- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1405-1406

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundgrén ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(i Uppsala univ:s årsskrift, 1880) och det i
ordboksform affattade Personnamn från medeltiden
(i "Svenska landsmålen", 1892 o. 1896,
Abbe–Libært), som efter hans död fortsatts på grundval
af L:s samlingar af lektor E. Brate. På senare
år var L. uteslutande upptagen af Svenska akad:s
ordboksarbete och hade som medlem af dess redaktion
alltsedan 1893 (med undantag af 1898–1900) ständig
tjänstledighet från sitt lektorat.

Ad. N–n.

Lundgren, Frans Daniel, uppfinnare, f. 25
aug. 1854 i Kvistbro, Örebro län, utexaminerades
från Borås tekniska elementarskola 1879
och vann därefter omedelbart anställning hos
riksgäldskommissarien O. Arehn, då direktör för
Stockholms Nya tändsticksfabriks-a.-b. L. egnade
sig snart h. o. h. åt konstruktion af maskiner
för tändsticksindustrien och har gjort ett antal
sinnrika, epokgörande uppfinningar inom detta
område, såsom askmaskin, askfyllningsmaskin
och paketmaskin, som åtnjuta världsrykte. Jämte
Arehns son, G. Arehn, öppnade L. A.-b. Gerhard
Arehns mek. verkstad i Stockholm, där han är
verksam som teknisk ledare och uppfinnare.

G. H–r.

Lundgren, Vilhelm Rogatius Benjamin, skeppsredare,
riksdagsman, f. 24 maj 1856 i Söderåkra, Kalmar
län, aflade befälhafvarexa-men 1876 samt var sedan
styrman och kapten på Göteborgsångare. L. var med om
bildandet af rederiaktiebolaget "Concordia" (1887)
och stiftade 1890 rederiaktiebolaget "Nike". 1904
bildade han rederiaktiebolagen "Transatlantic"
och "Svenska Sydafrikalinjen" samt 1907 "Svenska
Australlinjen". L. är stadsfullmäktig i Göteborg och
var 1910–11 riksdagsman i Andra kammaren för Göteborgs
stad. L. är en af den svenska sjöfartsnäringens
mest framstående män och har genom skapandet af
oceanförbindelser tillfört handelsflottan ett stort
antal fartyg och ett betydande tonnage.

Lundgren, Johan (John) Peter, veterinär,
f. 7 okt. 1857 i Visby, aflade fullständig veterinär-examen
vid Veterinärinstitutet i Stockholm 1879 och studerade
därefter någon tid vid Karolinska institutet. Han
utnämndes 1879 till adjunkt och 1889 till professor
i anatomi och fysiologi vid Veterinärinstitutet,
hvars föreståndare han var 1896–1901. 1897–1900
innehade L. förordnande som adjungerad led. för
föredragning och handläggning af veterinärärenden
i Medicinalstyrelsen och tillika som led. af
Direktionen för Veterinärinstitutet. Han är led. af
Landtbruksakad. (1898).

E. T. N.

Lundgrenska högskolefonden, en donation, som
handlanden Fredrik Lundgren (i firman Fiedler &
Lundgren) uti sitt 27 mars 1872 affattade testamente
bestämde skola utgå "till Göteborgs stad till
grundfond för en högre undervisningsanstalt eller
högskola" och som uppgick till 400,000 rdr rmt. Detta
var den första donation, som utfästes för Göteborgs
högskola, ehuru, då den efter Lundgrens död (1880)
utföll, redan en annan, senare bestämd, donation,
den Ed. Magnusska, villkorligt besftämts skola
utgå till en högskola, därest en sådan inom viss
tid kunde komma till stånd. Det var på grundvalen
af dessa båda donationer, hvartill senare kom
David Carnegies, som Göteborgs högskola lades.

K. W–g.

Lundh, Henrik Teodor, målare, f. 3 okt.
1812 i Stockholm, d. där 25 mars 1896. Han studerade
för Westin, vid konstakademien från 1829 och i Paris
1843–48. Han målade historiska ocli bibliska motiv,
djur och blommor. Skjutna fåglar blefvo länge hans
specialitet. L. var dessutom tafvelrestauratör,
fotograf och litograf.

(G–g N.)

Lundh, Lars August, tonsättare, f. 2 juli. 1838
i Stockholm, musiklärare vid Katarina allmänna
läroverk 1857, organist i Tyska kyrkan, 1869,
musikdirektör 1884, har komponerat ett af Musikaliska
konstföreningen utgifvet Requiem, sånger, orgelstycken
och kantater, hvaribland en (öfver Tegnérs "Svea")
för soli och manskör till firandet af konung Oskar
II:s 25-åriga regeringsjubileum 1897. L. har
dessutom skrifvit en Harmonilära (3 uppl.).

A. L.*

Lundh, Nils Vilhelm, författare, f. 14 febr. 1879 i
Malmö, har företagit resor bl. a. till de frisiska
öarna och Italien. L:s första arbete i bokform,
Hvita kyrkans by (1903), egde sin styrka i den
känsliga, ljusa stämningen med naturbakgrund från
norra Skåne. Stjärnorna (1904) och Tall och björk
(s. å.) hämta sina motiv från samma trakter, medan
däremot Ljunghuset (1905) förlägger sceneriet till
kusten vid Falsterbo, och personteckningen börjar
vinna mark från den alltjämt utförligt behandlade,
fantasifulla naturskildringen. Mars (1906), Stranden
(1907) och Martini (s. å.; ny uppl. 1909) visade
delvis upprepningar af det ungt och svärmiskt
drömmande temperament, som gett sig uttryck i de
tidigare arbetena. Enslingen (1908), Stora barn (1909)
och Lifvets sagor (s. å.) beteckna, äfven de, i det
stora hela knappast något egentligt framsteg öfver
det sympatiska och lyriskt sagoaktiga, men stundom
konturlösa och fladdrande i framställningen. Bleik
(1911), en skildring från de frisiska öarna,
är däremot en mogen och betydande bok, som med
innerlighet och poesi skildrar land och folk. –
Ett urval af L:s berättelser, Valborgselden, utkom
1910. 1903 och 1905 erhöll L. stipendium ur Albert
Bonniers stipendiefond för svenska författare.

R–n B.

Lundh, Gregers Fougner, norsk militär och historiker,
f. 15 maj 1786 i Gudbrandsdalen, d. genom
olyckshändelse 11 juli 1836, blef student 1806,
inträdde 1807 i armén, utmärkte sig som fänrik vid
Toverud 19 apr. 1808 och befordrades 1812 till
kapten vid generalstaben. 1814 var han adjutant
hos Kristian Fredrik. Efter konventionen i Möss
(14 aug. 1814) tog han afsked ur krigstjänsten och
blef byråchef vid ett af statsdepartementen. 1815
blef han lektor och 1822 professor i teknologi,
landthushållning och nationalekonomi vid Kristiania
universitet. Han var därjämte grundläggare af och
föreståndare för universitetets urkundssamling. Under
vistelsen i Munchen 1829 upptäckte han en
värdefull samling nordiska dokument från den tid,
då Kristian II vistades i utlandet, den stora
s. k. "Münchensamlingen". Denna hemförde han, och
det var hufvudsakligen1 hans förtjänst, att Norge
fick behålla allra största delen af dess innehåll
(nu i norska riksarkivet; se vidare Kristian den
andres arkiv). L. var 1832 en bland stiftarna af
Samfundet for det norske folks sprog og historie,
till hvars samlingar (6 bd, 1833–39) han lämnade många
värdefulla, bidrag. Han var en mångsidigt produktiv

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0763.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free