- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1197-1198

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Massenbach ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Massmann-Massoreter

mängd berg och kullar, hvilka under den lösa
jord-betäckningen sinsemellan sammanhänga. Jfr B e r g
och Jorden. - Massivitet, egenskapen att vara massiv.
E- E-

Ma’ssmann, Nikolaj Herman n, tysk präst i Köpenhamn,
f. 1766, d. 1816, stiftade 1800 de efter honom
uppkallade massmannska söndagsskolorna i Köpenhamn,
i hvilka handt-verkslärlingar och gesäller få
undervisning i läsning, skrifning, räkning, teckning,
Danmarks historia, tyska och matematik. Intill
1900 besöktes dessa skolor af omkr. 21,400
handtverkslärlingar utom gesäller och mästare.
E. Ebg.

Ma’ssmann, Hans Ferdinand, tysk filolog, f. 1797
i Berlin, d. 1874, var anställd vid skolor och
universitet dels som turnlärare, dels som lärare
i forntyska språket och litteraturen. Han utgaf
bl. a. "Denkmäler deutscher sprache und litteratur"
(1827), "Deutsche gedichte des 12. jahr-hunderts"
(2 bd, 1837) och "Ulfilas" (2 bd, 1855 -56). Se Euler
och Hartstein, "H. F. M." (2:a uppl. 1902).

Masson [masa’], Antoine, fransk kopparstic-kare,
f. 1636, d. 1700, säges ha börjat som vapensmed,
innan han öfvergick till sin egentliga konst, inom
hvilken han nådde stor skicklighet i den illusoriska
härmningen af effekten hos olika stoff, vapen,
dräkter, hår o. d. Hans arbeten bestå mest i porträtt,
såsom af grefve Harcourt (efter Mignard; kalladt
Cadet de la perle). Men han utförde äfven stick efter
kompositioner, såsom efter Tizians "Lärjungarna i
Emmaus", kalladt La näppe (bordduken) på grund af
det skickliga framställandet af borddukens fållar
och mönster. 1697 blef M. led. af akademien i Paris.
(A- L. &.)

Masson [masa7], Auguste Michel B e-noit Gaudichot-,
kallad Michel, fransk roman- och teaterförfattare,
f. 1890 i Paris, d. där 1883, tjänstgjorde i yngre
år som statist, kypare, bokhandelsbiträde och
diamantslipare, började 1826 skrifva i tidningar
och utgaf en mängd strängt moraliska romaner och
novellsamlingar, bland hvilka märkas Contes de
Vatelier, ou Daniel le lapidaire (1832-33), Souvenirs
d’un enfant du peuple (1838-41), La gerbée (1861,
prisbelönt af Franska akad.) och Les drames de la
conscience (1866). Mycket populär, äfven i utlandet,
blef hans biografiska arbete Les enjants celebres
(1838, 10:e uppl. 1875; "Historiska minnesteckningar"
o. s. v., 1849; "Namnkunniga barn", 1865 och 1907). I
medarbetarskap med Scribe och andra skref M. äfven
en mängd vådeviller samt åtskilliga melodramer,
bl. a. Les mystéres du carnaval (1847; "Va-lentine
de Saint Yallier", s. å.), Les orphelins du pont
Notre-Dame (1849; "Hittebarnen", s. å.) och Les fils
ainés de la république (1873).

Masson [mä^n], David, skotsk litteraturhistoriker,
f. 1822 i Aberdeen, d. 1907, kallades 1852 till
professor i engelska språket och litteraturen vid
University college i London och 1865 till professor
i vältalighet och engelsk litteratur vid Edinburghs
universitet; 1895 tog han afsked. 1859-68 redigerade
M. "Macmillan’s magazine". Bland hans arbeten märkas,
utom en mängd tidskriftsbidrag, Essays, biographical
and critical: chiefly ön english poets (1856; tillökad
uppl. i 3 bd, 1874, med särskilda titlar: Wordsworth,
Shelley, and Keats, The

three devils: Luthers, Milton’s and Goethe’s och
Chatterton), hans mest betydande verk, Lije oj John
Milton (6 bd, 1858-80), hvilken lefnadsteckning äfven
dröjer utförligt vid alla tidsomständigheterna och
anses för klassisk, ett arbete om engelska novellister
(1859), ett om den moderna engelska filosofien (1865),
De Quincey (i serien "Men of letters") och Carlyle
(1885). Miltons arbeten utgåfvos af M. 1874 i 2
mönstergilla uppl. och De Quinceys 1889-90 (14 bd).

Masson [masa7], F r é d é r i c, fransk historiker,
f. 8 mars 1847 i Paris, sedan 1866 amanuens och
bibliotekarie i krigsministeriets arkiv, hvarifrån
han på grund af politiska meningsbrytningar
af-lägsnades 1880. M. blef 1903 led. af Franska
akad., där han efterträdde Gaston Paris. Af hans
många historiska arbeten, som utmärkas för rikedom
på nya detaljuppgifter och dokument, behandlar
flertalet Napoleon I och hans familj. Nämnas kunna
Le departement des affaires étrangeres pendant la
revolution (1877), Le marquis de Grig-nan (1881), Les
diplomates de la revolution (1883; om Basseville och
Bernadotte), Napoleon et les femmes (1893; "Napoleon
och kvinnorna", 1896), Napoleon chez lui (1894),
Napoleon inconnu (1895), Napoleon et sa jamille
(l bd, 1897-1906), Josephine (3 bd, 1899-1901),
L’impératrice Marie-Louise (1902), Napoleon et son
fils (1904), Jadis (1903-04), Jadis et aujourd’hui
(1908), Autour de Sainte-Hélene (1908) och Napoleon
å Sainte-Hé-léne (2 bd, 1911).

Masson-Forestier [masa7 fårestié], Alfred, fransk
författare, f. 1852 i Le Havre, stiftade 1903
föreningen Vers 1’Alsace, som söker uppehålla de
franska förbindelserna med Elsass. Hans noveller
(La jambe coupée 1894, Remords d’avocat 1896,
prisbelönt af Franska akad., Angoisses de juge 1898
m. fi.) och dramer (Attaque nocturne 1904, m. fl.),
som gärna taga motiv från affärs-och juristlifvet,
äro spännande och effektfulla.

Massora [-såra]. Se Massoreter.

Massoreter kallas de judiske skriftlärde från
rabbinskolorna i staden Tiberias vid sjön Genesaret,
som sysselsatte sig med samlandet af massora l.
masora och sedermera under 600- och 700-talen
uppfunno ett system för att i skrift beteckna
den på massoran grundade riktiga läsningen af G.
T:s heliga skrifter. Dessa voro nämligen upptecknade
med endast konsonanter och kunde därför läsas
på flerehanda sätt. Den enda rätta läsningen
af denna konsonantiska text hade dock, alltsedan
hebreiskan upphört att vara ett lefvande språk (i
2:a årh. f. Kr.), traditionellt fortplantats genom
århundradena utan skriftlig fixering och var med
färre, enstaka och obetydande undantag densamma
i alla synagogor och rabbinskolor öfver hela Palestina
och Babylonien. Den under tidernas lopp
samlade massan af textkritiska anmärkningar och
gällande föreskrifter rörande den rätta läsningen
kallades med ett nyhebreiskt ord massoret 1.
massora ("tradition"), och sedan de med denna
sysslande skriftlärde i Tiberias, baale ham-massoret
("massora-männen"), uppfunnit sitt system att
med vokaler och punkter beteckna den rätta läsningen,
inbegreps äfven denna textens vokalisering under
namnet massora. Det massoretiska systemet,
grundadt på den äldre, i samma ändamål uppfunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:43 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0629.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free