- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1175-1176

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Louvre ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1175

Louvre-kolonnaden-Lowe

1176

Ludvig Filip och Napoleon III delvis ett virrvarr
af trånga gränder, men är nu planerad. Den kallas
närmast L. Square du L. (förr Place Napoleon III;
med planteringar, u u). Väster därom vidtager
den dubbelt bredare Place du carrousel (C) med en
triumfbåge (t), rest af Napoleon I 1806 ff. och
bildande infarten till T. På platsen upprestes
1886 Gambettamonumentet (afbildadt i art. Gam bet
t a, sp. 686), och bakom detta står La Fayettes
ryttarstaty. Den numera planterade Place du carrousel
fortsätter v. om T:s förra plats i den stora, härliga
Tuileriesträdgården, i hufvudsak planlagd af Le Nötre,
med orangeri, bollhus, fontäner och en stor mängd
skulpturverk, bland dem åtskilliga, som tillhöra
den moderna franska skulpturens yppersta. Äfven
planteringarna omkring den gamla delen af Louvre
prydas af skulpturverk, ärestoder öfver konstnärer:
Ve-lasquez (ryttarstaty), Boucher, Meissonier och
Kaffet. - Om Louvre och dess historia se arbeten af
Babeau (1895), Guédy (planschverk 1905) och Geffroy
(dito, 1909). En vägledande skildring af museerna
började 1909 utges (hittills finnes endast en
del om målningar och teckningar, af J. Guiffrey).
G-g N.

Louvre-kolonnaden [lövr-]. Se Louvre, sp. 1172.

Louvre-museet [lovr-]. Se Louvre, sp. 1173 -74.

Louvre-stil [lovr-], bygnk., den rika franska
renässansstil, som rådde under senare hälften af
1500-talet och början af 1600-talet.

Louys [lois], Pierre, fransk författare, f. 1870 i
Paris, debuterade 1891 med diktsamlingen Astarté,
som följdes af öfversättningar från Mel-eager och
Lukianos, prosaskildringarna Leda (1893), Chrysis
(s. å.), Ariane (1894), La maison sur le NU (s. å.),
Les chansons de Bilitis (s. å.), Aphrodite (1896;
sv. öfv. 1899 och 1906; däraf gjorde 1906 Louis
de Gramont en "musikalisk dram" för Opera comique,
med musik af Camille Erlanger), Byblis changée en
jontaine (1898), La femme et le pantin (1899), Une
volupté nouvelle (s. å.), Les aventures du roi Pausole
(1901), San-guines (1903) och Archipel (19^6). L. är
en lärd och hängifven beundrare af den hedniska
skönhetskulten och njutningslystnaden, och det är
uteslutande för att förhärliga dem, som han skrifver
sina utsökta, men väl ohöljda pasticher. Se Levertin,
"Utländsk litteratur" (1909). .

Lov., vid latinska djurnamn förkortning för svenske
zoologen S. L. Loven (se Loven 4).

Low [låu’l. S et h, nordamerikansk ämbetsman,
f. 18 jan. 1850 i Brooklyn, började sin bana som
affärsman, var 1882-86 borgmästare i Brooklyn
och genomförde där ett af politiska partihänsyn
oberoende ämbetstillsättningssystem. 1890-1901 var
L. president för Columbia university i New York,
till hvars bibliotek han donerade l mill. doll. och
för hvars fastare organisation han med stor framgång
verkade. L. uppställdes 1897 som af partier obunden
reformvänlig kandidat vid borgmästarvalet i New York,
föll igenom efter en ytterst häftig och lifligt
uppmärksammad valstrid, men valdes 1900 och innehade
borgmästarsysslan 1901-03. Han var ett af Förenta
staternas ombud vid första Haagkonferensen (1899).

Low [iåu’l, Will Hicok, nordamerikansk målare,
f. 1853 i Albany, studerade under 5 år i Paris, har
därefter varit bosatt i New York, målat genretaflor
(Maj, Br ef vet, Vid brunnen), illustrerat Keats’
"Lamia" och "Odes and sonnets" samt skrifvit artiklar
i konsttidskrifter. L. är representerad i museer
i New York, Chicago m. fl. nordamerikanska städer
G-g N.

Lövart (höll. loef, loefwaarts), sjöv., vindsidan, den
sida, hvarifrån vinden kommer. L. H.*

Lovat, flod i ryska guv. Vitebsk, Pskov och
Nov-gorod, kommer från sjön Savjesno och faller
ut genom flera armar i limen. Längd 497 km. Trots
forsar är floden segelbar från Velikiie-Luki.
(J. F. N.)

Lovat [la’vot], lord. Se Fraser 1.

Lovafs scouts [la’vots skäu’ts]. Se F r a s e r 3.

Low church [l£u’ tj§’tj], eng., den lågkyrkliga
riktningen inom engelska statskyrkan. Se England,
sp. 596, E p i s k o p alk yr k an, sp. 714, och H
i g h church.

Lowe [lål?], sir Hudson, engelsk general, Napoleon I:s
fångvaktare, f 28 juli 1769 i Gal-way, d. 10 jan. 1844
i Chelsea, deltog från 1793 i krigen mot Frankrike
och stred därunder bl. a. vid Toulon, på Corsica,
i Portugal och Egypten, höll juni 1806-okt. 1808
Capri besatt med en bataljon korsikanska emigranter
(The corsican rangers) och ett maltesiskt regemente,
men måste sedan gifva sig åt den franske generalen
Lamarque, som anföll ön med flerdubbelt starkare
trupper. L. deltog 1809 i eröfringen af Joniska öarna,
var en kort tid provisorisk guvernör där, återvände
hem 1812 och utnämndes s. å. till öfverste. Han sändes
i jan. 1813 att inspektera en med engelska subsidier
uppsatt "rysk-tysk legion" af tyska desertörer
från franska hären under reträtten från Moskva och
åtföljde därvid sir Alexander Hopes beskickning till
Stockholm. Under fälttåget 1813 -14 åtföljde han
först ryska och sedan preussiska armén samt deltog i
bl. a. slagen vid Bautzen och Leipzig. I april 1814
förde han från Paris till London nyheten om Paris’
fall och Napoleons abdikation samt adlades då och
utnämndes till generalmajor. I södra Frankrike,
där han under "de hundra dagarna" intagit Marseille
(juli 1815). mottog L. underrättelse om sin utnämning
till Napoleons fångvaktare och utsågs samtidigt af
Ostindiska kompaniets direktörer till guvernör på
S:t Helena, dit han anlände 14 april 1816. Många af
de anklagelser, som Napoleon och dennes omgifning
hopat öfver L., ha uppvisats vara grundlösa eller
öfverdrifna, men han kan ej frikännas ifrån att
ha vid fångens behandling visat sifif pedantisk i
småsaker och esomoftast taktlös. Efter Napoleons
död (5 maj 1821) återvände L. till England. Han
var 1825-30 befälhafvare öfver trupperna på Ceylon
och blef 1830 generallöjtnant. För att försvara sitt
beteende mot Napoleon ut<?af L. 1830 Memorial relatif
å la cavtivité de Navoléon å S:te Hé-léne ("Memoirer
af sir Hudson Lowe etc.", 1831). Han efterlämnade en
rikhaltig: samling bref och anteckningar, "The Lowe
papers" (nu i British museum), på grundvalen hvaraf
W. Forsyth utgaf det för L. apologetiska arbetet
"History of the captivity of Napoleon ät S:t Helena"
(3 bd, 1853). Jfr R. C. Seaton, "Napoleon’s captivity
in relä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0646.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free