- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
873-874

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marcellus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

873

Marcellus Empiricus-Marche

Marcellus EmpFricus, gallisk lärd, var hofäm-betsman ,
under Theodosius I (379-495). Se L a r g u s.

Marcére [-sär], E m i l e Louis Gustave Deshayes
de, fransk politiker, f. 16 mars 1828 i Domfront,
gick den juridiska ämbetsmannabanan, gjorde sig
1869 politiskt bemärkt genom en mot kejsardömet
riktad broschyr La politique d’un prouincial,
invaldes 1871 i nationalförsamlingen, uppfordrade
i broschyren La république et les conservateurs
(s. å.) de konservative att ansluta sig till
republiken och allmänna rösträtten samt blef en af
de ledande i vänstra centern. M. medverkade energiskt
vid tillkomsten af 1875 års författning, var 1876-84
medlem af deputeradekammaren och blef 1884 senator på
lifstid. Han var mars-maj 1876 understatssekreterare
i inrikesministeriet samt maj-dec. 1876 och dec. 1877
-mars 1879 inrikesminister (i kabinetten Dufaure och
Waddington). Han har bl. a. utgifvit Le 16-mai 1877
et la politique du septennat (1900).

Marc-Fournier [-forniej. Se Fournier 1.

Marcgraviäceae, bot., växtfamilj af
serien Parie-tales med omkr. 30 oftast med
luftrötter klättrande lianart^de buskar i
tropiska Amerika. Blommornas stödjeblad äro
ombildade till färgade, krukformiga nektarier.
G. L-m.

March (slav. Morava, lat. Marus), Mährens
hufvudflod, upprinner på 1,263 m. höjd på södra
sidan af Schneeberg i Sudeterna, flyter i början
i sydsydöstlig riktning förbi städerna Olmütz och
Kremsier, vänder sig därefter mot s. s. v. samt bildar
nedanför Göding, där den blir segelbar, först Mährens,
därefter Österrikes gräns mot Ungern samt mynnar ut i
Donau vid Theben, ett stycke ofvanför Pressburg. Längd
378 km. De största tillflödena äro fr. v. Betschwa,
fr. h. Thaya, som upptager ett stort antal bifloder.
(J. F. N.)

March [mā’tʃ], stad i engelska grefsk. Isle
of Ely, på en kulle midt i Fens (se
d. o.). 7,565 inv. (1901). Tillverkning
af maskiner och landtbruksredskap.
J. F. N.

March [mā’tʃ], earler af. Denna titel härrör från
gränstrakterna (the marches) dels mellan England och
Wales, dels mellan England och Skottland. Earlerna af
M. vid den walesiska gränsen tillhörde släkten
Mortimer (se d. o.), hvars hufvudman erhöll titeln
1328. Efter den 5:e earlens död (1425) öfvergick
titeln till hans systerson, hertig Rikard af York,
och med dennes son Edvard IV till kronans bärare. De
äldste skotske earlerna af M. tillhörde släkten
Dunbar; sedan titeln 1434 förklarats förbruten
till kronan, gafs den flera gånger åt medlemmar af
släkterna Lennox och Stuart, återgick 1672
till kronan, gafs 1675 af Karl II åt dennes naturlige
son Charles Lennox (se Lennox 1) och bäres numera
inom släkten Gordon-Lennox af äldste sonen till
hufvudmannen, hertigen af Richmond and Gordon. En
skotsk titel earl af M. gafs 1697 åt W. Douglas, yngre
son till den 1:e hertigen af Queensberry, och anses
ha utslocknat vid dennes sonsons (se Douglas 23) död.
V. S-g.

March [mark], katalansk skaldesläkt, hvars förnämsta
representanter voro följande. 1. M o se n Pedro,
d. omkr. 1413. 2. Mosén Jaime, trubadur under
1300-talet. 3. Mosén Arnold o,

trubadur under 1400-talet. 4. A u s i a s, den
ryktbaraste af släkten, d. omkr. 1460, skref
kärlekspoesi i Petrarcas stil, 93 cants (Tärnor,
enkla, rörande, korta canzones morales, religiösa
dikter m. m. (flera uppl. 1543-69). 5. Ausias lefde
i början af 1600-talet. Se Katalanska litteraturen,
sp. 1251. Ad. H-n.

Marchand [mar ja’], Jean Baptist e, fransk militär
och upptäcktsresande, f. 22 nov. 1863 i Thoissey,
dep. Ain, blef 1883 officer, deltog i flera
expeditioner i Väst-Afrika och fick 1896 ledningen
af en expedition, som från Franska Kongo skulle
framtränga till öfre Nilen. M. lämnade 21 mars 1897
Brazzaville, for uppför Ubangi och dess biflod Mbomu,
förde sina farkoster öfver till Nilens vattensystem
och nådde 10 juli 1898 med 8 officerare och 120
soldater Fashoda (se d. o.) vid Bahr el-abjad. Han
anlade där på ruinerna af ett gammalt egyptiskt
citadell ett litet fort, tillbakaslog i aug. ett
anfall af sudanesiska dervischer och proklamerade
franskt protektorat öfver kringboende infödingar. Dit
anlände omedelbart efter sin seger öfver dervischerna
den brittiska Sudanexpeditionens befälhafvare
Kitchener (sept.), som påyrkade platsens utrymmande,
men nöjde sig med att hissa engelsk och egyptisk
flagg samt kvar-lämna en truppstyrka. M. for med
Kitchener till Europa, återvände - befordrad till
major -, sedan Frankrike uppgett sina anspråk,
utrymde 11 dec. s. å. Fashoda och tog hemvägen öfver
Abessinien. I P>ankrike firades han vid återkomsten
som nationalhjälte; han deltog därpå i expeditionen
till Kina under boxarupproret och befordrades 1902
till öfverste, men tog 1904 demonstrativt afsked,
då han ej fick tillåtelse att taga tjänst i ryska
armén under kriget mot Japan. Nationalisterna ha
9era gånger sökt skjuta fram honom att spela en
politisk roll. Jfr Poirier, "De FOubanghi å Fa-choda;
M. et la mission Congo-Nil" (1900), och Castellani,
"M. 1’africain" (1902). V. S-g.

Marchant [mä’tjont], Ed gar W al f ord, engelsk
elektriker, f. 1876, sedan 1903 professor vid
Liverpools universitet. Se D u d d e 11, W.

Marcha’ntia L., bot., lefvermossläkte af
fam. Marchantiacece, af hvilket en art, M. polymorpha,
lungmossa, förekommer allmänt på jord och stränder;
se fig. l-4 art. Lefvermossor.

Marchantiäcea3, bot. Se Lefvermossor och Marchantia.

Marchantiäles, bot. Se Lefvermossor.

Marche [marʃ; fr., eg. "mark", gränsland],
fordom provins i det inre Frankrike, mellan Berri,
Bourbonnais, Auvergne, Limousin och Poitou, med
Guéret till hufvudstad, omfattade större delen af
det nuv. dep. Creuse, en stor del af Haute-Vienne
samt mindre delar af Charente och Indre. Arealen
var omkr. 4,900 kvkm. Omkr. midten af 900-talet gafs
M. som grefskap af hertig Vilhelm III af Akvitanien
åt Boso I, grefve af Limoges och Charroux. 1477
förenade Ludvig XI M. med kronan.

Marche [ma’rke], Le, Markerna, landskap
(compartimento) uti Italien, omfattar de 4 provinserna
Ancona, Ascoli-Piceno, Macerata och Pesaro e
Urbino, eller i allmänhet det område, som motsvarar
medeltidens Mark Ancona och Mark Fermo (eller endast
Mark Ancona). 9,712 kvkm. 1,099,143 inv. (1911),
(J. F. N.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free