinodling,
likörtillverkning, garfverier, hästhandel. Staden,
en af de mest pittoreska i mellersta Frankrike, ligger
vid foten af en bergshöjd, på hvilken står det gamla
slottet, under medeltiden en första klassens fästning,
omgifvet af en 2 km. lång yttre mur och bestående af
en kyrka (nu stadskyrkan), grundlagd på 900-talet och
i några afseenden unik i fransk arkitektur, en kunglig
borg (nu underprefekter)-, byggd af Karl VII och
bebodd af flera franska konungar,-samt den egentliga
fästningen, som slutligen blef statsfängelse, hvars
fasor nästan gingo upp mot Bastiljens. I en af
borgens salar står Agnes Sorels sarkofag (före den
stora revolutionen i kyrkan).

Loch Fvne riAch-fäi’n],"vik. Se Fyr e,

Lochgelly flåch^eMi], stad i skotska grefsk. Fife,
l km. n. v. om sjön Loch Gclly. 5,472
inv. (1901). Stenkolso:rufvor och järnverk.
J. F. N.

Lo’chier, med. Se A f s l a g 2. Vid alltför ymnigt

uppträdande har flytningen fått namn af l o c h
i o r-r h a g i (af grek. rhegnynäi, spränga).
F. B.*

Lochiométra (af grek. lo’chia, rening, och metray
lif moder), med., en ansamling af lochicr (se A f-sl
a g 2) i lifmodern.

Lochiorrhagi, med. Se L o c h i e r.

Loch Katrine [låch .kä’trin], sjö. Se Catherine, Loch.

Lochlann [lå’chlän], "fjordlandet ’, de forne irer-nas
namn på de skandinaviska länderna, särskildt Norge. -
Lochlannach, en man från dessa länder, oftast
rätt och slätt norrman. Iriska författare omnämna
finnlochlannaigh, de ljuse, blonde lochlannerna,
d. v. s. norrmän, och d u b h-lo c hl an n a i g h,
de mörke lochlannerna, d. v. s. daner. - Litt.:
A. Bugge, "Oa the Fomorians and the norsemen,
by Duald Mac Firbis. The original irisk text,
editcd, with translation and notes" (1905).
K. V. H.

Lochlannach. Se Lochlann.

Loch Leven [låch-ll’vu]. Se L e ven.

Loch Lomond [låch-låu’mondj. Se L o m o n d.

Lochmann, Ernst Ferdinand, norsk läkare,
f. 12 okt. 1820 i Kristianssand, d. 14 maj
1891 i Krisfciania. Han tog studentexamen
1838 och 1843 med. examen med utmärkelse, ett
vitsord, som aldrig förut getts. Året därpå
blef han universitetsstipendiat och utnämndes
1845 till kompanikirurg, 1862 till kårläkare i
Kristianssand. 1865 förordnades han att vid Kristiania
universitet föreläsa far-makologi, toxikologi
och hygien samt utnämndes 1867 till professor i
medicin. Vid Uppsala universitets jubelfest 1877 blef
han med. hedersdoktor. 1865 var L. norsk medlem af
en i Stockholm nedsatt kommitté för reviderande af
de tre nordiska ländernas farmakopéer och från 1867
led. af norska fannakopékommittén, i hvars arbete,
"Pharma-copoea norvcgica" (2:a uppl. 1870), han hade
en väsentlig andel. De sista åren af sitt lif var han
blind. I norska medicinska tidskrifter offentliggjorde
han åtskilliga afhandlingar i hygien och farmaci, och
i tidningspressen deltog han med ifver i behandlingen
af dagens frågor. Redan på 1860-talet häf-dade
han tuberkulosens, leprans och de akuta epidemiska
febersjukdomarnas specifika karaktär och smittsamhet
samt möjligheten att bekämpa dem genom isolering och
desinfektion; han banade därigenom väg för moderna
synpunkter på dessa frågor inom norska läkarkåren. I
politiska, religiösa och filosofiska frågor intog han
en fientlig hållning gentemot hvarje ny rörelse. -
A. C. Bång utgaf 1891 L:s Populcere opsatser,
afhandlinger, erindringer og anmeldelser (1891).
O. A. ö. (K.’V. H.)

Lo’chner, Stephan, tysk målare, tillhörande
Kölnskolan, f. i Mersburg vid Konstanz, d. 1451. Man
känner om honom, utom dödsåret, endast, att han
1442 och 1444 köpte sig hus, att han 1447 och 14f)0
invaldes i rådet. Det verk, som hufvudsakligen
tillskrifvcs honom, är den berömda D&mbilden
i Köln, ett af medeltidens yppersta verk. Det
består af en midtbild med två flyglar, på hvilkas
utansida Marias bebådclse är afbildad. Midtbilden
(se fig.) framställer Konungarnas tillbedjan,
och sidofiysiarnas innan-sidor visa staden Kölns
skyddshelgon S. Gereon och S. Ursula med de 11,000
jungfrurna. Anordningen är ädel och högtidlig,
ansiktsdragen icke utan en kraftig realism, likasom
äfven kroppsbildningen;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free