- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1389-1390

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medborgerliga rättigheter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blef moder till Medon. Fördrifven af Theseus,
hvars lif hon försåtligen eftertraktat, återvände
hon slutligen till sitt fädernesland, Kolchis. En
yngre saga omtalar M. som efter döden i Elysion
förmäld med Akilles. I Korint, hvilket hon sades
en gång ha räddat från hungersnöd, hedrades hon som
stadens beskyddarinna. – M:s vilda kärlek och hat i
förening med det demoniska i hela hennes personlighet
gjorde henne till ett synnerligen tacksamt ämne
för den tragiska skaldekonsten. Ett af Euripides’
praktfullaste sorgespel bär titeln "Medeia",
och af samma stycke ega vi under Senecas namn en
latinsk efterbildning. Inom den nyare litteraturen
är Medeasagan för scenen behandlad af P. Corneille,
E. Legouvé, Grillparzer, Lidner m. fl. Äfven finnes
en opera af Cherubini med titeln "Medea". Jfr
L. Schiller, "M. im drama alter und neuer zeit"
(1865), och Mallinger, "Médée. Étude de littérature
comparée" (1897).
A. M. A.

Médéa, arrondissemangshufvudstad i Algeriet,
dep. Alger, 920 m. ö. h., på en platå vid järnvägen
från Alger. 15,154 inv. (1901), mest infödda. Odling
af vin, sädesväxter och sparris. M. var fordom
residens för bejen af Titeri och måste tre gånger
eröfras (1830, 1836, 1840), innan det definitivt
blef fransmännens besittning. Vid staden finnas
obetydliga ruiner af det romerska Mediæ l. Ad medias.
J. F. N.

Medeba, moabitisk stad. Se Madaba.

Medelafstånd, astron., medelstorleken af alla
de i en banrörelse förekommande afstånden mellan
centralkroppen och den omkring denna i rörelse stadda
kroppen. Ett medelafstånd kan tydligen sättas i
fråga endast vid slutna, ej öppna (elliptiska,
ej paraboliska eller hyperboliska) banor. Dess
värde blir olika, allteftersom man använder tiden,
båglängden eller sanna anomalien som variabel. Om
excentriciteten är mycket liten, d. v. s. banan
nära cirkulär, hvilket är fallet med de större
planeternas banor, blir medelafståndet i alla
händelser approximativt öfverensstämmande med banans
halfva storaxel. I litteraturen finner man därför
ofta benämningen medelafstånd använd för att beteckna
halfva storaxeln. Detta är icke fullt exakt, och i
fråga om mycket excentriska banor, t. ex. periodiska
kometbanor, är det alldeles vilseledande. Jfr Ellips.
B-d.

Medelanomali, astron. Se Anomali 1.

Medelarbetare, fysiol. Se Födoämnen, sp. 333.

Medelbar association, psyk. Se Idéassociation,
sp. 348.

Medelbara vasaller. Se Länsväsen, sp. 195.

Medelbarometerstånd, meteor., kallar man medeltalet
af flera å en ort anställda och till 0° temperatur
reducerade iakttagelser på barometern. För att
ett sådant medeltal skall ha någon betydelse för
karakteristiken af väderleken eller klimatet å en ort,
måste de särskilda iakttagelserna göras på vissa tider
eller med vissa tidsintervall. Genom att afläsa
barometern tre gånger under ett dygn med omkr. 8
timmars mellantid emellan hvarje observation erhåller
man, om det aritmetiska mediet tages emellan dessa
iakttagelser, medelbarometerståndet för ifrågavarande
dygn. Ett noggrannare värde fås naturligtvis, om
iakttagelserna verkställas oftare, men äfvenledes på
lika långa mellantider, t. ex.
hvar eller hvarannan timme. Medelbarometerståndet
för en viss månad utgör det aritmetiska mediet af
medelbarometerstånden för alla dagarna i denna månad
och medelbarometerståndet för ett visst år mediet
af medelbarometerstånden för årets tolf månader,
strängt taget dock med en liten rättelse på grund af
månadernas olika längd. Jämförda med hvarandra och
med motsvarande värden från andra orter, ge dessa tal
meteorologen ett godt medel att studera lufttryckets
olikheter i tid och rum under de tidsperioder, öfver
hvilka iakttagelserna sträcka sig. Ännu viktigare
äro de s. k. normala medelbarometerstånden, hvilka
härledas ur iakttagelserna under en tillräckligt
lång följd af sådana perioder, emedan den normala
lufttrycksfördelningen, som på detta sätt blir känd,
är af framstående betydelse inom klimatologien. Det
normala medelbarometerståndet för året å en ort plägar
ock korteligen benämnas ortens medelbarometerstånd. –
Vid all jämförelse emellan barometerstånden,
såväl de enskilda iakttagelserna som ock deras
medeltal, å flera orter inom ett större område,
ett land, en världsdel e. d., måste de genom
iakttagelse direkt erhållna värdena reduceras till
normaltyngd och hafsytan eller till samma höjd öfver
hafsytan. Nödvändigheten af den förra korrektionen
inses däraf, att tyngdkraften tilltar från ekvatorn
mot polen, hvilket åter har till följd att, om samma
lufttryck är rådande å två orter, den ena belägen
vid högre latitud än den andra, barometern måste
stå lägre på den förra orten än på den senare. Äro
iakttagelserna gjorda med aneroidbarometer, blir
denna reduktion öfverflödig. Att åter barometerstånd,
som skola jämföras, måste reduceras till samma höjd
öfver hafsytan, inses däraf, att lufttrycket aftar
från hafsytan uppåt (se Barometerstånd och
Lufttryck).
R. R. (N. E-m.)

Medelbart anfall. Se Fäktkonst, sp. 215.

Medelbart valsätt. Se Val.

Medelby. Se Mellby.

Medeldanska, språkv. Se Danska språket, sp. 1347–48.

Medeldjupgående, skpsb. Se Hufvuddimensioner,
sp. 1219.

Medelekvator, astron. Se Ekvator.

Medelengelska, språkv. Se Engelska språket, sp. 572
ff.

Medeleuropeisk tid, astron. Se Soltid.

Medelfallshjul. Se Vattenhjul.

Medelfel kallas i minsta kvadratmetoden (se d. o.) den
kvantitet, hvars kvadrat är lika med medeltalet af
kvadraterna på de fel, som behäfta de särskilda
observationerna. Medelfelet utgör ett mått på
observationernas precision.
I. F.

Medelfin. Se Handelsbruk, sp. 1322.

Medelfrankiska, språkv. Se Fornhögtyska och Frankiska.

Medelfrisiska, språkv. Se Frisiska språket, sp. 1460.

Medelhaf kallas de bihaf till oceanerna, som tränga
djupt in i kontinenterna och mer eller mindre bredt
omslutas af dessa, till skillnad från randhafven,
som endast ofullständigt skiljas från oceanerna
genom halföar eller öar. Till medelhafven höra det
europeiska Medelhafvet, som är prototypen för dessa
haf och lånat dem sitt namn, Röda hafvet, Persiska
viken, Östersjön, Hudson bay, hafvet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0729.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free