- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
453-454

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magdalenahemmet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öar af sandsten, hvilka under ebbtid vanligen
hänga ihop med hvarandra. Den största är Coffin
Island, den viktigaste Amherst. Invånarna
(omkr. 5,000) äro mestadels af fransk börd
och lefva af fiske och något jordbruk.
J. F. N.

Magdalinus, zool. Se Viflar.

Magdeburg. 1. Regeringsområde i preussiska
prov. Sachsen, är indeladt i 17 kretsar och har en
areal af 11,519 kvkm. med 1,248,990 inv. (1910). –
2. Hufvudstad i prov. Sachsen och i nämnda
reg.-omr. samt fästning, ligger till större delen på
vänstra stranden af Elbe, som där är delad i 3 armar,
och består af den egentliga (gamla) staden och 5
förstäder: Sudenburg och Buckau i s., Neustadt i
n., Wilhelmstadt i v. samt Friedrichstadt i
ö., på högra stranden af Alte Elbe. I midten, på en ö,
ligger det 1683–1702 uppförda citadellet. Gamla staden,
som förr var omgifven af vallar, är, sedan dessa
efter 1866 slopats, nu genom ett bredt glacisområde
skild från de nya stadsdelarna. En del af de gamla
befästnings- och glacisområdena har förvandlats till
parker, såsom Friedrich Wilhelmgarten i s., där det
1810 upphäfda klostret Bergen låg och där nu ligga
ett af Grusons arfvingar till staden skänkt stort
växthus och ett akvarium, och Königin Luisengarten
(med marmorstaty af drottningen) i n. Med undantag
af Kaiserstrasse och Breiterweg, stadens viktigaste
samfärdsleder, som gå genom staden i n. och s., äro
gatorna i gamla staden smala och krokiga. Viktigaste
byggnaden i

illustration placeholder
Fig. 1. Domkyrkan i Magdeburg.


M. är domkyrkan (fig. 1; byggd 1208–1363, sedan en
äldre af Otto den store byggd kyrka nedbrunnit), med
Ottos och hans gemål Edithas grafvar samt en vacker
grafvård öfver ärkebiskop Ernst af Sachsen (d. 1513),
ett mästerverk af Peter Vischer i Nürnberg. Den
katolska Vårfrukyrkan (förr klosterkyrka) är en
korsformig basilika, påbörjad omkr. 1070, omkr. 1240
delvis ombyggd i gotik. Af det forna, 1015 grundlagda,
1129 med premonstratensmunkar besatta klostret
(nu pedagogium) återstå refektoriet och östra
gafveln. De förnämsta världsliga byggnaderna äro
börsen och rådhuset (byggdt 1691, tillbyggdt 1865),
vid Alte markt (på hvilket torg står en ryttarstaty
af Otto den store från slutet af 1300-talet), den
nya stadsteatern (bronsbyst af K. Immermann) och Kaiser-Friedrich-museum
(fullb. 1906, bronsstaty af kejsar Fredrik)
vid Kaiserstrasse, regeringsbyggnaden
och öfverpresidentens bostad vid Domplatz,
justitiepalatset i Sudenburg, generalkommandot och
centralbangården. Monument utom de nämnda finnas
öfver kejsar Vilhelm I (på Kaiser-Wilhelm-platz),
furst Bismarck, borgmästaren Otto von Guericke (nära
Altmarkt) och Luther (framför Johanneskyrkan). M. är
en af de förnämsta handelsstäderna i Tyskland. Dess
sockermarknad är den största i riket, och dessutom
har det stor omsättning af boskap, spannmål,
kol, järn- och kolonialvaror, surkål m. m. Äfven
industrien är mycket betydande och omfattar
tillverkning af maskiner och metallvaror, sprit,
socker, cement, tobaksvaror, kemikalier, bomulls-
och sidenvaror m. m. Största industrianläggningen
är firman Krupps Grusonwerk i Buckau (se
Gruson), som sysselsätter 4,000 arbetare. M. är ock en
viktig järnvägsknut. Det är säte för 4:e armékårens
generalkommando, provinsens appellationsdomstol och
förvaltande myndigheter, ett lutherskt konsistorium
och två generalsuperintendenter för den evangeliska
kyrkan, har pedagogiskt seminarium, fyra gymnasier
(af hvilka ett, pedagogium, med kandidatkonvikt
för utbildning af religionslärare, i det forna
premonstratensklostret), realgymnasium med högre
realskola, realskola, konst- och tekniska skolor af
flera slag, två musikkonservatorier, fyra teatrar,
ett ortopedisk-kirurgiskt institut, konst- och
konstindustrimuseum (Kaiser-Friedrich-museum), ett
naturhistoriskt museum, stadsbibliotek och de därmed
förenade lärarbiblioteket och historiska föreningens
bibliotek, statsarkiv och stadsarkiv. Bland stadens
tidningar är den 13 ggr i veckan utkommande
nationalliberala "Magdeburgische zeitung"
(hvars äldsta bevarade nummer härrör från 1626)
mest känd. Invånarantalet var 1910 279,629 pers.,
de fleste protestanter.

Historia. M. var en liten
handelsplats redan i början af 800-talet, men erhöll
sin egentliga uppkomst genom kejsar Otto den store
(936–937), som där 937 grundlade det ofvannämnda
benediktinklostret Bergen. 968 blef staden säte för
en ärkebiskop, hvilken fick värdigheten af Tysklands
primas och sträckte sin myndighet öfver stiften
Meissen, Merseburg, Naumburg (Zeitz), Havelberg,
Brandenburg samt till slutet af 1100-talet äfven öfver
Lebus och Posen. Under 1200-talet hade M. blifvit
en blomstrande handelsstad och en viktig medlem af
hansan. Dess tidigt inrättade "schöffenstuhl" stod i
stort anseende under medeltiden, och dess stadsrätt
var antagen i många delar af Tyskland, Polen och
Böhmen. Vid slutet af 1400-talet hade staden gjort sig
nästan oberoende af ärkebiskoparna, men blef aldrig
fri riksstad. Den omfattade reformationen 1524 och
styrdes därefter af protestantiska ärkebiskopar eller,
såsom de efter 1566 kallades, administratörer. Då
borgarna vägrade antaga "Interim", förklarades staden
i akt och belägrades i flera månader (1550–51) af
kurfurst Morits af Sachsen samt intogs nov. 1551. I
Trettioåriga kriget besattes M. 1626 för en kort
tid af Wallenstein, belägrades af honom förgäfves
i 28 veckor 1629 och ånyo 1630 af Pappenheim, med
hvilken Tilly i mars 1631 förenade sig. Staden, hvars
kommendant var den af Gustaf II Adolf ditsände

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free