- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1361-1362

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meaux ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1361

Meaux-Mechelin

1362

ska dep. Seine-et-Marne, vid Marne och Ourcq-kanalen
samt franska östbanan, 45 km. ö. om Paris. 11,989
inv. (19C6). Praktfull gotisk katedral (med Bossuets
graf och monument), byggd under 1100- 1500-talen (se
fig.). Staden är säte för en biskop (Bossuet, "örnen
från M.", var biskop där 1681- 1704) och har ett
prästseminarium och ett kommunalt college. Betydande
handel med spannmål, ost ("fromage de Brie"), ägg och
fjäderfä; liflig industri. Omkr. 1,5 kin. från staden
ligger sockerbruket V i 11 e n o y, ett af de största
i Frankrike. - M. var på romarnas tid hufvudort i
meldernas (en liten gallisk stam) land och kallades
Meldis, Meldos 1. Jatinum Meldorum. Sedermera blef
M. hufvudort i landskapet Brie och stod i beroende af
grefvarna af Champagne, tills det 1328 förenades med
franska kronan. (J-
F. N.)

Meaux [må], Gam i lie de, vikomt, fransk politiker
och skriftställare, f. 18 sept. 1830 i Mont-brison,
d. 4 nov. 1907, blef 1871 deputerad och 1876 senator
samt var jordbruksminister i kabinetten Dufaure-Buffet
1875-76 och Broglie-Fourtou (1877). Sedan han 1879
fallit igenom vid senatsvalen, egnade han sig mest
åt historiska och arkeologiska studier. Bland hans
skrifter märkas Les luttes religieuses au XVI:e
siécle (1876), Monta-lembert (1897) och det för
1870-talets franska politiska historia värdefulla
memoararbetet Souvenirs politiques, 1871-1877 (1905).
V. S-g.

Mebius, Klas Albert, fysiker, skolman, f. 15
nov. 1854 i Arvika, studerade i Uppsala sedan 1873
och vid Stockholms högskola samt på Vet. akad:s
fysiska institut sedan 1881, återvände 1883 till
Uppsala, där han tog filos, doktorsgrad 1885
och s. å. blef docent i fysik. Han utnämndes
till lektor 1891 i Norrköping och 1892 vid
Realläroverket i Göteborg. M. har utfört en hel del
experi-mentalundersökningar ang. elektriska strömmar,
särskildt i vakuumrör och elektriska gnistor. Äfven
teoretiska arbeten ang. fysiska företeelser inom
optiken och elektricitetsläran ha utförts af M. Han
har ock i hög grad bidragit till spridande af intresse
för fysiken genom bildandet af fysiska sällskapen
(se d. o.) i Uppsala och Göteborg. M. är sedan
1892 medlem af Yet. och vitt.-samhället i Göteborg.
S. A-s.

Mécanique céleste [-kani’k sele’st], fr., den celesta
mekaniken. Se Astronomi, sp. 286.

Mecenat. Se M se c e n a s.

Méchain [-ja7], Pierre Franpois André, fransk
astronom, f. 16 aug. 1744 i Laon, d. 20 sept. 1804,
erhöll 1772 genom Lalande en plats vid land-
och sjökarteverket i Versailles, blef sedan
akademiker och led. af Bureau des longitudes samt
astronom vid observatoriet i Paris. Han utförde
jämte Delambre (se d. o.) den stora franska
gradmätningen mellan Dunkerque och Barcelona. Han
upptäckte 11 nya kometer och utförde omfattande
räkningar öfver kometbanor m. fl. astronomiska
arbeten. 1786-96 redigerade han den franska
astronomiska årsboken "Connaissance des temps".
B-d.

Mechanics institute [mikä’niks 1’nstitjöt], den
engelska beteckningen för hvad som i Sverige kallas
arbetarinstitut o. d., ehuru ofta med något fastare
organisation.

Mechanicville [mikä’nikvil], by i Saratoga county,
nordamerikanska staten New York, vid västra stranden
af floden Hudson, omkr. 36 km. n. om Albany. 5,877
inv. (1905). Stor vattenkraft, som drifver
trämasse- och pappersfabriker, hyfle-rier m. m.
Wbg.

Mechelen. Se Me c hel n.

Mechelin [-kelin], Leopold Henrik S t a-n i s l a u
s, finsk statsman, f. 24 nov. 1839 i Fredrikshamn,
blef student 1856, hist. filol. kandidat och
magister 1860 samt juris kandidat 1864. Han
inträdde^ 1865 på ämbetsmannabanan som kopist i
kejs. senatens finansexpedition, men tog 1867 afsked
från denna befattning och var 1868-72 direktör i
Föreningsbanken i Finland. Han specimi-nerade 1873
för licentiatgrad med afh. öf-versigt af Svenska
riksrådets statsrättsliga ställning från Gustaf I
till 1634, aflade juris-licentiatexamen, promoverades
till juris doktor och speciminerade för professur
med afh. Om statsförbund och statsunioner (l:a h.),
allt s. å., samt erhöll 1874 professuren i kameral-
och politilagfarenhet samt statsrätt vid Helsingfors’
universitet. Redan under studietiden hade M. gjort
sig bemärkt i de kretsar, som arbetade på att
bereda Finland en tryggad politisk ställning med
fastare konstitutionella garantier, en riktning,
som han sedermera som publicist och landt-dagsman
fullföljde. Han medverkade i den periodiska pressen
genom artiklar i "Barometern" (1861), "Helsingfors
dagblad" (1862-85), "Litterär tidskrift" (1864)
samt "Finsk tidskrift" (1876-79), vanligen rörande
tidens politiska eller ekonomiska frågor. 1877
utgaf han (i förening med prosten F. Hjelt) en med
inledning och noter försedd upplaga af Finlands
grundlagar (ny uppl. af M. ensam 1891). 1886
lämnade han en framställning af Finlands politiska
och administrativa förhållanden i Precis du droit
public du grand-duché de Finlande (uppl. äfven
på ry. och eng.). Möjlighet att direkt ingripa i
statslifvet bereddes honom vid 1872 års landtdag
som medlem af borgarståndet samt vid 1877-78, 1882
och 1885 års landtdagar som led. af ridderskapet och
adeln (i egenskap af Helsingfors stadsfullmäktiges
ordf. hade M. 1876 blifvit adlad). Han var en
af representationens mest framstående talare och
inflytelserikaste utskottsmedlemmar. Särskildt må
framhållas hans verksamhet i värnpliktsutskcttet
1877 och i statsutskottet 1872 -82, där han 1882
var ordf. och med framgång verkade för att utvidga
ständernas befogenhet att granska och reglera
statsbudgeten. M. hörde till den s. k. liberala
gruppen och arbetade på att ge densamma en fastare
sammanslutning, i hvilket syfte han affattade
det "liberala partiets" (se d. o.) program. Hans
sträfvan att upprätthålla en öfver språkpartierna
upphöjd central ställning i språkfrågan visade sig
emellertid vansklig, och det understöd han väntat
från moderat-fennomanskt håll ute-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0711.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free