- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1127-1128

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lorimer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1127

Los Conchas-Lossing

1128

6,256 inv. (1905). Många vackra villor, sanatorier,
hvilohem och mångsidig industri. Till luftkurorten
W e i 3 s e r hirsoh i n. ö. går en linbana och
till "Schöne aussicht" (Rochwitzer-höhe) i ö. en
berghängbana (den första i världen), 350 m. lång,
med en stigning af l : 3. J- F. N.

Los Conchas [lås kå’ntjas]. Se Conchas.

Loserth flås-], Johan n, österrikisk historieforskare,
f. 1846 i Fulnek, Mähren, sedan 1893 professor
i historia vid universitetet i Graz, har främst
skaffat sig berömmelse genom att klargöra Hus’
förhållande till Wycliffe, men har ock lämnat en rad
andra värdefulla bidrag till senare medeltidens och
reformationens historia. Nämnas må bl. a. Beiträge
zur gescMchte der husitischen be-wegung (1878-95),
Hus und Wiclif (1884) och editioner af flera
Wycliffes skrifter, Der anabaptis-mus in Tirol
(1893), Die reformation und gegen-reformation in den
innerösterreichischen ländern (1898) samt därtill
hörande "Acten und kor-respondenzen" (1898-1907)
och Geschichte des späteren miltelalters (1903).
Hj. H-t.

Los gaitanes [lås garjtanes], dalgång. Se G u
a-dalhorce.

Los Guines [lås gl’nes], stad på Cuba. Se G u i n e s.

Losholts, bygnk. Se Fönster, sp. 361.

Loshult [lωs-], socken i Kristianstads län, Östra
Göinge härad. 10,487 har. 1.996 inv (1910). L. utgör
ett regalt pastorat i Lunds stift, Östra Göinge
kontrakt.

Lo-släktet, Lynx, zool., uppfattas än som
själfständigt släkte, än som undersläkte af
kattsläktet (Felis) inom kattfamiljen, rofdjurens
ordning och däggdjurens klass. Det har öronen
tämligen stora och tillspetsade, i spetsen försedda
med hårpensel, kindernas hårbetäckning yfvig,
svansen oftast obetydligt längre än hufvudet och
öfverkäkens roftand med endast svagt utbildad inre
knöl. Hufvudet är kort och nästan klotformigt, ögonen
stora, med lodrät, aflång pupill. Dithörande arter
ha mer eller mindre högrest kroppsform och stora
lemmar. De äro hemma i Europa, Asien och Nord-Amerika
samt vistas vanligen på de otillgängligaste
ställena i täta skogar, men förekomma äfven i
stäpper, öknar och bebodda trakter. I rofgirighet
och blodtörst mäta de sig med leoparden (pantern)
och förorsaka därigenom ansenlig skada. – Hit höra
lon l. lodjuret (se d. o. med fig.) och ökenlon
l. karakalen (se d. o. med fig.). Vidare har man
polarlon, Felis borealis s. canadensis, som sannolikt
är att uppfatta blott som en lokalvarietet af Gamla
världens lodjur, är något mindre än den sistnämnda
och hemma i Nord-Amerika, söderut till Pennsylvania
och Kalifornien; den lämnar ett dyrbart pälsverk,
som årligen i tusental bringas i handeln under namn
af amerikanskt kattskinn. – Rödlon, Felis rufus,
är ofvan gråbrun eller rödgrå, under rent hvit; den är
måhända ej heller till arten skild från Gamla världens
lodjur, lefver i Nord-Amerikas förenta stater söderut
till Mexico och lämnar likaledes ett mycket värderadt
pälsverk. – I södra Europa, särskildt Spanien och
Portugal, förekommer panterlon, Felis pardinus,
som är rödaktigt blekbrun, med svarta fläckar och
streck. Polisongerna äro svartaktiga, kroppslängden 80
och svansens längd 15 cm. Köttet
anses som en läckerhet.
L-e.

Los Maribios [lås marr^biås], vulkaner. Se Maribios.

Losna l. Losne, norsk jordegendom under
senare medeltiden och långt in i nyare tid;
hufvudgården låg på en af Sulenöarna i mynningen af
Sognefjorden. Godset omtalas första gången som 1370
tillhörigt den mäktige höfvitsmannen på Bergenhus’
fästning Erlend Filippussön (se denne), hvars ätt
uppkallades efter L. Det tillhörde sedan efter
hand släkterna Flemming och Rosenkrands i Norge,
Thott i Skåne, v. Ahnen och (till 1777) Knag
(adl. Knagenhjelm) i Norge. – Litt.: A. Rasch,
"Slægten Knagenhjelm og dens jordegods" (1910),
och K. G. Styffe, "Skandinavien under unionstiden"
(3:e uppl. 1911).
K. V. H.

Losna-ätten (Losne-ätten), norsk stormansätt
i synnerhet på 1400-talet. Se Erlend Filippussön
och Losna.

Losne. Se Losna.

Losne-ätten. Se Losna-ätten.

Losoncz [lå’ʃånts], stad i ungerska komitatet
Nógrád. 9,530 inv. (1900). Öfvergynmasium och
lärarseminarium. Klädes- och emaljfabriker. I närheten
ligga svafvelbaden Losoncz och Sugár.
J. F. N.

Los Presidios [lås presi’diås]. Se Presidios.

Lossa, socken i Uppsala län, Bro härad. 2,689
har. 578 inv. (1910). Annex till Bro, Uppsala stift,
Håbo kontrakt.

Lössen [lansen], Karl August, tysk geolog och
petrograf, f. 1841, d. 1893, blef efter studier
inom bergfacket och vid universiteten i Berlin och
Halle 1866 biträdande geolo? och 1873 statsgeolog
vid Preussens geologiska undersökning i Berlin
samt verkade i denna ställning till sin död. Sedan
1886 var han tillika e. o. professor vid Berlins
universitet. - L. utöfvade en mångsidig verksamhet
inom flertalet af geologiens områden. Framför allt är
han dock bekant för sina ingående undersökningar af
Taunus och Harz. Under dessa arbeten kom L. redan
på 1860-talet till det resultatet, att en stor
del af de kristalliniska skiffrarna uppkommit ur
normala sediment och eruptivberg-arter genom en
omkristallisation på våta vägen i samband med
bergskedjebildande mekaniska processer. L. har
härigenom haft en banbrytande betydelse för de
moderna uppfattningarna om de kristalliniska
skiffrarnas uppkomst genom dynamo-metamorfos
eller regionalmetamorfos. I samband därmed
utförde han äfven betydelsefulla undersökningar
öfver eruptiva bergarters inverkan på om-gifvande
äldre bergarter. - L. offentliggjorde ett stort
antal afhandlingar och geologiska kartor, bland
hvilka må nämnas: Geognostische beschrei-bung der
linksrheinischen iortsetzung des Taunus (1867)
samt hans kartor öfver Harz med beskrif-ningar.
A. G-n.

Lossiemouth [lå’siməth], hamnstad i skotska
grefsk. Elgin, vid mynningen af floden Lessie. 3,904
inv. (1901). Fiske, sjöfart.
J. F. N.

Lossing [lå^inj, Benson John, nordamerikansk xylograf
och skriftställare, f. 1813 i staten New York,
d. 1891, var först urmakare, sedan tidningsman och
skref populärt hållna arbeten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free