- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1295-1296

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maupertuis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1295

Maurer

129G

karaktären af en mot Ärmausperg riktad
stridsskrift. Febr.-nov. 1847 var M. under striderna
om Lola Montez justitie- och utrikesminister
i en af honom bildad ministär. M:s förnämsta
rättshistoriska skrifter, som tillhöra tiden efter
hans utträde ur ministären, utgöras af en serie i
flera afseenden förtjänstfulla arbeten rörande de
tyska samfälligheternas historia (tills. 12 bd),
utkomna under olika titlar: Einleitung zur geschichte
der mark-, hof-, dorf- und stadtverfassung (1854;
2:a uppl. 1896), Geschichte der markenverfassung in
Deutschland (1856), Geschichte der fronhöje (1862-63),
Geschichte der dör jv er j assung (1865- 66) och
Geschichte der städteverfassung (1869- 71). Litt.:
Heigel, "Denkwiirdigkeiten des bay-rischen staatsrats
G. L. von Maurer" (1903).

2. Konrad von M., den föregåendes son, tysk
rättshistoriker, f. 29 april 1823 i Frankenthal i
Rheinpfalz, d. 16 sept. 1902 i München. Arten af den
verksamhet, som skulle komma att fylla hans långa och
arbetsamma lif, angafs redan i hans förstlingsarbete,
Uber das wesen des altesten adels der deutschen stämme
in seinem ver-hältniss zur gemeinen freiheit, hvilket
föranledde, att han 1847 erhöll en e. o. professur,
som 1855 blef ord., vid Münchens universitet. Under
en tid föreläste M. såväl öfver gällande tysk
rätt som öfver tysk rättshistoria och fornnordisk
rätt. Från 1868 begränsade han emellertid med
universitetsmyndigheternas samtycke området för sina
föreläsningar till den fornnordiska rätten och intog
därefter, till dess han 1888 erhöll afsked, den vid
ett tyskt universitet enastående ställningen som
professor i nordgermansk rättshistoria. M:s många
skrifter låta oss år för år följa riktningen af
hans intressen. Valet af ämne för hans första
ofvan omtalade afh. skedde tydligen under
inflytande af intryck från faderns intressevärld
och i öfverensstämmelse med en betydelsefull
tidsriktning inom den tyska rättsvetenskapen. Den
germanska rättshistoriska forskningen omfattades
med nyväckt ifver och var i uppsving, drifven af
framstående lärde, bland hvilka här må erinras
om v. Richthofen, Homeyer och J. Grimm, alla
tre M:s lärare. Af synnerligt stor betydelse för
utbildningen af M:s metod blef hans beröring med den
sistnämnde, enär den eggade honom att skaffa sig den
filologiska utbildning, som vid sidan af de juridiska
kunskaperna är en nödvändig förutsättning vid arbetet
med de tidiga germanska rättskällorna. M:s första
afh. omfattade ett vidsträckt fält, men i samband med
att hans metod fick en alltmer analytisk-filologisk
karaktär står den förkärlek att meddela forskningens
resultat i form af ingående specialundersökningar,
som präglar hans följande författarverksamhet. Till
en början valde han den anglosaxiska rätten till sitt
särområde, men sedan han belyst den med några mycket
uppmärksammade afh.,

kastade han sig in på ett annat arbetsfält, den
nordiska rättens, där han sedermera sysslade. Han
har själf förklarat, att han vid denna öfvergång
handlade i enlighet med de anvisningar, som Grimm
och Wilda lämnat i sina arbeten, där de visat
be-tydeisen af de nordiska rättskällorna för
tolkningen af de gamla tyska. M. vände sig först
till den isländska rätten och utgaf Die entstehung
des islän-dischen staates und seiner ver jassung
(1852). Hans studier förde honom äfven tillbaka till
den för den isländska grundläggande norska historien,
som han behandlade i det utmärkta arbetet Die
bekehrung des norwegischen stammes zum christenthum
(1855 -56). Hans intresse för Island förmådde honom
att 1858 på, ort och ställe studera förhållandena,
hvarvid han tillvaratog kvarlefvande sägner, som
han utgaf. Till den isländska tusenårsfesten utgaf
han som en högtidsskrift Island von seiner ersten
ent-deckung bis zum untergange des jreistaats (1874),
ett arbete, som vittnar oin djupet af hans studier och
den vida omfattningen af hans intressen. I en lång rad
undersökningar, kännetecknade af en förträfflig metod,
behandlade M. västnordiska rätts-källor och bragte
klarhet öfver många invecklade frågor. Bland dessa
arbeten må nämnas artiklarna Graagaas, Gula\)ing
och Gula\)ingslög i Ersch och Grubers encyklopedi
(1864-78). Många uppsatser, de flesta tryckta i
Münchenakademiens handlingar, egnade han äfven
åt utredningen af olika institut inom den gamla
västnordiska rätten, t. ex. Die freigelassenen nach
altnorwegischem rechte (1878), Die unechte geburt nach
altnordischem rechte (1883), Das verdachtzeugnis des
altnorwegischen rechtes (s. å.). Andra undersökningar
ha ett mera filologiskt eller litteraturhistoriskt
intresse, t. ex. Vber die ausdriicke altnordische,
altnorwegische und is-ländische sprache (1867),
ett inlägg till norrmännens förmån i den pågående
striden om de nordiska folkens andel i den gamla
litteraturen, och Die entstehung der altnordischen
götter- und heldensagen (1879). Efter M:s död har
Videnskabsselskabet i Kristiania utgifvit hans
efterlämnade föreläsningsmanuskript under den
vilseledande titeln Vor-lesungen uber altnordische
rechtsgeschichte (5 bd, 1907-10). Rätteligen borde i
st. f. "altnordische" stå "altwestnordische", enär
svensk och dansk rätt, som ju dock måste erkännas
höra till den fornnordiska rätten, icke behandlas i
framställningen. Beklagligt är, att utgifvaren icke
i hvarje särskildt fall anmärkt det förhållande,
hvari framställningen af de olika instituten i
föreläsningarna står till förf:s öfver samma ämne
offentliggjorda specialundersökningar. Endast i
mindre grad gjorde M. den gamla östnordiska rätten,
d. v. s. den svenska och danska, till föremål för
undersökningar. Till svensk rättshistoria hör dock
hans skarpsinniga skrift Das älteste hofrecht des
Nordens (1877), tillegnad Uppsala universitet vid dess
400-årsfest, liksom äfven hans redan tidigare på tyska
tryckta, men sedermera i omarbetad form på danska
utkomna Udsigt över de nordgermanske retskilders
historie (1878) behandlar äfven de svenska och
danska rättskällorna. Mycket betydelsefull var den
verksamhet, som M. utöfvade som anmälare af litteratur
inom den germanska rättshistoriens olika områden,
särskildt det nordiska. I hans anmälningar träffar
man ofta själf ständiga vetenskap-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0678.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free