- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
563-564

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Majanthemum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

563

Majestätsbrott-Majolika

564

bl. a. rätt att anställa 30 "defensorer" till
sin religions skydd samt att uppföra kyrkor och
skolor. Vidden af sistnämnda medgifvande tolkades
snart olika af protestanter och katoliker, och denna
meningsstrid ledde slutligen, 1618, till utbrottet af
Trettioåriga kriget. Efter bömarnas nederlag på Hvita
berget vid Prag (1620) sönderskar kejsar Ferdinand
II urkunden med egen hand.

Majestätsbrott (lat. crimen Icesce majestätis),
jur.y förgripelse med ord eller gärning emot en
stats öfverhufvud. Sådana angrepp, som riktas emot
statsöfverhufvudets ställning som sådant, hänföras
dock vanligen af strafflagarna till h ö g f ö r-r ä
d e r i (se d. o.). Sålunda blir det enligt svensk
lag högförräderi, om någon söker beröfva konungen
lifvet eller friheten eller uttränga honom från
tronen, majestätsbrott åter, om någon eljest gör sig
skyldig till våld eller misshandel emot konungen,
talar eller skrifver smädligt om honom eller förgår
sig emot honom med hotelse eller annan missfirmlig
gärning. För våld eller misshandel mot konungen
stadgar svensk lag, utan att, såsom vissa främmande
lagar, göra undantag för lindrigare fall, dödsstraff
eller straffarbete på lifstid; för de öfriga fällan
är straffet viss tids straffarbete eller fängelse. -
Under majestätsbrott i vidsträckt mening inbegripas i
monarkiska stater äfven förgripel-ser emot medlemmar
af monarkens familj. Straffen för dessa brott äro i
allmänhet lindrigare än för sådant majestätsbrott,
som riktas emot monarken själf. Majestätsbrott får
enligt svensk lag ej (såvida icke dråp egt rum)
åtalas af allmän åklagare, utan att konungen lämnat
tillstånd därtill. Jfr art. Högmålsbrot t. - Om
begreppet majestätsbrott i det forna Rom se M a j e
s t a s. J- H-r. (N. S-g.)

Majestätspluratis. SePluralismajestatis.

Majestätsrättigheter. Se Konung, sp. 929.

Majeutik (af grek. maieutika’,
"barnförlossningskonst") kallar Sokrates, som skall
ha varit son till en barnmorska, sitt förfarande
att genom frågor och pröfning under samtal med
sina vänner ur deras eget inre framkalla begreppen
och bedöma, huruvida dessa andliga foster äro
missfoster eller goda foster, som förtjäna att
uppfödas. Se slutet af Platons "Theaitetos".
S-e.

Majfält. Se E täts ge n er a u x, sp. 971.

Majgrefve. Se Ma j och Gesäll, sp. 1077.

Majhaugen. Se Lillehammer.

Majhjärtkörsbär, trädg. Se Körsbär.

Ma’jkov, Vasilij I v a n o v i t j, rysk skald,
f. 1728, d. 1778, har företrädesvis gjort sig känd
som skaparen af den komiska epopén i Ryssland genom
den cyniska, men kvicka "hjältedikten" Jelisej
ili razdrazjennyj Bakch (J. eller den för-törnade
Bakchos; 1771, ny uppl. 1778; innehålls-redogörelse
i A. Jensens "Rysk kulturhistoria", II). Hans
samlade dikter utgåfvos 1809, sedan 1867 med
biografisk inledning af Leonid M. (se följ. art. 2).
A-d J.

Ma’jkov. 1. A p o 11 o n N i k o l a j e v i t j
M., rysk skald, f. 1821, d. 1897, utgaf 1847 en
samling skisser på vers från Rom (Otjerki Rima),
blef bibliotekarie vid Moskvas Rumjantsevmuseum
och president i censurkommittén för utländska
tryckalster. Hans lyriska dikter behandla dels den
forn- och ny-grekiska världen, dels den fornslaviska
och äro utmärkta i formen. För scenen skref han
de lyriska

och reflekterande dramerna Tri smrti (Tre dödsfall),
Dva mira (Två världar) med romerska motiv samt
de lyriska hjältedikterna Knjazjna (Furstinnan)
och Bringilda (Brynhilda). Dessutom omdiktade
han förträffligt "Igorkvädet". Hans samlade
skrifter i 3 dlr utkommo 1858 (6:e uppl. 1893). -
M:s broder, Valerian Nikolajevitj M., f. 1823,
d. 1847, var framstående litteraturkritiker i
Bje-linskijs skola. - 2. Leonid Nikolajevitj M.,
den föregåendes broder, rysk litteraturforskare,
f. 1839, d. 1900, blef 1863 promoverad på en afh. om
den ryska folkepiken, O bylinach Vladimirova cikla,
tjänstgjorde i finansministeriet och vid offentliga
biblioteket och invaldes 1889 i kejs. vet. akad.,
där han 1893 blef vice president. Hans studier öfver
den ryska litteraturen under 1600- och 1700-talen
utgåfvos i bokform 1889, 1893 under titeln Ocerki
iz istorii russkoj literatury XVII i XVIII v. Hans
undersökningar om Rysslands äldre litteratur samlades
1890-91 i Materialy i izslédovanija po starinnoj
russkoj literaturé. Mycket förtjänstfull är hans
akademiska edition af Batiusjkovs dikter jämte
biografi. M. var 1872-86 president för etnografiska
afdelningen af Geografiska sällskapet och redigerade
en del af dess skrifter. l-2. A-d J.

Majkörsbär. Se Körsbär.

Majlagarna (ty. maigesetze) kallas de i maj 1873,
1874 och 1875 för Preussen och Tyska riket utfärdade
kyrkopolitiska lagar, som skulle värna om statens
rättigheter gentemot de ultramontanes anspråk. Jfr
Preussen (Historia).

Majlåth. 1. Janos M., ungersk grefve, skriftställare,
f. 1786 i Pest af ungersk släkt, författade dikter,
öfversatte forntyska kväden, ungerska sagor,
noveller och lyrik samt kompilerade flera historiska
arbeten, af hvilka det största, Geschichte des
öster-reichischen kaiserstaates (5 bd, 1834-50),
är intaget i Heeren-Ukertska samlingen. Till följd
af näringsbekymmer dränkte han sig 3 jan. 1855,
frivilligt följd af sin dotter, i Starnbergsjön
nära München.

2. György M., den föregåendes son, f. 1818, d. 1883,
deputerad i ungerska riksdagen 1839 och 1843, äfven
landshöfding i komitatet Baranya 1847, 1861 medlem,
såsom representant för konservativa åsikter, af det
förstärkta riksrådet. 1865 blef M. ungersk hofkansler,
senare judex .curise och magnattaffelns president. 29
mars 1883 föll han i sitt palats i Budapest offer för
rånmord, l
o. 2. (K. B. W.)

Majo [ma’chå], fem. maj a (sp., fin, smyckad,
utstyrd), benämning i synnerhet på andalusiska
bergsbor, som uppträda i färgrika dräkter och med
stolta låter. "El majo" är dristig och oförvägen,
"la maja" är en graciös danserska. Ad. H-n.

Majo [ma’jå], Francesco di, italiensk kompositör,
f. omkr. 1740 i Neapel, d. 1770 i Rom, organist vid
k. kapellet i Neapel, skref 19 operor, 8 oratorier och
kantater, 5 mässor, psalmer m. m. Han var en gedigen
representant för den andra neapolitanska skolan.
E- F-t-

Majo [ma’jå], A. Se M a i.

Majo-Bomokandi, biflod. Se Bomokandi.

Majo Kebbi, flod. Se Kebbi.

Majolika. Se F a j a n s och pl. till art. Keramik. -
I fråga om moderna fajanser användes ordet ofta,
ehuru mycket oegentligt, för att be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free