Print (PDF) - On this page / på denna sida - Malmö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1818-37 anlades en ny ytterhamn, 1838-40 Suellshamnen, och i sammanhang med anläggandet inom västra hamnområdet 1853-56 af en skeppsreparationsdocka utgräfdes 1856-57 dockhamnen och 1873-75 till ett djup af nära 6 m. Varfshamnen, där Kockums mek. verkstad anlade skeppsvarf, och Varfskanalen. Den stora utvidgningen af yttre hamnen egde rum 1877-84, Citadellshamnen byggdes 1885-86, närmast för vinterliggare. 1897 påbörjades byggandet af Nyhamnen, som invigdes 1903 (jfr fig. 2 i art. Färja). Enär torrdockan visat sig för liten, har af nuv. hamningenjören S. Engström uppgjorts förslag till en ny sådan i V. Skeppsbron v. om inre fyren. Den skall vara färdig i sept. 1912 och få en längd i bottnen af 160 m., en bredd af 21,8 m. och ett djup på tröskeln af 7,25 m. Ö. om torrdockan genomskäres V. Skeppsbron af en kanal till dockhamnen, hvars östra del fylles. Djupet i Nyhamnen, inseg-lingsrännan och Yttre hamnen är 7,25 m., i de öfriga hamnarna 6,6 m. och i stadskanalerna 3,5-4 m. En betydlig utvidgning af hamnen genom anläggning af Frihamnen och Industrihamnen ö. om Nyhamnen beslöts i juni 1911. Hamninkomsterna och tulluppbörden utgjorde 1856: resp. 115,824 och 644,297 kr., 1890: 640,563 och 4,050,798 kr. samt 1911: 1,060,387 och 6,864,510 kr. (tullmedel 6,704,896 kr., fyr- och båkmedel 118,825 kr., skogsvårdsafgifter 14,498 kr. och sockerskatt 26,291 kr.). De förnämsta exportvarorna äro boskap, smör, spannmål eller produkter däraf; importvaror äro lefvande djur, stenkol, metaller, maskiner, bomull, gödselmedel, hudar, kaffe, kakao, kli, frö, spannmål, tobak och vin. In- och utförseln af lefvande djur är större än i Stockholm och Göteborg. Stadens handelsflotta räknade vid 1909 års slut 4 segelfartyg om 1,688 ton och 28 ångfartyg om 19,659 ton. 1911 ankommo 5,674 ångare om 2,286,296 reg.-ton, 876 segelfartyg om 48,312 ton samt 366 pråmar om 23,589 ton samt 1,313 ångfärjor om 874,043 ton med 17,820 järnvägsvagnar. Hamnen står i daglig förbindelse med Köpenhamn dels genom Svenska rederia.-b. Öresunds båtar, dels genom ångfärjor. Äfven med Tyskland är trafiken mycket liflig, dels öfver Trelleborg, dels genom direkt daglig förbindelse med Lybeck, genom två ångbåtar i veckan från Hamburg och genom en från Stettin. Dessutom finnes reguljär ångbåtsförbindelse med Argentina, hamnar vid Medelhafvet samt i Syd-Spanien, Portugal, Frankrike, Belgien, Holland och England. Stadens handelskår omfattade 1910 1,912 handlande (hvaraf 113 aktiebolag och 5 registr. föreningar) med 2,962 betjänte och en taxerad inkomst af handelsrörelsen af nära 5,5 mill. kr. M. är ett af landets viktigaste järnvägscentra: från ingen annan svensk stad utgå så många järnvägslinjer. Staden har 6 järnvägsstationer, nämligen: 1. Statens järnvägars (Malmö hufvudstation; se fig. å pl. III till art. Bangård), till hvilken ansluta statsbanelinjerna från Stockholm, Göteborg och Trelleborg samt Malmö-Simrishamns och Malmö-Genarps järnvägar; 2. Ångfärjestationen, tillhörig Statens järnvägar, för järnvägstrafiken med Köpenhamn, förmedlad sedan okt. 1895 genom en dansk och sedan aug. 1900 jämväl genom en svensk ångfärja; 3. Malmö Västra station, tillhörig Malmö-Ystads järnväg, dit jämväl Malmö-Trelleborgs järnväg ingår; 4. Malmö-Limhamns järnvägs station; 5. Östervärns station, tillhörig Malmö-Simrishamns järnväg och föreningsstation för denna järnväg och statsbanelinjen Malmö-Trelleborg samt Malmö-Genarps järnväg; 6. Södervärns station, tillhörig Malmö-Ystads järnväg och föreningsstation mellan denna järnväg och Malmö-Trelleborgs järnväg. Af bankinrättningar märkas: riksbankens afdelningskontor (sedan 1824), Skandinaviska kredita.-b:s afdelningskontor (sedan 1911; förut Skånes ensk. banks hufvudkontor 1876-1910), hufvudkontor af A.-b. Skånska handelsbanken, Sydsvenska kredit-a.-b. och A.-b. Malmö folkbank samt afdelningskontor af Bänka.-b. Södra Sverige. Uteslutande för fastighetskrediten finnas Skånska intecknings-a.-b. (sedan 1885) och Skånes stadshypoteksförening (med hufvudkontor i M. sedan 1909). Vidare finnas 4 sparbanker: M:s sparbank (sedan 1824), sparbanken Bikupan (sedan 1873), Oxie härads sparbank (sedan 1847) och Föreningarnas sparbank (sedan 1907), samt följande försäkringsbolag: Brand- och lifförsäkringsa.-b. Skåne (1884), Sjöförsäkringsa.-b. Öresund (1890), Återförsäkringsa.-b. Aurora (1896), Hermes (1897) och Malmö (1902). Stadens gaslysningsanläggning togs i bruk 1854 och dess elektricitetsverk 1901. Sedan 1909 öfverföres energi från Lagans kraftstation dels till stadens elektricitetsverk, dels till M:s yllefabrik. 1904 öppnades stadens offentliga slakthus, det största i Sverige, beläget på östra hamnområdet. Inom den närmaste tiden kommer staden att öfvertaga folkbadet för en kostnad af bortåt l/2 mill. kr. Det äldsta M., som förekommer under formerna Malmhaug, Malmöyghe, Malmöghe, Malmey o. s. v. (af malm, i betydelsen sand, och fno. haug, hög, l. ey, ö), låg s. om den vägknut, som bildas af de från Lund, Ystad och Västervång ledande vägarna (numera Förenings- och Södra förstadsgatorna), eller på den plats, där 1914 Baltiska utställningen kommer att hållas, och nämnes första gången 1116, då det hade egen kyrka vid Stora Pildammen. Genom en lång väg, motsvarande nuv. Södra förstadsgatan, stod det i förbindelse med fiskeläget Skvalperup, som under det rika sillfisket i Sundet och de tyske köpmännens växande handel på de skånska kustorterna utvecklade sig till en liten stad, hvilken snart öfverflyglade moderstaden i storlek och på 1200-talet kallades Nedre Malmöghe till skillnad från Öffre Malmöghe samt slutligen på 1300-talet blef den egentliga staden, särskildt sedan Matts Kettilmundsson i okt. 1318 aftvingat det senare en större brandskatt. 1319 lades på sandbankens östra del grunden till en ansenlig, för hela den nya staden afsedd sockenkyrka, S:t Petri och Pauli kyrka, och ungefär samtidigt torde stadens äldsta rådhus (å riksbankens nuv. tomt) ha uppförts. De äldsta i behåll varande privilegierna äro af 20 dec. 1353, och dessa bekräftades och utvidgades 23 dec. 1360, 5 maj 1415, 13 nov. 1440 o. s. v. Redan under medeltiden var M. näst Köpenhamn Danmarks största stad samt under sillfiske- och höstmarknadstiden den af tyska och andra utländska köpmän mest besökta näst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
