- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
663-664

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

663

Malmström

664

Vet. soc. i. Uppsala (1876), Vet. akad. (1877),
Videnskabernes selskab i Köpenhamn (1878), Svenska
akad., där han 1878 efterträdde H. M. Melin,
Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala (1889)
och Vet. och Vitt. samh. i Göteborg (hedersled. 1895).

M. intar en af de främsta platserna inom den svenska
häfdaforskningen och historieskrif ningen, särskildt
genom Sveriges politiska historia från K. Carl XII:s
död till statshvälfningen 1772. Kedan 1855 utgaf han,
efter omfattande forskningar, bl. a. i Paris’, Londons
och Köpenhamns arkiv (1852-53), detta verks l:a del,
som tillskyndade förf. det af Svenska akad. utdelade
kungliga priset. 1863 utkom 2:a delen. Löpande göromål
och andra offentliga uppdrag tycktes sedermera hindra
författaren att lägga hand vid fortsättningen. På
förslag af K. F. Bergstedt beviljade då 1868 års
riksdag för 1869 ett extra anslag å 2,500 rdr -
ett anslag, som riksdagen, på K. M:ts proposition,
förnyade under de 7 följande åren -, på det att
M. skulle sättas i tillfälle att utan afbrott
i de honom åliggande akademiska funktionernas
jämna gång fullborda och utge sitt verk. K. M:t
beviljade honom, såsom nämndt, tjänstledighet
fr. o. m. 1869 års början, och sedan skred arbetet
raskt framåt. 1871 utkom 3:e delen, för hvilken
förf. af Vet. akad. erhöll Letterstedtska priset,
cch redan 1877 förelåg verket afslutadt med 6:e
delen. En andra, särskildt beträffande de två första
delarna omarbetad, upplaga utkom 1893-1901. M. har i
sin historia lagt i dagen flera af häfdatecknarens
yppersta egenskaper: han har med orubbligt lugn,
omutlig trohet och genomträngande blick samt utan att
någonsin låta sig förtröttas under sökandet efter
händelsernas rätta sammanhang belyst de upprörda
partilidelsernas, besticklighetens och de politiska
kulissintrigernas tidehvarf. - Af hans öfriga
historiska arbeten må påpekas Bidrag till svenska
kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet
(i "Frey", 1850), Om centralisation, embetsmän och
län i Sverige under medeltiden (1851, i "Tidskrift
för litteratur"), Om konventikelplakatets uppkomst
(1852, i nyssnämnda tidskrift, hvilken han efter
K. F. Bergstedt redigerade under loppet af 1852);
vidare Om österrikiska successionskrigets uppkomst och
första skede (i "Nord. universitets-tidskrift", 3:e
arg., 1858), Om embetsmännens ställning till riksdagen
under frihetstiden (i Vitt. hist. o. ant. akad:s
handl., d. 26, 1869) samt flera uppsatser rörande
1700-talets historia i "Svensk tidskrift" (1869,
1871-72) och "Historisk tidskrift" (1884, 1896),
Inträdestal i Svenska akad. (denna akad:s handl.,
d. 54, 1879) och Minne af Of ver ståthållaren
frih. J. A. v. Lantings-hausen (Svenska akad:s handl.,
d. 62, 1886). Under titeln Smärre skrifter rörande
sjuttonhundratalets historia utgaf M. 1889 flera förut
offentliggjorda uppsatser och afhandlingar i reviderad
form. Den af M. 1863 utgifna handboken Sveriges
statskunskap i kort sammandrag (9:e uppl. 1892;
sedan i omarbetad form af J. F. Nyström) har
öfversatts och bearbetats i Bluntschlis och Braters
"Deutsches staatswörterbuch" (art. "Schweden"). -
På M:s sjuttiofemårsdag öfverlämnades till honom som
en hyllningsgärd en festskrift, "Historiska studier",
innehållande uppsatser af tolf äldre och

yngre svenska historiker. Till hans åttioårsdag
utkom en ny hyllningsskrift, "Bidrag till Sveriges
medeltidshistoria", honom tillegnad af Historiska
seminariet vid Uppsala universitet.

1. K. \V-g. 2. J- Th. W. (L. S). Malmström, Johan
August, målare, f. 14 okt. 1829 i Västra Ny socken,
Östergötland, d. 18 okt. 1901 i Stockholm, var son
till en landt-snickare och ornamentsbildhuggare
och deltog i sin ungdom i faderns arbete - äfven i
jordarbetet. Han började tidigt skära figurer i trä
och måla namnsdagsgratulationer o. a. Först vid 21 års
ålder fann han möjlighet att komma till Stockholm,
var där elev vid konstakademien 1849-56, reste 1856
till Dusseldorf och erhöll 1857 kungl. medaljen och
resestipendium. Han hade då hemsändt Kung Heimer
och Aslög - ett motiv, som han redan under elevtiden
försökt sig på - och Ragnar Lodbroks söner mottaga
underrättelsen om sin faders död. 1857 for han
till Paris, återvände 1858 till Dusseldorf för
att i samarbete med Gude fullborda Vikingar på
stranden och fortsatte sedan studierna i Paris,
där han var elev af Couture och tog starkt intryck
af dennes målningssätt. 1859-60 gjorde han en resa
till Italien. I Paris målades 1859 Ingeborg mottager
underrättelsen om Hjalmars död (Nationalmuseum)
och Blenda uppmanar Värendskvinnorna till strid samt
påbörjades Bråvallaslaget, som var M:s hufvudarbete
under dessa år. 1862 afbröt han emellertid arbetet
på denna målning, som ej tillfredsställde honom och
som h. o. h. saknar nordisk karaktär (den eges nu
af Svenska konstnärernas förening och är uppsatt i
Konstnärshuset). 1863 begaf sig M. för andra gången
till Italien, bosatte sig 1864 i Stockholm, ’blef
s. å. led. af konstakademien och 1867 professor
där. I Stockholm utställdes 1866 Kung Sverres tåg
till Norge, Älfvalek och Sista paret ut (de båda
sistnämnda i Nationalmuseum), som följdes af många
små älskvärda skildringar ur barnlifvet, svenska
barntyper i svensk sommar-natur: Grindslanten,
Skvallerbyttan (Nationalmuseum), Vill frun
köpa?. Brudparet kommer m. fl. 1867 började M. ett
nytt Bråvallaslag på en större duk än den förra,
med annan komposition och helt annan färghållning,
men resultatet blef ej lyckligt, och täflan blef
aldrig fullt afslutad. M. egnade sig ganska mycket
åt illustrationen, utförde teckningar till Tegnérs
"Fritjofs saga" (1868; sedermera äfven danska, tyska
och amerikanska uppl.). För en ny upplaga af dikten
utförde han 1888 14 oljemålningar. 1880 utkom "Sagan
om Ragnar Lodbrok och hans söner" af P. A. Gödecke,
med illustrationer af M., och 1883 "Fänrik Ståls
sägner". 1895 illustrerade han Runebergs "Grafven
i Perrho" i oljemålningar och tuschlavyrer, och vid
M:s död förelåg illustrationsmaterielet till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free