- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1229-1230

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lucifera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inom de moderna grenarna af astronomien, i synnerhet
astrofotografien och astrofysiken. Särskildt högt
uppskattade äro hans undersökningar öfver felkällorna
i de astrofotografiska mätningsmetoderna samt
öfver fixstjärnornas spektra och de spektroskopiska
dubbelstjärnornas rörelser.

B–d.

Ludenhoff, friherreskap, hvilket 8 okt. 1653
upprättades till förmån för landtrådet i Estland
f. d. öfversten Hans Wrangel med succession för
dennes anförvant ryttmästaren Herman Wrangel. 22
maj 1655 blef Herman Wrangels successionsrätt till
länet förklarad ogiltig, och i stället förordnades,
att detta skulle efter Hans Wrangels död öfvergå till
dennes äldste brorson, riksrådet och fältmarskalken
grefve Karl Gustaf Wrangel, och hans manliga lifs-
och länsarfvingar. Friherreskapet omfattade godset
Ludenhoff i Livland, hvilket Hans Wrangel erhållit
af Gustaf II Adolf under Norrköpings besluts villkor.

G. F.*

Luder, jaktv., äldre benämning på dödt djur eller
del af djurkropp, som utlades för att locka rofdjur
till viss plats eller användes, förgiftadt, för
rofdjurs dödande. I förra fallet var "ludrandet"
ofta en förberedande åtgärd före anställandet af
stora drefjakter, t. ex. vargskall, eller låg skytten
på lur i uppbyggd riskoja eller glugg (vakglugg)
i ladugård eller annat uthus för att fälla det till
ludret lockade djuret. Plats, där lockbete af förra
slaget var utlagdt, s. k. luderplats, var i äldre
tiders jaktstadga fredad genom vissa bestämmelser. –
Numera användes vanligen benämningen åtel i samma
betydelse som luder.

G. G.

Luderplats, jaktv. Se Luder.

Ludgo, socken i Södermanlands län, Rönö härad. 7,941
har. 1,177 inv. (1910). L. bildar med Spelvik ett till
egarna af Öster-Malma och Ludgonäs (nu Trollesund)
omväxlande patronellt pastorat i Strängnäs stift,
Nyköpings östra kontrakt.

Ludhiana [ludia’na]. 1. Distrikt i kejsardömet Indien,
prov. Punjab, divisionen Jalandhar, beläget s. om
floden Sutlej. 3,768 kvkm. 673,097 inv. (1901). Landet
är en nästan fullständig slätt, med ett blomstrande
åkerbruk. – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, vid
Sutlejs gamla bädd, 13 km. från den nuv., floden,
vid järnvägen emellan Lahore och Delhi. 48,649
inv. (1901). Amerikansk presbyteriansk mission med
kyrka och skola för kristna kvinnor. Tillverkning
af kaschmirsschalar, bomullstyger, skärp, turbaner
m. m.; liflig handel med spannmål och salpeter.

1 o. 2. (J. F. N.)

Ludi, lat., lekar; skådespel. De offentliga
skådespelen i det gamla Rom voro urspr. af religiös
art eller fester till särskilda gudars ära,
från början tacksägelsefester för deras hjälp och
hägn. Småningom utbildades de efter särskildt beslut
anordnade skådespelen till bestämda förrättningar,
hvilka mer och mer i verkligheten antogo karaktären
af folknöjen, om ock till formen deras gudstjänstliga
betydelse kvarstod, t. ex. genom festprocessioner med
gudabilder, ängsligt iakttagande af vissa ceremoniella
bruk m. m. De voro dels stati, en gång för alla
bestämda och årligen återkommande, dels votivi,
beroende på löften vid särskilda tillfällen. Ludi,
i sin allmänhet, omfattade olika slags lekar,
nämligen circenses, i kappränningsbanan (se
Circus med fig.), de äldsta, gladiatorii, fäktarspelen
i amfiteatern (se

Gladiator med fig.), de yngsta, och scenici,
dramatiska föreställningar på teatern. De särskilda
spelen åter kunde inskränka sig till ett eller
ett par af dessa slag. Enskilda personer plägade
också stundom, särskildt vid begrafningar, ge
föreställningar af större eller mindre omfattning. –
De viktigaste af de offentliga, regelbundet återkommande
skådespelen voro
1. ludi romani, som – ända från konungatiden
enligt en berättelse – firades till ära för de tre
kapitolinska gudomligheterna (Juppiter, Juno och Minerva),
slutligen i 15–16 dagar (4–18 l. 4–19 sept.);
2. ludi plebeji, med ovisst ursprung (i förra
hälften af nov.);
3. ludi ceriales, första gången 202 (12–19 april);
4. ludi apollinares, första gången firade 212
f. Kr., förlagda efter år 208 till början af juli månad;
5. ludi megalenses (megalesia), i början
af april, till ära för Cybele (Magna mater), hvars
dyrkan infördes i Rom 204 f. Kr.;
6. ludi florales (floralia), som firades i
slutet af april och i början af maj såsom en vårfest till
gudinnan Floras ära, första gången stående fest efter
173 f. Kr.
Äfven omtalas ludi magni, hvilka likväl dels
synas ha varit desamma som romani, dels åter ha
betecknat tillfälliga votivskådespel. År 17 f. Kr. lät
Augustus med stor prakt fira ludi sæculares
till ära för Juppiter, Juno, Apollon och Diana
(se P. Persson i "Nord. tidskr.", 1896). Horatius
författade festhymnen. De skulle vara hundraårsspel,
men synas icke ha haft stöd i föregående förhållanden
eller i sin angifna syftning vunnit efterföljd, ehuru
visserligen s. k. sekularspel egde rum äfven senare
under kejsartiden. Ludi augustales firades från
19 f. Kr. årligen på Augustus’ födelsedag. Under
kejsartiden firades sedermera födelsedagsspel,
och kejsarna föranstaltade själfva med anledning af
tilldragelser i familjen eller regeringshändelser
fäktarspel, hvilka betraktades som offentliga. Äfven
förekommo nya slag af skådespel, t. ex. sjöfäktningar
(naumachiæ)

illustration placeholder
Fig. 1. Fornromerskt sjöfäktningsspel (naumachia),

bild från en för kejsar Domitianus slagen medalj.


i därtill gräfda dammar (fig. 1). I allmänhet var man
under kejsartiden betänkt på att roa folket, särskildt
den lösa befolkningen i Rom, med skådespel, så att
dessa snart ansågos som ett oundgängligt villkor
för massans tillvaro: panem et circenses (bröd och
skådespel) var hvad denna framför allt fordrade. –
Ehuru i regel en viss summa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free