- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1499-1500

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luther ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1499

Luther academy-Lutherska konferensen

1500

och sötvattengastropodernas utbredning i Finland (i
Finska vet. soc:s "Acta", 1901). Ett specialstudium
för L. har utgjorts af turbellariernas morfologi,
som han studerat 1902-03 i Graz och Trieste. Till
detta gebit höra hans betydande licentiatafh. Die
Eumesostomien (1904) och en annan systematisk
undersökning Zur kenntnis der gattung Macrostoma
(i festskrift för J. A. Palmen, 1905). Sedermera
har L. egnat sitt intresse åt vertebraternas
jämförande anatomi, för hvars studium han 1905-07
som Alexanderstipendiat vistades i Heidelberg
och Mtinchen. Resultat af dessa studier äro
afh. Untersuchungen uber die vom N. trigeminus
innervierten muskulatur der Selachien (haie und
rocken) och Beitrag zur kenntnis von muskulatur und
skelett des kopfes des haises Stegostoma tigrinum und
der Holocephalen (bägge i Finska vet. scc:s "Acta",
1909). L. har jämte 0. M. Reuter redigerat det stora
arbetet "Bibliotheca zoologica FenniaB" (i "Acta
societatis pro fauna et flora fennica", 1902-08).
T. C.

Luther academy [10’the okäMami]. Se L u t h e
r college.

Lutheraner var urspr, ett vedernamn, hvarmed
påfvedömets vapendragare J. M. v. Eck och
påfven Hadrianus VI (1522-23) betecknade de
kättare, som omfattade den af Luther företagna
kyrkoreformationen. Snart nog började emellertid
Luthers anhängare att, trots hans egen gensaga,
’nyttja namnet om sig själfva, till åtskillnad från
protestanterna af den reformerta bekännelsen. Under
fortgången af de inom lutherska reformationen uppkomna
lärostriderna fick ordet äfven en inskränktare
betydelse som benämning på de lutherske protestanter,
som fasthöllo vid "den oförändrade augsburgiska
bekännelsen" och de schmalkaldiska artiklarna som
uttrycken för den rena evangeliska läran och hvilkas
officiella namn var evangeliske af den augsburgiska
bekännelsen. - Om "gammal-lutheraner", "separerade
lutheraner" och "ny-lutheranism" se Gammal-lutheraner.
(Hj. H-t.)

Lutherburg [lo-], Philipp Jakob (fransmännen skrifva
hans namn P h i l i p p e Jacques Loutherbourg), tysk
målare, f. 1740 i Strassburg, d. 1812, var lärjunge af
sin fader och af Casanova i Paris, men utbildade sig
mest efter nederländarna (Berghem och Wouwennan) till
landskaps- och bataljmåiare. Hans förnämsta arbeten
äro Stormningen aj Valenciennes i793 (där han var
närvarande som följeslagare till den engelska armén)
och Howes seger 1794. Från 1763 var han led. af
konstakad. i Paris och hofmålare hos konungen af
Frankrike, men lefde sin sista tid i London. Af
L. finnas äfven etsningar, som äro mycket värderade.
(G-g N.)

Luther college [Iörth9 kå’lidj], svensk-amerikanskt
högre läroverk, beläget i Wahoo i staten Nebraska,
upprättades 1883 som en förberedande skola till
college. Dess plan har efter hand utvidgats, och
det omfattar nu utom en 4-årig förberedande kurs
äfven musik-, konst- och affärsskola. Antalet
läraro är 15 och lärjungar 300 (1910). Till
1909 var läroverkets namn Luther a c a d e m v.
O. A. L-r.

Luther-König, binamn på tyske målaren G. K ön i g
(se d. o., sp. 626-627).

Lutherska evangeliiföreningen i Finland stiftades
1873 (stadgar af 13 nov.) och har till syfte att
"i förtröstan på Guds nåd och bistånd och till
lifgifvande bruk allmännare befordra .evan-gelii
ord". Föreningen utgör centrum för en särskild,
inflytelserik riktning inom den finska kyrkan,
den s. k. evangeliska (jfr Hedberg, F. G.), som
lägger hufvudvikten på nåden genom tron. Styrelsen
har sitt säte i Helsingfors och består f. n. af
21 medlemmar. Föreningen hade 1910 i sin tjänst 8
resepräster, 77 kolportörer och 21 bok-spridare
för hemlandet samt i sin mission i Japan 11
missionsarbetare. Den har upprättat 22 bönehus i olika
delar af Finland samt ett student- och missionshem i
Helsingfors. Dess hufvudverksamhet består i spridning
af biblar, Luthers skrifter och andra med kyrkoläran
noggrant öfverensstäm-mande böcker och traktater. Den
trycker årligen en mängd skrifter, främst Luthers
och Hedbergs, samt utger fyra särskilda tidskrifter
på svenska och finska ("Sändebudet", "Barnavännen"
m. fl.) samt en på japanska, hvilkas sammanlagda
prenumerantsiffra utgjorde 57,000. En särskild sida
af föreningens arbete är egnad ungdomsrörelsen. Det
af föreningen stiftade ungdomsförbundet består af 23
svenska och 181 finska afdelningar om tills. 12,000
medlemmar (flertalet dock icke ungdom). Dess fonder
utgjorde 1910 85,550 mark och hela kapitalbehållningen
687,000 mark. Ett framträdande drag i föreningens,
liksom i Finska missionsföreningens, yttre verksamhet
är hopsamlandet af penningar vid "evangeliefester" och
annor-ledes. Sålunda samlades 1910 för inre missionen
i gåfvomedel 56,000 och för missionen i Japan 72,000
mark (utom testamenten och donationer resp. 79,000
och 10,000 mark). T. C.

Lutherska konferensen, Allmänna, en närmare
sammanslutning mellan lutheraner, omfattade
urspr, endast lutheranerna i de olika tyska
landskyrkorna. Tanken på en närmare sammanslutning
mellan de tyske lutheranerna uppstod i midten af
1800-talet, och Kliefoth, den bekante kyrkomannen
i Rostock, var en af de ifrigaste förkämparna för
planens förverkligande. 1868 sammanträdde konferensen
för första gången. Möten ha sedermera hållits
regelbundet, vanligtvis hvari tredje år. Syftet
var bevarandet af den lutherska kyrkans egenart och
själfständighet. Ur den allmänna konferensen framgick
den s. k. engere konferenz ("trängre konferensen"),
en förberedande och förvaltande kommitté, där de olika
tyska lutherska landskyrkorna, sedermera också de
nordiska, haft sina representanter. Sammanslutningen
hade sin spets riktad mot "unionen", föreningen
af lutheraner och reformerta i en och samma
landskyrka. Dess dogmatiska ståndpunkt bestämdes
af universiteten i de rent lutherska länderna,
Rostock och Leipzig (Greifswald). 1901 sammanträdde
konferensen (den 10 :e i ordningen) för första
gången utom Tyskland, nämligen i Lund (se 0. Ahnfelt,
"Bericht iiber die verhandlungen der X. allgeraeinen
lutherischen konferenz", 1902). Sammankomsten bildar
epok i konferensens historia. En dogmatiskt något
friare ton gjorde sig gällande, och konferensens redan
från början åsyftade allmänna karaktär framträdde
tydligare än förut. I "engere konferenz", som tidtals
betraktats hart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0810.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free