Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marstrander ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1095
Martebo-Martellato
1090
föreningen) samt med råd och dåd deltagit i de
konserter med svenskt program, som sedan 1908
gifvits i flera tyska städer (Karlsruhe, Dortmund,
Bielefeld, Altona, Berlin, Darmstadt, Barmen)
och hittills kulminerat i svenska musikfesten
i Dortmund 1912, den första svenska musikfest
på utländsk mark. - Om M a r t e a u-fonden se
Konsertföreningen. E. F-t. Martebo, socken i
Gottlands län och Gottlands norra härad. 2,696
har. 397 inv. (1911). M. bildar med Lummelunda ett
pastorat i Visby stift, Norra kontraktet.
Martebo myr, den största af Gottlands myrar, 3,638
har, i Martebo m. fl. socknar. Redan 1846 fastställdes
af K. M:t plan för dess utdikning, och arbetet
påbörjades, sedan statslån erhållits, och fortgick
några år, men till följd af flera myr-lottegares
motstånd och andra omständigheter af-stannade
detsamma, sedan likväl genom vattnets obehindrade
aflopp och vattennivåns sänkning den fördelen vunnits,
att myrlaggen och närmast kringliggande fastmark
befriats från besvärande syra. Genom den under
senare tiden vunna erfarenheten om myrjords förmåga
att genom lämplig gödsling frambringa rik skörd
väcktes på 1880-talet ånyo uppmärksamheten på detta
vidsträckta odlingsfält med dess förträffliga jord,
och sedan ny plan för utdikningen fastställts och ett
lån på 100,000 kr. från odlingslånefonden erhållits,
börjades 1892 utdikningen genom A.-b. Martebo myr och
var fullbordad 1894. Bolaget, som af myren egde 1,900
har, hvaraf det odlade 1,100 har på 1890-talet, måste
1904 träda i likvidation, hvarefter större delen af
dess egendom såldes till ett nytt bolag, Skares a.-b.
Wbg.
Martel de Janville [martä’1 de jävi’1], Sibylle
Gabrielle Marie-Antoinette de R i-quetti de Mirabeau,
fransk författarinna, känd under pseudonymen G y p,
f. 1850 på slottet Koetsal i Morbihan, Bretagne,
härstammande från en broder till Mirabeau, gifte
sig 1869 med gref ve Martel de Janville. Hennes
första skisser och dialoger, satiriska skildringar
ur det mondäna parislif-vet, offentliggjorda i
"La vie parisienne" och "Revue des deux niondes",
väckte stort uppseende på grund af sitt spirituella
och verklighetstrogna skild-rinp-ssätt. Hon har sedan
offentliggjort ett sjuttiotal volymer, noveller och
romaner, hvilka gjort henne berömd som skildrare af
lyxen och korruptionen i Paris’ högsta klasser. Hennes
styrka som författarinna ligger i hennes intima
kännedom om den samhällsklass hon själf tillhör,
hvilken hon skildrar med fantasi, spefull humor och
ofta bitande kvickhet samt med långt större trohet,
än fallet plägar vara i budoarromanerna. Hennes
typer af Paulette, Loulou och den lille Bob, af det
bortskämda barnet, den brådmogna flickan, den unga
hustrun m. fi. äro nästan klassi-
ska och återspegla vissa drag i 1800-talets
sociala fysionomi. I dialogen återger hon det
naturliga samtalsspråkets alla egenheter med dess
jargong och argot utan att därför förfalla till
tråkighet eller tyngd. Det vanliga temat i hennes
skildringar är faubourgens underkastelse under
penningaristokratien. Under senare år ifrig patriot
och antisemit, har hon verksamt deltagit både i
boulangis-nien och Dreyfusaffären och särskildt i
den senarö uttalat sig med stor våldsamhet. Bland
hennes i bokform utgifna arbeten kunna nämnas: Petit
Bob (1882), Autour du mariage (1883; bland hennes
berömdaste), Ce que jemme veut (s. å.), Plume et poil
(1884), Le monde å coté (s. å.), Sans voiles (1885),
Autour du divorce (1886), Dans Vtrain (s. å.), Joies
conjugales (1887), Mademoiselle Loulou (1888), Bob
au solon (s. å.), Mademoiselle Eve (1889), Ohé! Les
psychologues (s. å.), Véducation d’un prince (1890),
O province! (s. å.), Une elec-tion å Tigre-sur-Mer
(s. å.; berör Boulangeraffä-ren), Un råte (1891),
Une passionnette (s. å.), Mariage civil (1892),
Ces bons docteurs (s. å.), Monsieur le duc (1893),
Madame la duchesse (s. å.), Du haut en bas (s. å.),
Le mariage de chiffon, ett af hennes bästa arbeten
(1894), Leurs dmes (1895), Le coeur d’Ariane (s. å.),
Le bonheur de Ginette (1896), Totote (1897), Le baron
Sinai (s. å.V, antisemitisk, Lune de miel (1898),
Israel (s. å.); Journal d’un grinchu (s. å.; mot
Dreyfus), L’en-trevue (1899), Les jemmes du colonel
(s. å.; riktad mot Dreyfusförsvararen Picquart),
La paix des champs (1900), Trop de chic (s. å.),
Le friquet (1901), La fée (1902), Un mariage chic
(1903), Un ménage dernier cri (s. å.), Maman
(1904) och Le coeur de Pierrette (1905). - Af
hennes romaner dramatiserades Autour du mariage
(1883) och Mademoiselle Eve (1895) i samarbete med
Cré-mieux, men spelades utan framgång. Bättre lycka
gjorde Le friquet (1904), den rörande berättelsen
om en liten lindanserska, dramatiserad i samarbete
med Willy. 1900 gick genom pressen ett rykte,
att M. blifvit vansinnig. Att hon genomgått en kris
antyder i hvarje fall en händelse, som inträffade 1901
under nationalisternas strid för kommunalvalen i Paris
och väckte stort uppseende. Det berättades nämligen,
att hon på grund af sin politiska ståndpunkt blifvit
med våld bortröfvad eller utsatt för ett groft skämt,
men fast en utför-lig berättelse offentliggjordes om
rånet och hennes äfventyrliga flykt, blef händelsen
aldrig uppklarad. Till sv. öfversattes 1895 "Ett litet
kärleksdrama".- Jfr Lemaitre, "Impressions de théåtre"
(I, IV, IX, 1888-96),.A. France, "La vie litté-raire"
(II, III, IV, 1890-92), och Faguet, "Pro-pos
littéraire" (I, 1902-04). J-M.
Martelé (af fr. marteler, uthamra, drifva),
tekn., ytbehandling med puns af gjutet
guldsmedsgods. Behandlingssättet, som kommer från Kina
och Japan, är ganska verkningsfullt. Det gör intryck,
som om kärlet vore uppdrifvet för hammare, men utförés
med puns och ger friskhet åt ytan; det kan med fördel
antingen ersätta eller höja en ornamental ytornering.
Marte’Il, Karl. Se Karl M a r t e 11, sp. 1065.
Martelläto [-tå], it., mus., "hamradt", med stor
kraft anslaget stackato (armstackato) i piano-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
