- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
991-992

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Loire ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mynningen försvåras inloppet af sandbankar. I sitt öfre
lopp flyter L. i en merendels trång, af klippor
begränsad dal; längre ned antaga dess stränder en
mjukare karaktär, och utomordentligt vackra bli de i
synnerhet vid Tours. Vid snösmältningen i Cevennerna
öfversvämmar floden starkt, hvarför dess stränder
nedanför Alliers mynning skyddas medelst väldiga
mot flodsidan murade dammar, hvarjämte några städer
vid L. uppfört särskilda arbeten för att skydda
sig för vattnet. Tidvattnet märkes ända till 15
km. ofvanför Nantes, 65 km. från mynningen. L. är
förenad med Saône genom Canal du centre, med Seine
genom Briare-, Orléans- och Loingkanalerna och med
Brest genom den 360 km. långa Nantes–Brestkanalen;
genom Berrykanalen, som medelst Cher förenar L:s
öfre lopp med det nedre, undvikes den stora bågen vid
Orléans. L:s sidokanal, Canal latéral de L. (219 km.),
följer flodens vänstra strand från Digoin (där den
står i samband med Digoin–Roannekanalen) till ett
stycke nedanför Châtillon, där den förenar sig med
Briarekanalen. Emellan Nantes och Paimboeuf öppnades
1892 en 6 m. djup, 15 km. lång kanal, hvarigenom stora
fartyg kunna gå upp till Nantes. L. genomflyter 11
dep., af hvilka 6 benämnas helt eller delvis efter
floden, näml. Loire, Loire-inférieure, Haute-Loire,
Indre-et-Loire, Maine-et-Loire och Saône-et-Loire. –
L. var i äldre tider gräns emellan Aquitania och
Gallia lugdunensis, sedermera, till 507, emellan
västgoter och franker. Den har ock spelat en
viktig roll i krigshistorien, såsom i striderna mot
araberna (slaget vid Tours 732) och mot engelsmännen
(belägringen af Orléans, 1429), i hugenottkrigen, vid
de allierades infall (1814) och i 1870–71 års krig. –
2. Departement i mellersta Frankrike, omfattande
de gamla grefsk. Forez och Beaujolais samt delar
af prov. Lyonnais. 4,799 kvkm. 643,943 inv. (1906),
134 inv. på 1 kvkm. (ett bland de tätast befolkade af
de franska departementen). Med undantag af sydöstra
delen, som tillhör Rhônes flodområde, bildar dep. en
bred högdal på ömse sidor om floden L., skild i
ö. från Rhône genom Mont Pilat och Lyonnais’ berg och
i v. från Allier genom Monts du Forez. Fruktbar mark
finnes endast i floddalarna, och spannmålsafkastningen
är otillräcklig; däremot är boskapsskötseln i
Forezbergen betydande, äfvensom fruktodling. L:s
förnämsta rikedom är dess stenkolslager (omkr. S:t
Étienne), ett bland de rikaste i Frankrike, hvarest
i medeltal brytas 3,8 mill. ton årligen. De rika
koltillgångarna ha framkallat liflig industri,
i synnerhet järn- och textilindustri, i städerna
S:t Étienne, Roanne, S:t Chamond och Rive de
Gier. Dep. indelas i 3 arrondissemang: S:t Étienne,
Montbrison och Roanne. Hufvudstad är S:t Étienne.
(J. F. N.)

Loire, Haute- [åt-lωār], departement i
mellersta Frankrike, bildadt af delar af Languedoc
(Velay, Vivarais och Gevaudan), Auvergne och
grefsk. Forez. 5.001 kvkm. 314,770 inv. (1906). Det är
hufvudsakligen ett bergland, uppfylldt af Cevennerna
och förgreningar af dem. Bergen bestå till största
delen af urberg jämte basalt (vid Mont Mézenc präktiga
basaltpelare) och lava från hundratals utslocknade
kratrar. Slagghopar höja sig här och där kägelformigt
öfver basalten. Hufvudfloder äro Loire i ö. och Allier
i v. Klimatet är hårdt, delvis till följd af landets
betydliga höjd öfver hafvet (i medeltal 900 m.); vintrarna äro långa och
stränga. Boskapsskötseln är hufvudnäring. Två
koldistrikt finnas (Brassac och Langeac), hvilka
lämna omkr. 250,000 ton om året. Spetsar tillverkas
årligen för omkr. 20 mill. kr.; f. ö. är industrien
icke betydande. Dep. indelas i 3 arrondissemang: Le
Puy, Brionde och Yssengeaux. Hufvudstad är Le Puy.
(J. F. N.)

Loire-inférieure [lωār äferiör], departement
i västra Frankrike, vid Atlantiska hafvet, på ömse
sidor om Loires mynning, är bildadt af sydligaste
Bretagne. 6,980 kvkm. 666,748 inv. (1906). Landet
är i allmänhet jämnt. I ö. och n. ö. ligga några
lägre berg, som bilda vattenskillnaden emellan Loire
och Vilaine. Kusttrakten är flack, delvis sumpig,
delvis bestående af skogsmark och förträffliga
ängar. S. om Loire ligger Grandlieu (70 kvkm.), näst
Genèvesjön den största insjö i Frankrike, men högst
2 m. djup, så att den jämförelsevis lätt skulle kunna
torrläggas. Loire, som flyter genom dep. och upptager
bifloderna Erdre fr. h. och Sèvre Nantaise fr. v.,
är mycket bred och vattenrik, men på sina ställen ej
farbar för djupgående fartyg, hvarför en kanal anlagts
på södra stranden emellan Nantes och Paim-boeuf. En
annan vattenväg är Brest–Nantes-kanalen. Jordbruk
och boskapsskötsel äro hufvudnäringar. Vid kusten
idkas sill-, sardin- och torskfiske, ostronfångst
och saltberedning. Industrien omfattar tillverkning
af järnvaror, glas, fajans, linne- och bomullsvaror,
fartyg m. m. Med afseende på handeln är dep. ett af
de viktigaste: Nantes och S:t Nazaire höra till de
förnämsta handelsplatserna i Frankrike. Dep. är
indeladt i 5 arrondissemang: Nantes, Ancenis,
Châteaubriant, Paimboeuf och S:t Nazaire. Hufvudstad
är Nantes.
(J. F. N.)

Loiret [lωarä], departement i mellersta Frankrike,
omfattande största delen af den forna provinsen
Orléanais och små delar af prov. Berry och Isle de
France. 6,812 kvkm. 364,999 inv. (1906). Loire flyter
genom dep. i en bred dal, ofta härjad af vattuflöden,
men ryktbar för sitt rika jordbruk, sina slott, städer
och vinkullar. Höger om Loire ligga Gâtinais
och Beauce, det förra distriktet uppkalladt efter
sina gâtines (ödemarker), hvilkas förnämsta produkter
äro saffran och honung, det senare däremot på grund af
sin fruktbarhet kalladt "Frankrikes kornbod". Mellan
Beauce och Loire ligger Orléansskogen (376 kvkm.),
på hvilken åkern alltmer inkräktar, och s. om
Loire Sologne, hvars ofruktbarhet blifvit till ett
ordspråk, men som numera småningom förbättras genom
trädplantering, torrläggning och gödsling. L. är ett
slättland. Bland vattendrag märkas Loires tillflöde
Loiret, som är segelbar, ehuru endast 12 km. lång,
och Seines biflod Essonne. Konstgjorda vattenvägar
äro Orléans-kanalen (74 km.), som förenar Loire
med Loing-kanalen vid Montargis, Briare-kanalen
(59,1 km.), mellan Briare vid Loire och Montargis,
Loing-kanalen (57 km.), mellan Montargis och Seine,
samt Loires sidokanal. Jordbruket lämnar betydande
öfverskott. Mycket vin erhålles, men af sämre
beskaffenhet, hvarför en stor del förändras till
ättika. Industrien är ganska liflig. Dep. indelas
i 4 arrondissemang: Orleans, Gien, Montargis och
Pithiviers. Hufvudstad är Orléans.
(J. F. N.)

Loir-et-Cher [lωār-e-ʃär], departement i mellersta
Frankrike, består af delar af den forna prov.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free