Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mannheimguld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809
Mans-Mansard
810
Coplas de Manrique por la muerte de su padre (1476),
som af Löpe de Vega ansågos värda att ristas i guld
och sattes i musik af Venegas de Hene-strosa. De
utgöras af 43 korta strofer och ha blifvit
öfversatta till engelska af Longfellow. M:s dikter
återfinnas i "Cancionero general" och i Eivadeneiras
"Biblioteca de autores espanoles", bd 32 o. 35.
1-3. Ad. H-n.
Mans, Le [b ma7], hufvudstad i franska dep. Sarthe,
förr i prov. Maine, vid floden Sarthe och
väst-banan. 54,907 inv. (19ö6),ihela kommunen 69,361
inv. (1911). Den består af den högt belägna staden på
vänstra stranden och två förstäder på den högra. Den
är säte för 4:e armékårens generalkommando och
Katedralen i Le Mans, sedd från korsidnn.
biskopssäte samt har en katedral (S:t Julicn ;
se fig.), som trots sina olika stilar gör en
storartad verkan. Långhuset är byggdt i ädel romansk
stil på 1000-och 1100-talen, koret (med präktiga
glasmålningar) i äldre gotik och tvärskeppet, som är
högre än långskeppet, till största delen i sengotik
(på 1400-talet). Notre-Dame-du-Pré, på högra stranden
af Sarthe, är en till större delen romansk byggnad
från 1000- och 1100-talen, den enskeppiga, gotiska
Notre-Dame-de-la-Couture, som tillhört ett kloster
från 600-talet, härrör till större delen från 1100-
1300-talen; dess portal har vackra skulpturer. Strax
bredvid ligger Hotel de la préfecture med bibliotek
(55,000 bd), departements- och stadsarkiv och museum
(konst-, naturalie- och antikvitetssamling). I
teaterns bottenvåning finnes historiskt museum. Bland
äldre hus må nämnas Hotel du Grabatoire, fordom
kanikernas sjukhus, och Maison de la reine Bérengére,
som är lokal för Société historique et archéologique
de la Maine och dess samlingar. På Place de la
République erinrar Chanzys och Loire-arméns monument
(1885) om slaget vid M. (se nedan). Ett annat monument
står på Plateau d’Auvours, 8 km. ö. om M. Staden
har lycée, lärar- och lärarinneseminarium, musik-,
handels- och teknisk skola. Industrien omfattar
hufvudsakligen tillverkning af tobaksvaror,
koppar-och andra metallarbeten, järnvägsvagnar,
maskiner, landtbruksredskap, glasmålningar
och linne-varor. En betydande lokal industri är
gödning af fjäderfä. Såsom cenomanernas hufvudstad
kallades M. Suindinum 1. Vindinum. Romarna omgåfvo
staden på 200-talet med murar, af hvilka rester ännu
synas. Något senare predikades kristendomen där af S:t
Julian, som blef stadens förste biskop. Staden intogs
af Vilhelm Eröfraren 1063 och led sedermera mycket i
krigen mellan England och Frankrike. I fransk-tyska
kriget 1870-71 spelade Le M. en viktig roll. Där stod
bl. a. ett slag 11 och 12 jan. 1871. Efter nederlagen
vid Loire drog general Chanzy sig med 2:a Loire-armén
tillbaka till Le M., hvarest han ombildade armén
och tog ställning ö. om staden. 6 jan. satte prins
Fredrik Karl sig i marsch från Chartres och Ven-döme
samt på mellanliggande vägar och framryckte till ett
sammanslutande anfall mot staden. Efter sju dagars
oupphörliga strider, som afslutades utanför Le M.,
var Chanzys armé åter i grund slagen. (Se Fransk-tyska
kriget 1870
__71.)
J. F. N. C. O. N.
Mansa. 1. Frederik Vilhelm M., dansk läkare,
f. 29 jan. 1794, d. l okt. 1879, tog kirurgisk
examen 1818 och blef militärläkare 1825. 1834-45
stod han därjämte i spetsen för ett orto-pediskt
institut i Köpenhamn och var 1845-64 stabsläkare vid
flottan. M. egnade stor uppmärksamhet åt studiet af
Danmarks sanitära förhållanden i äldre tider samt
författade bl. a. Pesten i Kjöbenhavn 1711 (1842;
2:a uppl. 1854) och Bidrag til folkesygdommenes og
sundhedsplejens historie i Danmark (1873). - 2. Jakob
Henri k M., den föregåendes broder, dansk kartograf,
f. 18 juni 1797, d. 5 juni 1885, blef löjtnant
1813 och fick 1842 afsked som kapten. Under kriget
1848-49 var han likväl ånyo i tjänst och utnämndes
1851 till öfverstelöjtnant. M. utgaf ypperliga Kort
över kongeriget Danmark (i 18 blad, 1837-51; ny
uppl. 1854-64, reviderad 1880). _
1-2. E. Ebg.
Mansard [masar], franska arkitekter. 1. Franpois M.,
f. 23 jan. 1598, d. 23 sept. 1666, son af Absalon
Mansard, kunglig timmermansmästare, utbildade sig
till arkitekt under inflytande af Salomon de Brosse
och står vid sidan af denne som 1600-talets ypperste
byggnadskonstnär i Frankrike. Af hans byggnader må
nämnas slottet Maison vid S. Germain samt kyrkan
Val de Grace i Paris (fullb, af Lemercier). Hans
oböjliga vilja och konstnärliga idealism förde honom i
konflikt med byggherrar och beställare. Bl. a. nekade
M. att fullända Louvre, emedan detta stred mot hans
arkitektoniska samvete. Som konstnär var han friare,
kraftfullare och mera harmonisk än någon af sina
samtida landsmän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
