Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lund-Käflinge järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1413
Lundqvist-Lundsbergs skola
1414
sidan icke nått virtuositet, och gestaltens tyngd
motverkade den i vissa roller erforderliga sceniska
rörligheten. Han har varit en uppburen konsertsångare
bl. a. för sitt utförande af Södermans ballader
och svenska folkvisor; hans sätt att föredraga "Du
gamla, du fria" (se d. o.) bidrog verksamt till
att göra denna till en nationalsång. Som solist
har han medföljt Uppsala studentkör bl. a. till
Parisutställningarna 1878 och 1900 samt Orphei
drängar på flera sångarfärder. L. kon-serterade
1893 i Amerika och 1894 i England. 1890 blef han
led. af Mus. akad. Han utgaf 1908 -09 Minnen och
anteckningar. En blick tillbaka på mitt Hj (2 bd).
A. L. (E. F-t.)
Lundqvist, Sven Fredrik Georg, skolman,
läroboksförfattare, f. 22 sept. 1850 i
Stockholm, blef student i Uppsala 1874, aflade
teor. teol. examen 1877, prakt. teol. examen 1878
och filos. kand. examen 1884, prästvigdes 1885,
utnämndes efter åtskilliga lärarförordnanden till
adjunkt vid Linköpings folkskollärarseminarium 1887
samt förordnades 1901 till rektor vid Strängnäs
folkskollärarseminarium. L., som 1889-92 var
föreståndare för landstingsseminariet i Linköping,
tjänstgjorde 1893-1901 som folkskolinspektör i
Linköpings stift. Han har varit verksam äfven som
kommunalman och i flera år fungerat som ordförande
i Strängnäs stadsfullmäktige. L. har utgifvit
bl. a. Anteckningar till den bibliska historien (1897;
2:a uppl. 1910), Uppfostran under skolåldern (1901),
Lärobok i pedagogik för folkskoleseminarier (1902; 2:a
uppl. 1909), Vår kristna tro. Förslag till ny katekes
(1903), Pauli romarbrev enligt provöversättningen i
9 07. Medförklaringar.(19Q8). R. N-n.
Lundqvist, Ernst Gustaf, författare, öfver-sättare,
f. 3 febr. 1851 i Nyköping, blef student i Uppsala
1869 och var 1881-98 samt 1904-07 litteratör vid
K. teatrarna i Stockholm. Han uppträdde redan 1875
med "proverbet" Cornelius Nepos (tr. 1876) och har
sedan dess skrifvit för scenen ända till 1890-talets
slut. Af hans originalstycken må nämnas Mellan
barken och trädet, proverb (1877), Vingåkersbruden,
lustspel med sång (s. å.), De oförsonlige (s. å.),
Ogräs (s. å.), Skådespelarens hustru (1879),
Småflickor (1884 och 1907), Det satt en fogel
på lindeqvist (1886, 1898), titt löfte (1889),
Lilla professorskan (1891), Kusin Jacques (1893;
uppf. i Köpenhamn omkr. 100 ggr), Ett tjufpojkstreck
och Kardborrar (1898) samt Ett litet troll (s. å.),
hvilka i allmänhet mottagits med erkännande och haft
framgång. L. har dessutom för scenen bearbetat och
öfversatt en mängd på Stockholms teatrar uppförda
stycken både på vers och prosa. Under en fyrtioårig,
i omfattning knappast af någon svensk öfverträffad
verksamhet som öfversättare har L. äfven försvenskat
ett mycket stort antal romaner och noveller af
samtidens mera bekanta författare på skilda språk. Som
novellist har han utgifvit samlingarna Sannsagor och
fantasier (1881), Agnes (s. å.), En lifsgåta (s. å.),
Profiler (3 bd, 1884, 1886 och 1888), romanen April
(1885), Smink (1887), Skuggor och ljusglimtar (1889),
Konstnärsblod (1890), Vid aftonlampan (1891), Nisse
jämte flera berättelser och skizzer (1894), Talmi
(1899; 2:a uppl. 1908), Fortunas tempel jämte flera
berättelser och skisser (1900), Fulvia jämte andra
noveller (1909), Lyckans vägar (1910) och Tan-talus
(1912). En vaken iakttagelseförmåga, glimtar af
vänlig humor och en förträfflig språkbehandling
utmärka hans berättelser, hvilka å andra sidan ej
erbjuda originalitetens nyhet i uppfinning eller
ton. Många af hans måttfullt och vederhäftigt gifna
lefnadsbilder skildra italienska förhållanden, som
han lärt känna under täta besök i Italien. Arbeten af
L. äro öfv. på ty., höll. och da. (R-n B.)
Lund–Refvinge–Harlösa järnväg (sign. L. Re. J.),
normalspårig (1,435 m.), 23,6 km. lång järnväg
inom Malmöhus län, som eges och trafikeras af
Lund–Refvinge järnvägsaktiebolag. Järnvägen sträcker
sig från Lunds södra station (Höge vall) i östlig
riktning öfver Refvingehed till Harlösa station vid
Landskrona–Käflinge–Sjöbo järnväg, där anslutning
jämväl erhålles med Malmö–Simrishamns järnvägs
grenlinje Dalby–Harlösa–Bjärsjölagård. För allmän
trafik öppnades sträckan Lund (Höge vall)–Refvingehed,
21,4 km., 1905 och sträckan Refvingehed–Harlösa,
2,2 km., 1906. Tågen medföra endast 3:e klass. Vid
1910 års slut uppgick bokförda byggnadskostnaden
till 1,220,749 kr., hvaraf för rullande materiel
175,226 kr., och aktiekapitalet till 734,297
kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Lund.
A. d’A.
Lundsbergs skola, i Lungsunds socken, Värmlands
län, 26 km. n. om Kristinehamn och 10 km. n. v. om
Nässundets station på Mora-Vänerns järnväg,
grundlades 1896 af grosshandlaren William Olsson
från London, sedermera svensk medborgare och bosatt i
Sverige, på hans egendom Lundsberg i Värmland efter
förebilden af engelska "boarding-schools". Dess
ursprungliga ändamål var att med hufvudvikten lagd
på lärjungarnas moraliska och fysiska fostran -
hvartill skolan med sitt afskilda, härliga läge
kunde anses ega de bästa förutsättningar - intill
konfirmationsåldern meddela gossar den grundläggande
kunskapen för det praktiska lifvet: i de tre lägre
klasserna i väsentlig öfverensstämmelse med allmänna
läroverkens undervisningsplan, i de tre högre med
en viss valfrihet i ämnen och med undervisningen
afpassad efter de olika anlagen ;tillfälle skulle
beredas lärjungarna på öfre stadiet att jämväl deltaga
i olika arbeten på landtegendomen. För att åt skolan
och dess verksamhet ge ett fastare underlag bildades
Lundsbergs aktiebolag, som blef skolans egare.
Detta program modifierades dock redan 1898 på grund
af de i vida kretsar rådande starka sympatierna
för en sexklassig nederskola för meddelande af
allmänt medborgerlig bildning, och Lundsbergs skola
blef därmed i själfva verket den första anstalt i
Sverige, som förverkligade den nya realskolidén. För
att tillmötesgå uppmaningar från skilda håll
upprättades 1904 den första gymnasialringen och
därefter successivt andra och tredje, skolans 7:e,
8:e och 9:e klasser, såsom en treårig öfverbyggnad på
nederskolan, och därmed hade skolan vuxit ut till ett
fullständigt läroverk, som 1908 erhöll dimissionsrätt
för studentexamen. Väsentliga afvikelser från de
allmänna läroverken äro, förutom internatsystemet:
klass I saknas, engelska är begynnelsespråk i stället
för tyska, träslöjd och bokföring äro obligatoriska
ämnen i vissa klasser, ordnade friluftsöfningar jämte
något kroppsarbete äro intagna på ett för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
