Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malajiska arkipelagen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
609
Malakitgrönt-Malakka
610
användes den, på grund af sin praktfulla färg och
förmåga att antaga polityr, till dekorationsföremål,
såsom bordskifvor, vaser, mosaikarbeten o. s.
v. Pelarna i Isakskatedralen i Petersburg
äro belagda därmed. F. n. erhållcs sådan malakit
endast j från koppargruvorna vid Nizjnij-Tagilsk
i Ural. | I bergsakademiens samling i Petersburg
finnes ett stycke malakit därifrån, vägande
1,500 kg. och ! uppskattadt till ett värde af
525,000 rubel. UJ.SJ-* | Malakitgrönt, kem.,
ett grönt färgämne, till- j hörande en grupp
af anilinfärger (se d. o.), som ! härleder sig
från trifenylrnetan (se d. o.). Med ; ordet
betecknas zinkdubbelsaltet, oxalat eller pi-kratet
af tetrametyl-di-fj-amidotrifenylcarbinolan-hydrid;
motsvarande enkla klorid framställes genom formeln:
Cl(CHs)?N-<
>=c-:
-N (CH3)2
Färgämnet framställes genom kondensation
af bens-aldehyd med dimetylanilin i
närvaro af svafvel-syra eller saltsyra och
kondensationsproduktens, den s. k. leukoföreningens
(se d. o.), oxidation med blysuperoxid.
H- E.
Malakka [eng. utt. məlä’kə]. 1. Malajiska halfön
(malaj. Tanah malayu, "malajernas land"), en lång
och smal halfö, som utgår från Östra indiska halfön
och omges af Sydkinesiska hafvet med Siamviken i
ö., Bengaliska viken i v. och Malakkasundet (The
Strait) i s. v. och s., hvilket skiljer den från
Sumatra. Geografiskt börjar halfön vid Krahnäset
(10° n. br.), men politiskt och antropologiskt måste
den öfre delen betraktas mera som en fortsättning
af konungariket Siam än som en afdelning af
malajernas land. Från Krah sträcker sig halfön
söderut med någon dragning åt ö. till Tanjong Bulus
(1° 16 1/2’ n. br.), omkr. 1,100 km. Största bredden
(mellan Tanjong Penunjut i Trengganu till Tanjong
Hantu i Dindings) är omkr. 320 km. Arealen beräknas
till 181,000 kvkm. Halfön genomdrages i hela sin
längd af parallellt löpande bergskedjor af granit,
gnejs, glimmerskiffer, kvartsit samt paleozoiska
skiffrar, sandsten och kalksten. Från sänkan vid
Isthmus (30 m.) höjer sig halfön i Sema till 1,050
m. och i Khao Luong till 1,772 m., hvarpå följer en
dalsänka i Ligornäset, som i s. omges af ett högt
och vidt förgrenadt bergland, som ger halfön dess
största bredd, och bland hvars toppar må nämnas Ophir
(1,265 m.) ö. om staden Malakka samt Gunung Tahang
(omkr. 3,000 m.), som anses vara halföns högsta
berg. Härifrån aftager åter höjden, och den sydligaste
delen af M. är ett ganska jämnt land. På båda sidorna
om bergen sträcka sig lågländer fram till hafvet,
och särskildt den västra och södra kusten omges af en
mängd öar och ögrupper, såsom Salang, Pulo Lantara,
Pulo Langkava och Pulo Penang i v., Singapore och
Riou-arkipelagen i s. och Tinggi, Pulo Tiuman, Kaw
Samui och Kaw Pa Ngam (Pennan) i ö. Ett stort antal
vattenrika floder nedströmmar från bergen; af dem
äro Perak, Bernam och Muar i v. samt Kelantan och
Pahang i ö. de största. Klimatet är hett och fuktigt
och har ansetts vara osundt, ehuru man nu erkänner,
att det ej är sämre än Burmas. Västra sidan, som är
utsatt för sommarmonsunen, är mer fuktig än den östra, hvilken har
blott höst- och vinterregn. I Singapore, som är den
varmaste trakten, stiger temperaturen sällan öfver
36,5° C. i skuggan, och årsmediet är i allmänhet under
27°. På fastlandet, och särskildt på östra sidan,
är det svalare, sällan öfver 34° och om natten under
21°. Regnmängden varierar på västra kusten mellan 2
och 3 m. ; på östra kusten uppgår den till omkr. 4
m. Växtligheten är tropisk. De låga, sanka kusterna,
särskildt den västra, täckas af mangroveskogar; det
fuktiga klimatet alstrar en stor mängd palmarter. Rikt
företrädda äro äfven växtfamiljerna Guttiferæ och
Myrtaceæ och släktet Ficus. Hela halfön kan sägas
vara en enda stor skog, genomskuren i alla riktningar
af oräkneliga strömmar. Endast en obetydlig del af
den har någonsin besökts af mänskliga varelser. I
allmänhet är den ock så tät, att det är omöjligt att
bana sig väg genom densamma utan yxa, och äfven de
vilda djuren begagna endast upptrampade stigar. Träd,
som lämna hårdt virke, finnas i ymnighet. De
förnämsta fruktträden äro durian (Durio), mangostan
(Garcinia), anona, granatträdet, jackträdet, kokos-,
areka- och sockerpalmen samt bananen. De förnämsta
djungelprodukterna äro kautschuk och guttaperka samt
många slags rotting. Kamferträd och ebenholts finnas
i mindre mängd. Föremål för odling äro ris, sockerrör,
bomull, tobak, peppar, gambirbuskar, sagopalmen,
kaffe och te. I de brittiska områdena har odlingen
af kautschukträd starkt utvecklats. Till sin fauna
liknar halfön mest Borneo och Sumatra, liksom den
öfver hufvud i geografiskt och etnologiskt hänseende
snarare tillhör den indiska världen än den asiatiska
kontinenten. De sedimentära bildningarna innesluta
skiffer, kalk- och sandsten. F. ö. lämnar mineralriket
tenn, guld, järn, bly och andra metaller i obetydliga
kvantiteter. Jordbruket är hufvudnäring. I politiskt
hänseende delas halfön i 4 afdelningar: brittiska
kolonien Straits settlements (öarna Singapore, Penang
och Dindings, prov. Wellesley på fastlandet midtemot
Penang, det obetydliga området Dindings samt staden
och området Malakka), de federerade malajstaterna
(sultanaten Perak, Selangor och Negri Sembilan på
västkusten samt Pahang på östkusten), den oberoende,
ehuru inom brittiska intressesfären liggande staten
Johor, de icke federerade staterna under brittiskt
protektorat (Kelantan, Trengganu, Keda och Perlis)
samt den grupp af stater n. om Keda, som erkännas
ligga inom Siams intressesfär. Hela folkmängden
är något öfver 2,5 mill., hvaraf omkr. 715,000
i Straits settlements, något mer än 1 mill. i de
federerade malajstaterna, omkr. 200,000 i Johor
samt 725,000 i återstoden. Kineserna äro omkr. 1
mill. (omkr. 370,000 i Straits settlements, 435,000
i de federerade malajstaterna, 150,000 i Johor och
återstoden i mindre samhällen eller som isolerade
handlande spridda i halföns byar och småstäder). Den
malajiska befolkningen, inberäknadt inflyttade från
östra arkipelagen, är omkr. 1 mill., tamiler och andra
infödingar från Indien omkr. 100,000, urinvånarna
kanske 20,000, européer och amerikaner 6,500 och
eurasier omkr. 9,000, hvartill komma siameser. – Utom
thai l. siameser, som utan tvifvel sent inflyttat
norrifrån, finnas tre raser, som en längre tid haft
sitt hem på halfön: semang l. pan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
