Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1818–37 anlades en ny ytterhamn, 1838–40 Suellshamnen,
och i sammanhang med anläggandet inom västra
hamnområdet 1853–56 af en skeppsreparationsdocka
utgräfdes 1856–57 dockhamnen och 1873–75
till ett djup af nära 6 m. Varfshamnen, där
Kockums mek. verkstad anlade skeppsvarf, och
Varfskanalen. Den stora utvidgningen af yttre
hamnen egde rum 1877–84, Citadellshamnen byggdes
1885–86, närmast för vinterliggare. 1897 påbörjades
byggandet af Nyhamnen, som invigdes 1903 (jfr fig. 2
i art. Färja). Enär torrdockan visat sig för liten,
har af nuv. hamningenjören S. Engström uppgjorts
förslag till en ny sådan i V. Skeppsbron v. om
inre fyren. Den skall vara färdig i sept. 1912
och få en längd i bottnen af 160 m., en bredd af
21,8 m. och ett djup på tröskeln af 7,25 m. Ö. om
torrdockan genomskäres V. Skeppsbron af en kanal
till dockhamnen, hvars östra del fylles. Djupet i
Nyhamnen, inseg-lingsrännan och Yttre hamnen är 7,25
m., i de öfriga hamnarna 6,6 m. och i stadskanalerna
3,5–4 m. En betydlig utvidgning af hamnen genom
anläggning af Frihamnen och Industrihamnen ö. om
Nyhamnen beslöts i juni 1911. Hamninkomsterna och
tulluppbörden utgjorde 1856: resp. 115,824 och
644,297 kr., 1890: 640,563 och 4,050,798 kr. samt
1911: 1,060,387 och 6,864,510 kr. (tullmedel
6,704,896 kr., fyr- och båkmedel 118,825 kr.,
skogsvårdsafgifter 14,498 kr. och sockerskatt 26,291
kr.). De förnämsta exportvarorna äro boskap, smör,
spannmål eller produkter däraf; importvaror äro
lefvande djur, stenkol, metaller, maskiner, bomull,
gödselmedel, hudar, kaffe, kakao, kli, frö, spannmål,
tobak och vin. In- och utförseln af lefvande djur
är större än i Stockholm och Göteborg. Stadens
handelsflotta räknade vid 1909 års slut 4 segelfartyg
om 1,688 ton och 28 ångfartyg om 19,659 ton. 1911
ankommo 5,674 ångare om 2,286,296 reg.-ton, 876
segelfartyg om 48,312 ton samt 366 pråmar om 23,589
ton samt 1,313 ångfärjor om 874,043 ton med 17,820
järnvägsvagnar. Hamnen står i daglig förbindelse med
Köpenhamn dels genom Svenska rederia.-b. Öresunds
båtar, dels genom ångfärjor. Äfven med Tyskland
är trafiken mycket liflig, dels öfver Trelleborg,
dels genom direkt daglig förbindelse med Lybeck,
genom två ångbåtar i veckan från Hamburg och
genom en från Stettin. Dessutom finnes reguljär
ångbåtsförbindelse med Argentina, hamnar
vid Medelhafvet samt i Syd-Spanien, Portugal,
Frankrike, Belgien, Holland och England. Stadens
handelskår omfattade 1910 1,912 handlande (hvaraf
113 aktiebolag och 5 registr. föreningar) med 2,962
betjänte och en taxerad inkomst af handelsrörelsen
af nära 5,5 mill. kr. M. är ett af landets viktigaste
järnvägscentra: från ingen annan svensk stad utgå så
många järnvägslinjer. Staden har 6 järnvägsstationer,
nämligen: 1. Statens järnvägars (Malmö hufvudstation;
se fig. å pl. III till art. Bangård), till hvilken
ansluta statsbanelinjerna från Stockholm, Göteborg och
Trelleborg samt Malmö–Simrishamns och Malmö–Genarps
järnvägar; 2. Ångfärjestationen, tillhörig Statens
järnvägar, för järnvägstrafiken med Köpenhamn,
förmedlad sedan okt. 1895 genom en dansk och sedan
aug. 1900 jämväl genom en svensk ångfärja; 3. Malmö
Västra station, tillhörig Malmö-Ystads järnväg, dit jämväl
Malmö–Trelleborgs järnväg ingår; 4. Malmö–Limhamns
järnvägs station; 5. Östervärns station, tillhörig
Malmö–Simrishamns järnväg och föreningsstation för
denna järnväg och statsbanelinjen Malmö–Trelleborg
samt Malmö–Genarps järnväg; 6. Södervärns station,
tillhörig Malmö–Ystads järnväg och föreningsstation
mellan denna järnväg och Malmö–Trelleborgs järnväg.
Af bankinrättningar märkas: riksbankens
afdelningskontor (sedan 1824), Skandinaviska
kredita.-b:s afdelningskontor (sedan 1911; förut
Skånes ensk. banks hufvudkontor 1876-1910),
hufvudkontor af A.-b. Skånska handelsbanken,
Sydsvenska kredit-a.-b. och A.-b. Malmö folkbank
samt afdelningskontor af Bänka.-b. Södra
Sverige. Uteslutande för fastighetskrediten
finnas Skånska intecknings-a.-b. (sedan 1885) och
Skånes stadshypoteksförening (med hufvudkontor
i M. sedan 1909). Vidare finnas 4 sparbanker:
M:s sparbank (sedan 1824), sparbanken Bikupan
(sedan 1873), Oxie härads sparbank (sedan 1847) och
Föreningarnas sparbank (sedan 1907), samt följande
försäkringsbolag: Brand- och lifförsäkringsa.-b. Skåne
(1884), Sjöförsäkringsa.-b. Öresund (1890),
Återförsäkringsa.-b. Aurora (1896), Hermes (1897)
och Malmö (1902).
Stadens gaslysningsanläggning togs i bruk 1854 och
dess elektricitetsverk 1901. Sedan 1909 öfverföres
energi från Lagans kraftstation dels till stadens
elektricitetsverk, dels till M:s yllefabrik. 1904
öppnades stadens offentliga slakthus, det största
i Sverige, beläget på östra hamnområdet. Inom den
närmaste tiden kommer staden att öfvertaga folkbadet
för en kostnad af bortåt 1/2 mill. kr.
Det äldsta M., som förekommer under formerna Malmhaug,
Malmöyghe, Malmöghe, Malmey o. s. v. (af malm, i
betydelsen sand, och fno. haug, hög, l. ey, ö), låg
s. om den vägknut, som bildas af de från Lund, Ystad
och Västervång ledande vägarna (numera Förenings-
och Södra förstadsgatorna), eller på den plats,
där 1914 Baltiska utställningen kommer att hållas,
och nämnes första gången 1116, då det hade egen kyrka
vid Stora Pildammen. Genom en lång väg, motsvarande
nuv. Södra förstadsgatan, stod det i förbindelse med
fiskeläget Skvalperup, som under det rika sillfisket
i Sundet och de tyske köpmännens växande handel
på de skånska kustorterna utvecklade sig till en
liten stad, hvilken snart öfverflyglade moderstaden
i storlek och på 1200-talet kallades Nedre Malmöghe
till skillnad från Öffre Malmöghe samt slutligen
på 1300-talet blef den egentliga staden, särskildt
sedan Matts Kettilmundsson i okt. 1318 aftvingat det
senare en större brandskatt. 1319 lades på sandbankens
östra del grunden till en ansenlig, för hela den nya
staden afsedd sockenkyrka, S:t Petri och Pauli kyrka,
och ungefär samtidigt torde stadens äldsta rådhus
(å riksbankens nuv. tomt) ha uppförts. De äldsta i
behåll varande privilegierna äro af 20 dec. 1353, och
dessa bekräftades och utvidgades 23 dec. 1360, 5 maj
1415, 13 nov. 1440 o. s. v. Redan under medeltiden
var M. näst Köpenhamn Danmarks största stad samt
under sillfiske- och höstmarknadstiden den af tyska
och andra utländska köpmän mest besökta näst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
