Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mariæ pax ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mariæ pax (Monasterium pacis Mariæ). Se
Mariefred.
Mariæ Stella, birgittinkloster. Se Gouda.
Maria Eufrosyna, pfalzgrefvinna. Se De la Gardie 4.
Mariæ vallis, kloster. Se Mariendal.
Mariafastan. Se Fasta, sp. 1427.
Maria Fedorovna [fjåd-]. Se Maria, ryska furstinnor 3.
Mariafester (Mariadagar) kallas de
af den katolska kyrkan till Jesu moders ära
anordnade kyrkofesterna. De kunna påvisas från
400-talet i den grekiska, från 600-talet i den
romerska liturgien. De indelas af katolska kyrkan i
A. Offentliga: 1. Marie himmelsfärdsdag (lat. festum
assumptionis, äfven kallad pausatio), sannolikt den
äldsta, kanske firad i Orienten kort efter konsiliet
i Efesos 431, i frankerriket fr. omkr. 800, nu den
förnämsta af alla. Dag 15 aug. 2. Marie bebådelsedag
(lat. annuntiatio Mariæ, urspr. en Herrens fest). Se
Jungfru Marie bebådelsedag. 3. Marie födelses dag
(lat. nativitas) dyker upp omkr. 700 i Orienten, i
Västern på 800-talet, men blir först på 1000-talet
offentlig fest. Dag 8 sept. 4. Marie obefläckade
aflelses fest (lat. immaculata conceptio). Se
Aflelse 2 och Mariakult. 5. Marie ljusmässa
l. Marie reningsfest (lat. purificatio, urspr.
en Herrens fest), firad i Orienten på 400-talet på
14 febr., af kejsar Justinianus 542 anordnad för
hela hans rike, sedan 600-talet öfverflyttad till
romerska kyrkan. – B. Innerkyrkliga, 9 allmänna, af
hvilka må nämnas (efter tiden för deras införande):
1. Marie besökelsedag (lat. visitatio). Se Jungfru
Marie besökelsedag. 2. Marie frambärande i templet
(lat. præsentatio), 21 nov., byggd på ett apokryfiskt
evangeliums berättelse, att Maria redan vid 3 års
ålder öfverlämnats åt Gud i templet, framträdande på
1100-talet, men allmän först 1585. 3. Rosenkransfesten
(lat. Solemnitas Ss. rosarii M.), 1:a söndagen
i okt., firad fr. 1573, sedan rosenkransbönen
tillskrifvits de kristnes stora sjöseger öfver
turkarna vid Lepanto 1571, 1716 utsträckt till
hela kyrkan. 4. Marias af berget Karmel minnesfest,
äfven kallad Skapulariefesten, 16 juli, urspr.
karmeliternas fest för deras af Maria 1251 skänkta
undergörande skapularier, från 1726 allmän för
kyrkan. 5. De sju smärtornas fest (lat. festum septem
dolorum l. spasmi), fredagen före palmsöndag från
1727 och 3:e sönd. i sept. från 1814. 6. Jungfru
Marias af Lourdes uppenbarelse, 11 febr., från 1907
allmän kyrklig fest. – C. De enskilda, som firas
af enskilda dieceser och ordnar. De uppgå till ett
10-tal. Se Kellner, "Heortologie" (2:a. uppl. 1906).
Hj. H-t.
Mariage [-āʃ], fr., giftermål, äktenskap; ett slags
kortspel, som spelas af två eller fyra personer med
en vanlig kortlek, ur hvilken de tjugu lägsta korten
blifvit borttagna.
Mariager, dansk stad på Jyllands östra kust,
Randers amt, vid Mariagerfjordens södra strand,
i en särdeles naturskön trakt. 978 inv. (1911). M.,
som är Danmarks minsta köpstad och först 1592 fick
köpstadsprivilegier, leder sin uppkomst från ett
birgittinkloster, som grundlades omkr. 1420 och blef ett
bland de rikaste i Danmark. 1536 indrogs det
till kronan, men först 1588, då alla munkarna och
nunnorna voro döda, upphäfdes det som kloster. 1664
såldes jordagodset och är sedan dess en herrgård med
namnet Mariager-kloster. 1721–24 raserades största
delen af klostrets byggnader; klosterkyrkan blef
dock bevarad och är nu M:s församlings kyrka;
en enstaka flygel af munkklostret ombildades
1891 till bostad för M:s "herredsfoged". –
Mariagerfjorden, fjord af Kattegatt, som tränger 36
km. in i Jylland. Vid Hadsund är fjorden helt smal,
och sedan 1904 går där en 270 m. lång järnvägsbro
(svängbro) öfver fjorden. I närheten ligga stora
cementfabriker. Den inre delen kallas äfven
Hobrofjorden.
E. Ebg.
Mariäger, Peter, dansk författare, f. 23 juli 1827,
d. 7 okt. 1894, blef student 1848, var litterär
medarbetare i "Berlingske tidende" sedan 1859 och fick
professors titel 1891. Han vann ett namn genom sina i
novellform hållna lifliga skildringar från Greklands
forntid: Fra Hellas (1881), Den sidste Lamia (1884;
omarb. till skådespel, Sybaris, 1887), Magthaveren
paa Rhodos (1886), Dronningen af Kyrene (1890), Et
bryllup i kata-komberne (1893; sv. öfv. 1902), Sparta
(1895) och Antike fortcellinger (2 bd, 1900). Två band
utgåfvos i sv. öfv. 1898-99. M. utgaf äfven en rad
öfv. af populära naturvetenskapliga arbeten. E. Ebg.
Mariagerfjorden. Se Mariager.
Mariagerkloster. Se Mariager.
Mariagonder, folkstam. Se Gond.
Mariahilf. 1. Vallfartsort. Se Passau. – 2. Förstad
till Kolomea (se d. o.).
Mariahoferboskapen [-håf-] tillhör de enfärgadt
gula nötkreatursraserna i österrikiska
alpländerna och har sitt hemvist i norra delen
af Kärnten samt i en del af Steiermark. Till
färgen är rasen halmgul till mjölkhvit och
utmärkes f. ö. genom lämplighet som dragdjur.
H. F.
Mariahymner, katolska kyrksånger till Jungfru Marias
lof, äro de fyra antifonierna Alma redemptoris mater,
Ave regina cælorum, Regina cæli lætare och Salve
regina mater misericordiæ, enhvar använd under sin
särskilda del af kyrkoåret.
Maria Karolina. Se Karolina, drottningar af Neapel 1.
Maria Kristina. Se Maria, spanska drottningar 2 och 3.
Maria-Kulm (tjech. Chlum, Mariánský-Chlum), köping
i nordvästra Böhmen, vid Eger, med en ryktbar
vallfartskyrka i bysantinsk stil. 919 inv. (1900).
J. F. N.
Mariakult, Mariadyrkan, dyrkan af Jesu moder. I den
mån som kyrkans uppfattning om Kristi gudom utbildades
och antog bestämda drag, fick äfven hans moder en
särställning. Liksom Kristus blef parallell till
Adam, så blef Maria till Eva (Justinus och Irenæus),
och därmed förbereddes småningom läran om Maria som
medverkande vid Kristi frälsningsverk (först hos
Ambrosius). Under de tre första årh. förblef dock
bilden af henne fullt mänsklig; kanhända ock fruktan
att sammanröra henne med nära liggande hedniska
paralleller (jungfruliga gudinnor) hindrade de kristne
från hennes dyrkan, äfven när martyrkulten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
