- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1423-1424

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lunds studentsång ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lundström. 1. Johan Peter L., boktryckare, f. 1
jan. 1783 i Linköping, d. 18 jan. 1868 i Jönköping,
blef 1804 faktor å Lindhska boktryckeriet i Örebro,
men flyttade 1807 från denna stad till Jönköping,
där han 1806 inköpt det Marquard-ska tryckeriet, som
härstammade från det af Per Brahe d. y. på Visingsborg
1666 anlagda (1688 flyttadt till Jönköping), och där
han grundlade en förlagsaffär, som snart antog för sin
tid betydande mått. Sin egentliga namnkunnighet vann
han genom utgifvandet af folkligt skillingstryck -
visor, historier och sagor - samt af de mycket spridda
och omtyckta "kistbrefven" (se d. o.), färglagda
träsnitt af religiöst, historiskt och allegoriskt
innehåll, hvilka tjänade som prydnader i allmogens
hem. Båda arterna hade funnits alltifrån 1600-och
1700-talen; men L. satte utgifningen och graveringen i
system, liksom han äfven med klok omtänksamhet sörjde
för alstrens spridning. Särskildt de lundströmska
träsnitten ha i vårt folks uppfostran spelat en roll,
som, trots deras ofta grofva utförande, kan kallas
rätt betydlig. L. utgaf åren 1807-50 "Jönköpings
tidning" och dref 1821-48 papperstillverkning vid
Stensholms bruk. Sitt tryckeri sålde han 1851 till
J. A. Björk. Han var dessutom mycket verksam som
kommunalman.

2. Johan Edvard L., den föregåendes son,
uppfinnare, industriidkare, f. 28 april 1815
i Jönköping, d. där 17 juli 1888, studerade vid
Uppsala universitet 1835–40, inrättade
1843 ett boktryckeri i sin födelsestad samt
utgaf 1843–44 "Jönköpingsbladet". Han anlade
1845 den sedermera världsbekanta Jönköpings
tändsticksfabrik, som 1857 öfvertogs af ett
aktiebolag. I början tillverkades därstädes
vanliga fosfor-stickor, men sedan L. 1855-56 tagit
patent i flera länder på sin
viktiga uppfinning af fosforfria ("säkerhets"-)
tändstickor, hvilken prisbelöntes på
världsutställningen 1855 i Paris, utvidgades
Jönköpings-fabriken till den största i sitt slag och
togs med sina arbetsmetoder till förebild för många
dylika såväl i hemlandet som utrikes (jfr Jönköpings
tändsticksfabrik). Omväxlande med sin broder (se L. 3)
var L. fabrikens disponent till 1863, då han utträdde
ur bolaget för att egna sig åt skötseln af Munksjö
pappersbruk (se d. o.), hvilket han 1862 anlagt
i förening med L. J. Hierta. 1870 anlade L. nära
Mariestad Katrinefors (se d. o.) maskinpappersfabrik,
som 1871 öfvergick till ett aktiebolag.

3. Karl Frans L., den föregåendes broder,
industriidkare, f. 2 april 1823 i Jönköping,
utbildade sig först för handelsyrket och gjorde
därefter tekniska studier hufvudsakligen i
England. Han anlade 1844 i Jönköping en fabrik
för metallarbeten, inköpte 1847 i bolag
med brodern Stensholms pappersbruk, som han senare
dref ensam, och blef s. å. delegare i Jönköpings
tändsticksfabrik. På en resa till England
1850 bragte han till stånd den export af
svenska tändstickor, hvilken snart skulle växa
till ett så väldigt omfång. Han inrättade i
Jönköping äfven ett järn-gjuteri med mekanisk
verkstad samt 1857 ett mekaniskt väfveri jämte
färgeri och appreteringsfab-riker för hel- och
halfylletyger. Detta etablissemang förstördes genom
vådeld 1863, hvarefter L. till 1870 var disponent för
Karlsviks väfnadsfabri-ker i Stockholm. Han egnade
sig därefter mest åt skötseln af sina landtegendomar
i Uppland. L. representerade Stockholms stad i
riksdagens Andra kammare 1873-75 och tillhörde
Stockholms stadsfullmäktige 1865-83 samt styrelsen
för Tekniska skolan i samma stad 1867-74. Han var
medlem af centralkommittéerna för utställningarna i
Stockholm 1866, Paris 1867, London 1871, Köpenhamn
1872 (då han äfven var Sveriges kommissarie), Wien
1873 och Philadelphia 1876, hvarjämte han tjänstgjorde
som prisdomare vid de flesta af dessa. Han blef
1872 led. och 1899 hedersled. af Landtbruksakad.

1. –rn.*

Lundström. 1. Karl Herman L., bergstekniker,
f. 1828 i Stockholm, d. 1902 i Filipstad, blef filos,
doktor i Uppsala 1851, auskultant i bergskollegium
s. å. och anställdes 1854 som lärare i kemi och
mineralogi vid bergsskolan i Filipstad, där han
1860–90 var ord. föreståndare och inlade stora
förtjänster om undervisningen. Skicklig mineralog
och grufkarl, blef L. 1875 grufingenjör i västra
(dåv. 7:e) bergmästardistriktet och var bergmästare
där 1890–93. L. var 1882–87 led. af riksdagens
Andra kammare samt från 1889 till sin död led. af
Första kammaren; under flera riksdagar var han
led. af lagutskottet. 1901 kreerades L. vid Uppsala
universitet till filos. jubeldoktor.

2. Anders Herman L., son till L. l, teolog,
kyrkohistoriker, f. 28 nov. 1858 i Filipstad,
blef student i Uppsala 1877, filos, kandidat
1881, teol. kandidat 1888, komminister i Helga
Trefaldighets församling 1889 och därjämte 1893
docent i kyrkohistoria. Han utnämndes 1898 till
professor i kyrkohistoria vid Upnsala universitet och
blef 1909 förste teol. professor och domprost. Som
kyrkohistoriker har han haft stor betydelse både
genom egna arbeten och genom att energiskt göra
krafvet på modern historisk kritisk metod gällande;
särskildt beträffande utforskandet af svenska
kyrkans historia kan med L. ett nytt skede sägas
ha begynt. Om hans insatser i detta afseende se
vidare art. Kyrkohistoria, sp. 499, och
Kyrkohistoriska föreningen. L. har författat
bl. a. Laurentius Paulinus Gothus, hans lif och
verksamhet (3 bd, 1893–98), Bidrag till svenska
kyrkans historia ur inrikes arkiv (i "Hist. tidskr.",
1894, 1897), Undersökningar och aktstycken, bidrag
till svenska kyrkans historia (1898), Magister de
Hussinetz’ Hist. gestorum Christi (s. å.), Skisser och
kritiker (1903), samt en mångfald undersökningar i
"Kyrko-historisk årsskrift", "Kyrklig tidskrift",
"Kult och konst", "Dansk teologisk tidsskrift",
"Festskrift till C. A. Thorén", m. fl., äfvensom
artiklar i Haucks "Realencyklopädie", Meusels
"Kirchl. handlexikon" och Nielsens "Kirkeleksikon
for Norden". L. har dessutom sedan 1900 redigerat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0772.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free