- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1223-1224

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lucifera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1223

Luckau-Lucknow

1224

är afsedd för persontrafik, förses den oftast
med en på luck-karmen uppbyggd kapp (se d. o.). -
2. Bygnk. Se Fönster, sp. 367. Falllucka kallas en
i ett golf (t. ex. en teaters scengolf) infälld
lucka, som betäcker öppningen till ett därunder
befintligt rum. - 3. Tekn. Se Af stängning, Damm,
sp. 1224-25, Eldstad, sp. 180, Kakelugn, sp. 575. och
L o-komotiv, sp. 1013. - 4. Krigsv., det mellanrum,
som lämnas emellan två bredvid hvarandra stående
truppafdelningar. - 5. Bortfallet ställe af texten
i en skrift (jfr Lakun).

1. J. G. B.* 4. C. O. N

Luckau [lo7-], kretsstad i preussiska
reg.-omr. Frankfurt (prov. Brandenburg), vid
Sprees biflod Berste och vid järnvägen emellan
Berlin och Dresden. 4,171 inv. (1905). L. var
4 juni 1813 skåde plats för en fäktning, genom
hvilken general Biilov med en del preussiska
trupper hindrade den från Bautzen kommande franska
kåren Oudinots försök att tränga fram till Berlin.
(J. F. N.)

Luckenwalde [lo’-], stad i preussiska
reg.-omr. Potsdam (prov. Brandenburg), vid järnvägen
Berlin -Halle. 23,476 inv. (1910). L:s många
klädes-och andra yllefabriker äro bland de största
i Preussen. Staden har äfven flera hattfabriker,
maskinfabriker, pappersbruk m. m. Luek-karm,
skpsb. Se Lucka 1. Luckner [franskt utt. lyknar],
Nikolaus (Nicolas), grefve, fransk marskalk,
f. 1722 i öfre Pfalz, erhöll sin uppfostran
i jesuitkollegiet i Passau, trädde först i
holländsk, därefter i han-noversk och preussisk
krigstjänst, utmärkte sig i den sistnämnda som
husaröfverste i Sjuåriga kriget, i synnerhet vid
Rossbach. och trädde 1763 som generallöjtnant i
fransk tjänst. 1778 blef han naturaliserad i Danmark
(han egde ansenliga gods i Holstein) och upphöjdes
1784 i danskt grefligt stånd, slöt sig 1790 till
det revolutionära partiet och befordrades 28
dec. 1791 till marskalk af Frankrike. 1792 erhöll
L. öfverbefälet öfver nordarmén, intog Menin och
Courtray, men förlorade åter dessa städer och måste
dela Rhens försvar med La Fayette, som invecklade
honom i sina kontrarevolutionära planer. I början af
aug. 1792 blef L. kallad inför nationalförsamlingen
och blottställde där sin medbefälhafvare på det
svåraste. Efter 10 aug. och La Fayettes flykt
erhöll L. med titel af generalissimus uppdrag
att i trakten af Chålons-sur-Marne bilda en ny
reservhär, men lade så ringa energi i dagen,
att konventet satte öfverste Laclos vid hans
sida. Sårad däraf, begaf han sig till Paris för
att försvara sig, men blef kastad i fängelse,
dömd till döden och 4 jan. 1794 giljotinerad.
(C- O. N.)

Lucknow [la’knau]. 1. Division i brittiska Indien,
United provinces Agra and Oudh, omfattande västra
hälften af Oudh, mellan Ganges och dess
biflod Gogra. Den omfattar 6 distrikt: L., Unao,
Hardoi, Kheri, Kai-Bareli och Sitapur, samt har en
areal af 31,186 kvkm. med 5,977,086 inv. (1901), de
fleste hinduer. – 2. Distrikt i nämnda division,
på ömse sidor om Ganges’ biflod Gumti. 2,504
kvkm. 793,241 inv. (1901). – 3. Hufvudstad i
ofvannämnda division och distrikt, fordom hufvudstad
i konungariket Oudh, ligger på båda stränderna af
floden Gumti och vid flera järnvägslinjer. Den är
till folkmängden den femte staden uti Indien med
264,049 inv. (1901), hvaraf 58,4 proc. hinduer,
38,4 proc. muhammedaner och 1,4 proc. kristna.

illustration placeholder
Utsikt af Lucknow.


Staden, som sträcker sig 8 km. utefter floden, består
af gamla staden, mest lerhyddor och trånga, smutsiga
gator, och nya staden med många praktbyggnader
från den muhammedanska tiden, bland hvilka må
nämnas konung Asaf-ud-daulas ofantliga mausolé,
Imambara, af hvit marmor (nu arsenal), samt Moti
Mahall (pärlpalatset) med en berömd samling af
orientaliska handskrifter och Muhammed Ali Schahs
ofullbordade stora moské (Jama Masjid). Vackra
trädgårdar ligga i olika stadsdelar. Efter upproret
1857 har man dragit breda gator genom staden, af
hvilka tre föra till det starka fortet. L. gäller
ännu som hufvudorten för indisk musik och diktkonst
och har ett stort antal läroanstalter: Canning
college, Reid Christian college, Women’s college,
Crosthwaite girl’s school samt Martinière, det
sistnämnda en på donation af general Claude Martin
grundad uppfostringsanstalt för soldatbarn. Nämnas
må ock lady Lyall hospital (donation) och ett
statens dårhus. L:s muslin och andra väfnader stå
högt i anseende, men guld- och silfverbrokad är dock
stadens viktigaste tillverkning. Före Oudhs förening
med Nordvästprovinserna (1877) var L. säte för en
engelsk öfverkommissarie (chief commissioner). Den
märkligaste tilldragelsen i L:s nyare historia är
stadens belägring under upproret 1857–58. 1 juli 1857
började den brittiska besättningen i fästningen att
belägras af de upproriske seapoys. Platsen försvarades
tappert af de fåtaliga trupperna, hvilka fingo någon
undsättning i slutet af sept., tills de slutligen
befriades af Colin Campbell (lord Clyde), som 20
nov. gjorde ett mästerligt återtåg, lämnande fästet
i rebellernas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0670.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free